
Foto: Karin Andersson

Foto: Nina Vogel

Foto: Nina Vogel

Foto: Nina Vogel
Hej Nina Vogel!
Du är mobilitetsforskare vid SLU. Den 15 februari ska du hålla en workshop om hållbara mobilitetslösningar tillsammans med kolleger från SLU, Lunds Universitet och Tankesmedjan Movium.
– Ja, vi utgör en interdisciplinär forskargrupp, som har för avsikt att forma en gemensam plattform för hållbar mobilitetsforskning (analys och syntes) genom att samverka över våra respektive starka forskningsdiscipliner inom transport och mobilitet, markanvändning, hållbarhetsfrågor, miljöpsykologi, ”smart cities” mm.
Vad handlar mobilitet om?
– Mobilitet är en självklarhet i vår vardag, som när vi rör oss över geografiska områden. Men också i fråga om samhällsutveckling i stort. Mobilitet återspeglar vår ”modernitet” – vi tenderar att efterfråga mer och mer rörlighet i dagens kosmopolitiska samhälle. Mobilitet kan beskrivas som tre sammanflätande aspekter: rörlighet, mening och beteende, alla med underliggande maktrelationer och ofta mycket politiskt laddade.
Kan du beskriva de olika aspekterna lite närmare?
– Rörlighet handlar om den geografiska förflyttningen av till exempel människor, föremål, idéer, data eller kapital. Detta mäts och analyseras ofta för att man till exempel ska kunna göra kvantifierbara prognoser. Mening handlar om varför vi flyttar oss... Viss mobilitet handlar om sådant vi måste göra, annan mobilitet om sådant som vi gör för nöjes skull, som fritidsresor. Beteende är i princip hur vi rör oss och hur vi upplever denna rörelse. Upplevelsen är nära förknippad med den betydelse eller ”mening” som vi personligen lägger i vår egen mobilitet, eller vilka personliga förutsättningar vi har för mobilitet. Alla dessa aspekter kommer vi att diskutera vid workshopen.
Varför är mobilitet viktigt för hållbar stadsutveckling?
– Mobilitet är både en välsignelse och en förbannelse! Våra liv organiseras genom komplexa mobilitetsnätverk. Vi "konsumerar" och drar nytta av olika slags mobilitet men vi skapar samtidigt ett stort transportberoende och en resursförbrukning som resulterar i oönskade utsläpp. Inom EU, till exmpel, är 33 procent av den totala energiförbrukningen genererad av transportsektorn (2011). Mobilitet organiseras i olika system, som kan omfatta allt från tekniska aspekter, organisationsmodeller, regelverk och användarnas vanor.
Är några system mer komplex än andra?
– Ja, regelverk och användarnas vanor är särskilt komplext och mångfacetterat, och blir därmed extra utmanande när man ska vidareutveckla sina mobilitetssystem. Många nuvarande mobilitetssystem och rörelsemönster är varken hållbara eller jämlika. Kostnad, infrastruktur, tid, et cetera är avgörande för en persons rörlighet och den kan vara mycket ojämnt fördelad bland befolkningen. En ökad eller obegränsad rörlighet har samtidigt negativa effekter på samhället i form av exempelvis hypermobilitet, miljöförstöring och politiska spänningar. Klimatförändringar påkallar, liksom sociala och ekonomiska kriser, ändringar i vårt konsumtions- och produktionsmönster. De förändrade handlingsmönstren är oftast kopplade till mobilitet, så frågan har relevans för en hållbar stadsutveckling på många olika sätt.
Hur kan mobilitetsarbete bidra till att utveckla stadens utemiljö?
– Genom ett kritiskt angreppssätt kan vi betrakta mobilitet utifrån ett helhetsperspektiv. Applicerat på exempelvis en utbyggnad av transportinfrastruktur framträder bilder av fragmenterade landskap, en ökad konsumtion av mark – till exempel parkering – och resurser – till exempel hållbar markanvändning. En tänkbar utveckling är också väl fungerande, icke-motoriserade vägar kopplade till urban grönstruktur, som stråk, liksom tillgänglighetsfrågor inom olika geografiska områden. Mobilitet för olika samhällsgrupper berör samtidigt frågor om jämlikhet och rättvisa. Handlar det om barns rörlighet för att främja deras självständighet, handlar det om anpassad utformning av utemiljön. Genom att arbeta med vardagsmobilitetens infrastruktur stöttar man levande och högkvalitativa urbana miljöer. Så mobilitet har många infallsvinklar och kan ha flera beröringspunkter med stadens utemiljö och dess användare.
CAROLINE DAHL
Hej Björn Embrén!
Tankesmedjan Moviums Göran Nilsson intervjuar Björn Embrén, mottagare av 2017 års Kommunpris, som representant för Stockholms stad, av Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare (FSS).
Hej Örjan Stål!
Tankesmedjan Movium ringde upp Örjan Stål inför rådgivardagen på temat "Flytt av stora träd" i Göteborg den 12 september.
Hej Gunnel Carlson!
Tankesmedjan Moviums Göran Nilsson intervjuar Gunnel Carlson, som fick 2017 års Dalecarlicapris av Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare (FSS).
Släppmingel STAD nr 18
Nummer 18 2017 har temat Bland blåbärsris och rosor - om det urbana friluftslivet. Kom och mingla och få tidskrift, popcorn och läsk!
Ett nytt nummer av Movium Fakta är nu ute!
Under 2016 genomförde SLU en stor enkätundersökning om svenska kommuners skötsel av grönområden och träd. I detta Movium Fakta sammanfattas en del av enkätsvaren.
Vi pratar stadspolitik i Almedalen!
Kom och lyssna på Caroline Dahl, Tankesmedjan Moviums verksamhetsledare, och Titti Olsson, chefredaktör på Tidskriften STAD i Almedalen!
Hej Sophie Wiström och Caroline Axelblom!
Ni gör praktik hos oss på Tankesmedjan Movium just nu. Hur kommer det sig att ni valt oss?
Hej Lisa Diedrich!
Du är rese- och diskussionsledare på en studieresa som Tankesmedjan Movium arrangerar den 3–7 oktober till Bordeaux i Frankrike – Innovativ stadsutveckling och urban utemiljö på framväxt.
Movium Fakta är ute nu!
Föroreningar i dagvatten uppmärksammas alltmersom källa till betydande miljöproblem. För attminska dagvattnets recipientpåverkan och mötamiljökraven bedöms dagvattenbehandling öka i betydelse.
I detta Movium Fakta sammanfattas en litteraturstudie, initierad av branschföreningen Svenskt Vatten, för att belysa olika dagvattenteknikers reningsförmåga.
Hej Ann Sundman Brott!
Vi följde upp Nacka kommuns studieresa till Berlin i april med en intervju med Ann Sundman Brott, utbildningsstrateg i Nacka kommun. Tankesmedjan Movium arrangerade resan med temat Bygga stad för barn och unga.
Årets kyrkogårdsförvaltning finns i Harplinge
Med kreativitet och effektivt utnyttjande av begränsade resurser har kyrkogårdsförvaltningen i Harplinge-Steninge skapat en levande kyrkogård som gör besökaren glad. Personalens intresse för växtlighet och besökarnas bästa har utmynnat i en botanisk upplevelsepark som retar sinnena och stimulerar till umgänge och aktivitet.