
Foto: Anna Litsmark

Foto: Mimmi Beckman

Foto: Sara Stiber


Märit Jansson. Foto: Parvin Mazandarani.
Hej Märit Jansson!
Du är landskapsarkitekt och docent vid SLU och medförfattare till Movium Fakta nr 2 som handlar om bygglekplatser.
– Ända sedan jag besökte livskraftiga bygglekplatser i Japan för första gången för över tio år sedan har jag varit intresserad av frågor kring dem. Det har framstått som obegripligt att svenska bygglekar har lagts ner samtidigt som de på andra håll i världen har fortsatt fungera som viktiga frizoner för barns kreativa lek och utveckling. Men det har bland annat saknats en samlad kunskap om möjligheten att arbeta med bygglekplatser i Sverige idag.
Är Movium Fakta nr 2 svar på en saknad kunskapssammanställning?
– Ja, kunskapssammanställningen i det här faktabladet blev möjlig genom att sammanförda erfarenheter från olika studier och insatser inom både akademi och praktik. Eftersom jag just nu vikarierar som samverkanslektor vid SLU har jag haft möjlighet att initiera och driva det arbetet.
Vad är det som gör bygglekplatser aktuella just nu?
– Efter flera år av tillbakagång märks äntligen tecken på att bygglekplatser är på väg tillbaka i Sverige. Några nya bygglekplatser har startat de senaste åren och det finns ett nyväckt intresse i samhället. Dessutom är bygglekplatser en fantastisk möjlighet just i kristider, som nu under coronakrisen, när utemiljön är den bästa arenan och barn behöver få vara aktiva trots att många aktiviteter för dem ställs in.
Hur kommer det sig att bygglekplatser, som alltså var vanliga i Sverige på 60- och 70-talet, är sällsynta idag?
– Med ett väl genomfört examensarbete av landskapsarkitekt Sofie Berg, som är en av medförfattarna, som grund har vi kunnat se att bygglekplatsernas omfattande tillbakagång i Sverige till stor del har berott på missförstånd och okunskap kring främst säkerhet och ekonomi.
Varifrån kommer konceptet bygglekplats?
– Idén om att låta barn skapa och utveckla sina lekmiljöer med löst material beskrevs först av danska landskapsarkitekten C Th Sörensen 1931, och bygglekplatsen han startade i Emdrup i Danmark 1943 brukar beskrivas som världens första. Till Sverige kom konceptet redan under 1940-talet och den svenska stadsträdgårdsmästaren Arvid Bengtsson, som var verksam både i Helsingborg och Göteborg, blev tidigt en viktig inspiratör både i Sverige och internationellt.
Hur ser det ut internationellt?
– I flera länder finns väletablerade och inspirerande bygglekplatser idag, men på andra håll är de ovanliga. När jag har besökt bygglekplatser och liknande verksamheter internationellt har Sverige ibland nämnts som inspiration. Byggandet kombineras ofta med exempelvis pedagogik, djur, odling och natur. I faktabladet ger vi exempel på bygglekar i Japan och Österrike.
Vad tror du om bygglekplatsens framtid?
– Hindren för att driva bygglekplatser är få och möjligheterna är stora, med unika värden för barn och samhället. För att ta vara på dessa möjligheter krävs kunskap och samarbete. Det skulle kunna leda till ett stort uppsving för bygglekplatsen i framtiden.
Berättat för Titti Olsson
Läs mer i Movium Fakta nr 2, Bygglekplatsen – en möjlighet idag
Författat av Sofie Berg, Märit Jansson, Mimmi Beckman och Anna Litsmark
Lärarhögskolor vill undervisa i utomhuspedagogik
Skulle en ny och effektivare metod att behandla svåra sjukdomar upptäckas skulle denna omgående börja användas. Detta tycks inte gälla inom pedagogikens värld, skriver Petter Åkerblom. >>
Bedöm lekredskapen utifrån hur barnen leker
Alla som skapar utemiljöer för barn vill ju göra dem säkra. Men vad är tillräckligt säkert egentligen? Peter Kells, expert inom den kanadensiska lekutrustningsbranschen, menar att man ska titta på hur lekredskap används >>
Skolgårdar blir stadsodling
Det finns flera exempel där skolor kopplat odling till sitt uppdrag. Anna Ekblad, Naturskolan i Lund, rapporterar i den tredje artikeln för Movium från ISGA:s internationella skolgårdskonferens i Toronto. >>
Att leva är att utmana sig själv
Varför är vi så rädda för att barn ska utmana sig själva och ta risker när vi vuxna gör det hela tiden? Läs den andra artikeln från ISGA:s andra internationella skolgårdskonferens som hölls hösten 2013 i Toronto. >>
Stadsträdsintresserade sökes för Vinnova-projekt
Vinnova har beviljat medel till Movium och SLU i Alnarp för att göra en förstudie och skriva en ansökan om ett tvåårigt projekt med en totalbudget på förhoppningsvis över 20 Mkr. Fler samarbetspartner efterlyses! >>
Gränslöst samarbete motorn i global skolgårdsutveckling
Hur kan skolgårdar utformas för att främja barns välbefinnande? Nyligen hölls den andra internationella skolgårdskonferensen i arrangemang av International School Grounds Alliance. Läs den första av fyra rapporter därifrån. >>
Får din park nästa NGSA-utmärkelse?
I slutet av augusti tilldelades Hagaparken i Solna den första svenska utmärkelsen inom NGSA – Nordic Green Space Award. Nu efterlyser vi flera svenska parker och grönområden som vill följa i Hagaparkens fotspår! >>
Förlängd anmälningstid till workshop om stadsträd!
SLU Alnarp hälsar dig välkommen till en workshop i Hässleholm den 13 november om er verksamhet inom stadsträd de närmast kommande åren 2014-16. Sista anmälningsdag 8 november. Läs mer och anmäl dig här. >>
Bevattning viktigast vid trädetablering i Köpenhamn
På nätverksträffen i Köpenhamn fick deltagarna fick inblick i hur Köpenhamns kommun får nyplanterade träd att överleva. Det viktigaste är bevattningen, enligt Lars Christensen på Köpenhamns kommun. >>
Inbjudan till Svenska Trädföreningens Träddag
Movium har träffat Henrik Sjöman, landskapsingenjör och Moviumrådgivare, som ska moderera Svenska Trädföreningens Träddag, den 20 november i Alnarp, och ställt fyra korta frågor om varför detta är ett arrangemang man inte vill missa! >>