
Foto: Karin Andersson

Foto: Nina Vogel

Foto: Nina Vogel

Foto: Nina Vogel
Hej Nina Vogel!
Du är mobilitetsforskare vid SLU. Den 15 februari ska du hålla en workshop om hållbara mobilitetslösningar tillsammans med kolleger från SLU, Lunds Universitet och Tankesmedjan Movium.
– Ja, vi utgör en interdisciplinär forskargrupp, som har för avsikt att forma en gemensam plattform för hållbar mobilitetsforskning (analys och syntes) genom att samverka över våra respektive starka forskningsdiscipliner inom transport och mobilitet, markanvändning, hållbarhetsfrågor, miljöpsykologi, ”smart cities” mm.
Vad handlar mobilitet om?
– Mobilitet är en självklarhet i vår vardag, som när vi rör oss över geografiska områden. Men också i fråga om samhällsutveckling i stort. Mobilitet återspeglar vår ”modernitet” – vi tenderar att efterfråga mer och mer rörlighet i dagens kosmopolitiska samhälle. Mobilitet kan beskrivas som tre sammanflätande aspekter: rörlighet, mening och beteende, alla med underliggande maktrelationer och ofta mycket politiskt laddade.
Kan du beskriva de olika aspekterna lite närmare?
– Rörlighet handlar om den geografiska förflyttningen av till exempel människor, föremål, idéer, data eller kapital. Detta mäts och analyseras ofta för att man till exempel ska kunna göra kvantifierbara prognoser. Mening handlar om varför vi flyttar oss... Viss mobilitet handlar om sådant vi måste göra, annan mobilitet om sådant som vi gör för nöjes skull, som fritidsresor. Beteende är i princip hur vi rör oss och hur vi upplever denna rörelse. Upplevelsen är nära förknippad med den betydelse eller ”mening” som vi personligen lägger i vår egen mobilitet, eller vilka personliga förutsättningar vi har för mobilitet. Alla dessa aspekter kommer vi att diskutera vid workshopen.
Varför är mobilitet viktigt för hållbar stadsutveckling?
– Mobilitet är både en välsignelse och en förbannelse! Våra liv organiseras genom komplexa mobilitetsnätverk. Vi "konsumerar" och drar nytta av olika slags mobilitet men vi skapar samtidigt ett stort transportberoende och en resursförbrukning som resulterar i oönskade utsläpp. Inom EU, till exmpel, är 33 procent av den totala energiförbrukningen genererad av transportsektorn (2011). Mobilitet organiseras i olika system, som kan omfatta allt från tekniska aspekter, organisationsmodeller, regelverk och användarnas vanor.
Är några system mer komplex än andra?
– Ja, regelverk och användarnas vanor är särskilt komplext och mångfacetterat, och blir därmed extra utmanande när man ska vidareutveckla sina mobilitetssystem. Många nuvarande mobilitetssystem och rörelsemönster är varken hållbara eller jämlika. Kostnad, infrastruktur, tid, et cetera är avgörande för en persons rörlighet och den kan vara mycket ojämnt fördelad bland befolkningen. En ökad eller obegränsad rörlighet har samtidigt negativa effekter på samhället i form av exempelvis hypermobilitet, miljöförstöring och politiska spänningar. Klimatförändringar påkallar, liksom sociala och ekonomiska kriser, ändringar i vårt konsumtions- och produktionsmönster. De förändrade handlingsmönstren är oftast kopplade till mobilitet, så frågan har relevans för en hållbar stadsutveckling på många olika sätt.
Hur kan mobilitetsarbete bidra till att utveckla stadens utemiljö?
– Genom ett kritiskt angreppssätt kan vi betrakta mobilitet utifrån ett helhetsperspektiv. Applicerat på exempelvis en utbyggnad av transportinfrastruktur framträder bilder av fragmenterade landskap, en ökad konsumtion av mark – till exempel parkering – och resurser – till exempel hållbar markanvändning. En tänkbar utveckling är också väl fungerande, icke-motoriserade vägar kopplade till urban grönstruktur, som stråk, liksom tillgänglighetsfrågor inom olika geografiska områden. Mobilitet för olika samhällsgrupper berör samtidigt frågor om jämlikhet och rättvisa. Handlar det om barns rörlighet för att främja deras självständighet, handlar det om anpassad utformning av utemiljön. Genom att arbeta med vardagsmobilitetens infrastruktur stöttar man levande och högkvalitativa urbana miljöer. Så mobilitet har många infallsvinklar och kan ha flera beröringspunkter med stadens utemiljö och dess användare.
CAROLINE DAHL
Hej Benny Schytte!
Du har nu genomfört fyra studieresor till Berlin tillsammans med Tankesmedjan Movium på temat ”Bygga stad för barn och unga”. Ni kom nyligen hem från ett soligt Berlin efter tre dagar på cykel genom både de västra och östra delarna av staden.
Kampanjpris på STAD!
Passa på – kampanjen på STAD varar året ut! Tidskriften du inte kan vara utan!
Visioner och innovationer
Save the date! Den 13 november bjuder Tankesmedjan Movium, ArkDes och Form/Design Center in till seminarium.
Hej Gunnar Cerwén!
Du har precis doktorerat i landskapsarkitektur och lagt fram en avhandling om ljudlandskap – soundscapes. Hur definierar du ljudlandskap?
Hej Titti Olsson!
Du har varit redaktör för antologin Höra hemma – om det bostadspolitiska dilemmat. Vad är det för bok?
Hej Petter Åkerblom!
Titti Olsson intervjuar Petter Åkerblom, som efter 31 år på Tankesmedjan Movium nu ska fokusera på forskning och utbildning vid SLU.
Hej Catharine Ward Thompson!
Catharine Ward Thompson, professor i landskapsarkitektur vid University of Edinburgh, Storbritannien, blev i början av oktober hedersdoktor vid SLU och är en av huvudtalarna under konferensen Den urbana grönskans betydelse för hälsa och välbefinnande i Stockholm den 30 november.
Ett nytt nummer av Movium Fakta är nu ute!
Intresset för odling i staden är stort. Projektet Stadsbruk, finansierat av Vinnova, försöker hitta modeller för stadsodling på en mera kommersiell nivå och där vinster kan skapas för såväl odlare, samordnare och samhället i stort. I detta faktablad presenteras checklistor med råd för en lyckosam etablering av stadsbruk.
Hej Cam Collyer!
Cam Collyer är en av grundarna till International School Ground Alliance (ISGA), en av ledarna av kanadensiska organisationen Evergreen samt styrelseledamot av Green Teacher magazine och Schoolyards America. Petter Åkerblom har intervjuat Cam med anledning av ISGA:s deklaration Risk in Play & Learning.
Hej Anders Szczepanski!
Utomhuspedagogik och platsens betydelse för lärandet väcker stort intresse i Asien. Petter Åkerblom intervjuar Anders Szczepanski, just nu på besök i Sydkorea.