
Foto: Karin Andersson

Foto: Nina Vogel

Foto: Nina Vogel

Foto: Nina Vogel
Hej Nina Vogel!
Du är mobilitetsforskare vid SLU. Den 15 februari ska du hålla en workshop om hållbara mobilitetslösningar tillsammans med kolleger från SLU, Lunds Universitet och Tankesmedjan Movium.
– Ja, vi utgör en interdisciplinär forskargrupp, som har för avsikt att forma en gemensam plattform för hållbar mobilitetsforskning (analys och syntes) genom att samverka över våra respektive starka forskningsdiscipliner inom transport och mobilitet, markanvändning, hållbarhetsfrågor, miljöpsykologi, ”smart cities” mm.
Vad handlar mobilitet om?
– Mobilitet är en självklarhet i vår vardag, som när vi rör oss över geografiska områden. Men också i fråga om samhällsutveckling i stort. Mobilitet återspeglar vår ”modernitet” – vi tenderar att efterfråga mer och mer rörlighet i dagens kosmopolitiska samhälle. Mobilitet kan beskrivas som tre sammanflätande aspekter: rörlighet, mening och beteende, alla med underliggande maktrelationer och ofta mycket politiskt laddade.
Kan du beskriva de olika aspekterna lite närmare?
– Rörlighet handlar om den geografiska förflyttningen av till exempel människor, föremål, idéer, data eller kapital. Detta mäts och analyseras ofta för att man till exempel ska kunna göra kvantifierbara prognoser. Mening handlar om varför vi flyttar oss... Viss mobilitet handlar om sådant vi måste göra, annan mobilitet om sådant som vi gör för nöjes skull, som fritidsresor. Beteende är i princip hur vi rör oss och hur vi upplever denna rörelse. Upplevelsen är nära förknippad med den betydelse eller ”mening” som vi personligen lägger i vår egen mobilitet, eller vilka personliga förutsättningar vi har för mobilitet. Alla dessa aspekter kommer vi att diskutera vid workshopen.
Varför är mobilitet viktigt för hållbar stadsutveckling?
– Mobilitet är både en välsignelse och en förbannelse! Våra liv organiseras genom komplexa mobilitetsnätverk. Vi "konsumerar" och drar nytta av olika slags mobilitet men vi skapar samtidigt ett stort transportberoende och en resursförbrukning som resulterar i oönskade utsläpp. Inom EU, till exmpel, är 33 procent av den totala energiförbrukningen genererad av transportsektorn (2011). Mobilitet organiseras i olika system, som kan omfatta allt från tekniska aspekter, organisationsmodeller, regelverk och användarnas vanor.
Är några system mer komplex än andra?
– Ja, regelverk och användarnas vanor är särskilt komplext och mångfacetterat, och blir därmed extra utmanande när man ska vidareutveckla sina mobilitetssystem. Många nuvarande mobilitetssystem och rörelsemönster är varken hållbara eller jämlika. Kostnad, infrastruktur, tid, et cetera är avgörande för en persons rörlighet och den kan vara mycket ojämnt fördelad bland befolkningen. En ökad eller obegränsad rörlighet har samtidigt negativa effekter på samhället i form av exempelvis hypermobilitet, miljöförstöring och politiska spänningar. Klimatförändringar påkallar, liksom sociala och ekonomiska kriser, ändringar i vårt konsumtions- och produktionsmönster. De förändrade handlingsmönstren är oftast kopplade till mobilitet, så frågan har relevans för en hållbar stadsutveckling på många olika sätt.
Hur kan mobilitetsarbete bidra till att utveckla stadens utemiljö?
– Genom ett kritiskt angreppssätt kan vi betrakta mobilitet utifrån ett helhetsperspektiv. Applicerat på exempelvis en utbyggnad av transportinfrastruktur framträder bilder av fragmenterade landskap, en ökad konsumtion av mark – till exempel parkering – och resurser – till exempel hållbar markanvändning. En tänkbar utveckling är också väl fungerande, icke-motoriserade vägar kopplade till urban grönstruktur, som stråk, liksom tillgänglighetsfrågor inom olika geografiska områden. Mobilitet för olika samhällsgrupper berör samtidigt frågor om jämlikhet och rättvisa. Handlar det om barns rörlighet för att främja deras självständighet, handlar det om anpassad utformning av utemiljön. Genom att arbeta med vardagsmobilitetens infrastruktur stöttar man levande och högkvalitativa urbana miljöer. Så mobilitet har många infallsvinklar och kan ha flera beröringspunkter med stadens utemiljö och dess användare.
CAROLINE DAHL
Hej Mimmi Beckman!
Du är planerare på parkenheten i Örebro. Den 8–9 september arrangerar Örebro kommun tillsammans med bland annat oss på SLU Tankesmedjan Movium konferensen Leken först! Varför är leken så viktig?
Så vill barn och unga ha sin stad
Barn och ungdomar i projektet Gatulabba i Malmö har presenterat analyser och byggda förslag till förbättringar för stadens toppolitiker.
Upplev Köpenhamn på cykel
Den lekfulla staden: case Köpenhamn. Den 22–23 september har du möjlighet att följa med Movium på studieresa till Köpenhamn.
Nytt faktablad om regnbäddar
Årets andra Movium Fakta handlar om regnbäddar. I faktabladet skriver Henrik Sjöman, Johanna Deak Sjöman och Johan Slagstedt om regnbäddar som en del i stadens dagvattenlösningar.
Utställningen invigd!
Besök utställningen LEK! på H22 i Helsingborg och fördjupa dig i hur barns plats i staden förändrats över tid.
Hej Märit Jansson!
Du forskar om barns utemiljöer vid SLU. Nu kommer det en kunskapssammanställning som kan vara nyttig för alla som arbetar med frågor som rör barns utemiljöer. Berätta mer!
Hon får Ulla Molin-stipendiet 2022
Journalisten Lisa Ising tar emot stipendiet till Ulla Molins minne 2022 – en skribent, som likt Ula Molin, verkar för att lyfta fram att en trädgård knappast är någonting utan sina människor.
Hej Anton Spets!
Du är ny ledamot i SLU Tankesmedjan Moviums ledningsråd. Hur skulle du vilja presentera dig?
Slutspurt! Snart konferens
Sista chansen för anmälan till konferensen Publika parker och stadsrum 2022 med temat Den lekfulla staden. Anmäl dig senast den 18 maj.
NYA MILJÖANALYSPROJEKT STARTAR
Fyra nya projekt beviljas utvecklingsmedel inom ramen för SLU:s miljöanalysprogram Bebyggd miljö, som koordineras av Movium.
Lägg till ny kommentar