
Foto: Anna Litsmark

Foto: Mimmi Beckman

Foto: Sara Stiber


Märit Jansson. Foto: Parvin Mazandarani.
Hej Märit Jansson!
Du är landskapsarkitekt och docent vid SLU och medförfattare till Movium Fakta nr 2 som handlar om bygglekplatser.
– Ända sedan jag besökte livskraftiga bygglekplatser i Japan för första gången för över tio år sedan har jag varit intresserad av frågor kring dem. Det har framstått som obegripligt att svenska bygglekar har lagts ner samtidigt som de på andra håll i världen har fortsatt fungera som viktiga frizoner för barns kreativa lek och utveckling. Men det har bland annat saknats en samlad kunskap om möjligheten att arbeta med bygglekplatser i Sverige idag.
Är Movium Fakta nr 2 svar på en saknad kunskapssammanställning?
– Ja, kunskapssammanställningen i det här faktabladet blev möjlig genom att sammanförda erfarenheter från olika studier och insatser inom både akademi och praktik. Eftersom jag just nu vikarierar som samverkanslektor vid SLU har jag haft möjlighet att initiera och driva det arbetet.
Vad är det som gör bygglekplatser aktuella just nu?
– Efter flera år av tillbakagång märks äntligen tecken på att bygglekplatser är på väg tillbaka i Sverige. Några nya bygglekplatser har startat de senaste åren och det finns ett nyväckt intresse i samhället. Dessutom är bygglekplatser en fantastisk möjlighet just i kristider, som nu under coronakrisen, när utemiljön är den bästa arenan och barn behöver få vara aktiva trots att många aktiviteter för dem ställs in.
Hur kommer det sig att bygglekplatser, som alltså var vanliga i Sverige på 60- och 70-talet, är sällsynta idag?
– Med ett väl genomfört examensarbete av landskapsarkitekt Sofie Berg, som är en av medförfattarna, som grund har vi kunnat se att bygglekplatsernas omfattande tillbakagång i Sverige till stor del har berott på missförstånd och okunskap kring främst säkerhet och ekonomi.
Varifrån kommer konceptet bygglekplats?
– Idén om att låta barn skapa och utveckla sina lekmiljöer med löst material beskrevs först av danska landskapsarkitekten C Th Sörensen 1931, och bygglekplatsen han startade i Emdrup i Danmark 1943 brukar beskrivas som världens första. Till Sverige kom konceptet redan under 1940-talet och den svenska stadsträdgårdsmästaren Arvid Bengtsson, som var verksam både i Helsingborg och Göteborg, blev tidigt en viktig inspiratör både i Sverige och internationellt.
Hur ser det ut internationellt?
– I flera länder finns väletablerade och inspirerande bygglekplatser idag, men på andra håll är de ovanliga. När jag har besökt bygglekplatser och liknande verksamheter internationellt har Sverige ibland nämnts som inspiration. Byggandet kombineras ofta med exempelvis pedagogik, djur, odling och natur. I faktabladet ger vi exempel på bygglekar i Japan och Österrike.
Vad tror du om bygglekplatsens framtid?
– Hindren för att driva bygglekplatser är få och möjligheterna är stora, med unika värden för barn och samhället. För att ta vara på dessa möjligheter krävs kunskap och samarbete. Det skulle kunna leda till ett stort uppsving för bygglekplatsen i framtiden.
Berättat för Titti Olsson
Läs mer i Movium Fakta nr 2, Bygglekplatsen – en möjlighet idag
Författat av Sofie Berg, Märit Jansson, Mimmi Beckman och Anna Litsmark
Skolgårdskampanj jorden runt
International School Grounds Alliance, som uppmanar skolor att gå ut och ta för sig av skolgårdens möjligheter. Alla är välkomna att skicka bilder på liv och lust på skolgården.
Nordic Green Space Award till Trädgårdsföreningen i Göteborg
Som andra park i Sverige mottog Trädgårdsföreningen i Göteborg NGSA-utmärkelsen bland annat för de många trädgårdsupplevelser parken erbjuder, som lockar både Göteborgare och turister. >>
Underhållsskulden – hur gör vi med den?
Eftersatt underhåll är inom många samhällssektorer förklaringen till höga upprustningskostnader. Inom Movium Partnerskaps projekt om underhållsskulden utreds problematiken. Under sommaren presenteras en handlingsplan. >>
KONFERENS OM VIKTEN AV MÅNGFALD BLAND TRÄD
16-18 juni samlas några av världens främsta experter på stadsträd i Alnarp för konferensen Urban Tree Diversity. Movium bad konferensens koordinator, Johan Östberg, berätta mer. >>
Obligatoriska planer för vård och underhåll
Kyrkogårdar och begravningsplatser är några av de äldsta trädgårdsanläggningarna som finns bevarade. Movium arrangerade ett seminarium om hur vård- och underhållsplaner för dem upprättas. >>
Kommuner söker stöd hos varandra vid miljökompensation
Hur kompenserar en kommun förlorade miljövärden vid exploatering så att vardagslandskapet värnas? Under en Movium Partnerskapsträff i Lomma var alla eniga om att svenska kommuner måste samarbeta för att få fram svaren. >>
JOGGARES RYTM GER NYA STADSRUM
De urbana joggarna blir fler och fler. Det nya forskningsprojektet I joggingens spår – om nya rörelsemönster och hälsosam stadsutveckling ska titta på hur städer för fotgängare i flera hastigheter kan se ut. >>
Vägledningsarbetet har startat!
Nu har arbetet med regeringsuppdraget att ta fram en vägledning för barns och ungas utemiljö i förskola och skola startat! Fredagen den 28 februari hölls första fokusmötet med en rad inbjudna nyckelpersoner. >>
Barnens mosaikarbete deltar i internationell arkitekttävling
Gröna skolgårdars arbete med Augustenborgsskolan i Malmö är nominerat till Golden Cube Awards i kategorin ”Skola”. Landskapsarkitekt Lena Jungmark, som jobbat med projektet, är glad och stolt. >>
HÖR THORBJÖRN ANDERSSON ARGUMENTERA FÖR FLER VÄLMÅENDE STADSTRÄD
Varför behövs välmående stadsträd? Den 19 mars föreläser landskapsarkitekt Thorbjörn Andersson om detta samt hur vi får träden att må bra. Föreläsningen hålls i Ultuna genom projektet Grågröna systemlösningar för hållbara städer.
Föreslå Årets kyrkogårdsförvaltning 2014!
Var finns den kyrkogårdsförvaltning som på ett långsiktigt och förtjänstfullt sätt utvecklar och sköter sin verksamhet?
Samverka över förvaltningsgränser strategi för grönare skolgårdar
Alla aktörer som är inblandade i att skapa och förvalta utemiljöer för barn bör ha en gemensam syn på och förståelse för vad som är viktigt för barns lek. Lund har utvecklat en samverkansmodell som väcker internationell uppmärksamhet.