
Foto: Anna Litsmark

Foto: Mimmi Beckman

Foto: Sara Stiber


Märit Jansson. Foto: Parvin Mazandarani.
Hej Märit Jansson!
Du är landskapsarkitekt och docent vid SLU och medförfattare till Movium Fakta nr 2 som handlar om bygglekplatser.
– Ända sedan jag besökte livskraftiga bygglekplatser i Japan för första gången för över tio år sedan har jag varit intresserad av frågor kring dem. Det har framstått som obegripligt att svenska bygglekar har lagts ner samtidigt som de på andra håll i världen har fortsatt fungera som viktiga frizoner för barns kreativa lek och utveckling. Men det har bland annat saknats en samlad kunskap om möjligheten att arbeta med bygglekplatser i Sverige idag.
Är Movium Fakta nr 2 svar på en saknad kunskapssammanställning?
– Ja, kunskapssammanställningen i det här faktabladet blev möjlig genom att sammanförda erfarenheter från olika studier och insatser inom både akademi och praktik. Eftersom jag just nu vikarierar som samverkanslektor vid SLU har jag haft möjlighet att initiera och driva det arbetet.
Vad är det som gör bygglekplatser aktuella just nu?
– Efter flera år av tillbakagång märks äntligen tecken på att bygglekplatser är på väg tillbaka i Sverige. Några nya bygglekplatser har startat de senaste åren och det finns ett nyväckt intresse i samhället. Dessutom är bygglekplatser en fantastisk möjlighet just i kristider, som nu under coronakrisen, när utemiljön är den bästa arenan och barn behöver få vara aktiva trots att många aktiviteter för dem ställs in.
Hur kommer det sig att bygglekplatser, som alltså var vanliga i Sverige på 60- och 70-talet, är sällsynta idag?
– Med ett väl genomfört examensarbete av landskapsarkitekt Sofie Berg, som är en av medförfattarna, som grund har vi kunnat se att bygglekplatsernas omfattande tillbakagång i Sverige till stor del har berott på missförstånd och okunskap kring främst säkerhet och ekonomi.
Varifrån kommer konceptet bygglekplats?
– Idén om att låta barn skapa och utveckla sina lekmiljöer med löst material beskrevs först av danska landskapsarkitekten C Th Sörensen 1931, och bygglekplatsen han startade i Emdrup i Danmark 1943 brukar beskrivas som världens första. Till Sverige kom konceptet redan under 1940-talet och den svenska stadsträdgårdsmästaren Arvid Bengtsson, som var verksam både i Helsingborg och Göteborg, blev tidigt en viktig inspiratör både i Sverige och internationellt.
Hur ser det ut internationellt?
– I flera länder finns väletablerade och inspirerande bygglekplatser idag, men på andra håll är de ovanliga. När jag har besökt bygglekplatser och liknande verksamheter internationellt har Sverige ibland nämnts som inspiration. Byggandet kombineras ofta med exempelvis pedagogik, djur, odling och natur. I faktabladet ger vi exempel på bygglekar i Japan och Österrike.
Vad tror du om bygglekplatsens framtid?
– Hindren för att driva bygglekplatser är få och möjligheterna är stora, med unika värden för barn och samhället. För att ta vara på dessa möjligheter krävs kunskap och samarbete. Det skulle kunna leda till ett stort uppsving för bygglekplatsen i framtiden.
Berättat för Titti Olsson
Läs mer i Movium Fakta nr 2, Bygglekplatsen – en möjlighet idag
Författat av Sofie Berg, Märit Jansson, Mimmi Beckman och Anna Litsmark
Movium på Nordiska trädgårdar på UR
Moviums Torsten Kellander föreläste om utemiljöns betydelse för skolbarn på Nordiska trädgårdar i april. Föreläsningen finns nu tillgänglig på Utbildningsradion.
Samlade bevis: Parker är viktiga!
Hallå där Anders Busse Nielsen, docent och landskapsarkitekt vid SLU, Alnarp, som tillsammans med kollegor vid SLU och Köpenhamns universitet publicerat rapporten Benefits of Urban Parks. Vad är det ni undersökt?
Kyrkogårdsmurar i fokus
Hallå där Kurt Johansson, som nyligen medverkade i kursen Vård och hantering av kyrkogårdsmurar. Kursen innehöll föreläsningar om renoveringar, underhåll och nyanläggning av murar, plus en dag i fält.
Lösningar för framtidens kyrkogård
Movium Partnerskaps nätverk Kyrkogård anordnade nyligen framtidsverkstad i Nässjö på temat Framtidens kyrkogård 2018 och framåt.
Standard för trädinventering –
nu på engelska!
Efter stort internationellt intresse finns nu Standard för trädinventering i urban miljö på engelska.
Barn i förorten törs gå ut på egen hand
SLU:s forskare Ulla Berglund och Kerstin Nordin visar i sin senaste studie att barn i en förort till Stockholm rör sig mer på egen hand i sitt närområde än barn i en central stadsdel.
Moviums Tidskriften Stad sätter urbana landskap i fokus
Movium Magasin har bytt namn och vässat formen: Tidskriften Stad – debatt och reflexion om urbana landskap är snart här!
Nyblivna NGSA-domare diplomerade
De första domarna inom Nordic Green Space Award har utbildats. Moviums Fredrik Jergmo är en av dem.
”Parker är sexiga!”
Det menar Tim Marshall, landskapsarkitekt som var med i skapandet av the High Line i New York. Parken är populär tack vare en aktiv vänförenign och ett välfyllt aktivitetsprogram, enligt Tim Marshall.
Medborgar-
deltagande, profilering och programmering
På årets upplaga av konferensen Publika parker och trädgårdar var temat hållbara upplevelser. Föreläsare från Europa och USA var på plats för att dela med sig av sina erfarenheter om parker och trädgårdsturism.
Det tar tid innan kunskapsbrist syns
Träd i städer är ofta illa ute. Men det kan dröja 50 år innan skadorna tar ut sin rätt.
Jordar och växtbäddar i utemiljö
Livslängden på nyplanterade träd i urbana miljöer är kort. En av anledningarna till det är dåliga markförhållanden. På Moviums rådgivardag med temat jord och växtbäddar i utemiljö belystes problemet ur ett antal olika perspektiv.
Lägg till ny kommentar