
Foto: Anna Litsmark

Foto: Mimmi Beckman

Foto: Sara Stiber


Märit Jansson. Foto: Parvin Mazandarani.
Hej Märit Jansson!
Du är landskapsarkitekt och docent vid SLU och medförfattare till Movium Fakta nr 2 som handlar om bygglekplatser.
– Ända sedan jag besökte livskraftiga bygglekplatser i Japan för första gången för över tio år sedan har jag varit intresserad av frågor kring dem. Det har framstått som obegripligt att svenska bygglekar har lagts ner samtidigt som de på andra håll i världen har fortsatt fungera som viktiga frizoner för barns kreativa lek och utveckling. Men det har bland annat saknats en samlad kunskap om möjligheten att arbeta med bygglekplatser i Sverige idag.
Är Movium Fakta nr 2 svar på en saknad kunskapssammanställning?
– Ja, kunskapssammanställningen i det här faktabladet blev möjlig genom att sammanförda erfarenheter från olika studier och insatser inom både akademi och praktik. Eftersom jag just nu vikarierar som samverkanslektor vid SLU har jag haft möjlighet att initiera och driva det arbetet.
Vad är det som gör bygglekplatser aktuella just nu?
– Efter flera år av tillbakagång märks äntligen tecken på att bygglekplatser är på väg tillbaka i Sverige. Några nya bygglekplatser har startat de senaste åren och det finns ett nyväckt intresse i samhället. Dessutom är bygglekplatser en fantastisk möjlighet just i kristider, som nu under coronakrisen, när utemiljön är den bästa arenan och barn behöver få vara aktiva trots att många aktiviteter för dem ställs in.
Hur kommer det sig att bygglekplatser, som alltså var vanliga i Sverige på 60- och 70-talet, är sällsynta idag?
– Med ett väl genomfört examensarbete av landskapsarkitekt Sofie Berg, som är en av medförfattarna, som grund har vi kunnat se att bygglekplatsernas omfattande tillbakagång i Sverige till stor del har berott på missförstånd och okunskap kring främst säkerhet och ekonomi.
Varifrån kommer konceptet bygglekplats?
– Idén om att låta barn skapa och utveckla sina lekmiljöer med löst material beskrevs först av danska landskapsarkitekten C Th Sörensen 1931, och bygglekplatsen han startade i Emdrup i Danmark 1943 brukar beskrivas som världens första. Till Sverige kom konceptet redan under 1940-talet och den svenska stadsträdgårdsmästaren Arvid Bengtsson, som var verksam både i Helsingborg och Göteborg, blev tidigt en viktig inspiratör både i Sverige och internationellt.
Hur ser det ut internationellt?
– I flera länder finns väletablerade och inspirerande bygglekplatser idag, men på andra håll är de ovanliga. När jag har besökt bygglekplatser och liknande verksamheter internationellt har Sverige ibland nämnts som inspiration. Byggandet kombineras ofta med exempelvis pedagogik, djur, odling och natur. I faktabladet ger vi exempel på bygglekar i Japan och Österrike.
Vad tror du om bygglekplatsens framtid?
– Hindren för att driva bygglekplatser är få och möjligheterna är stora, med unika värden för barn och samhället. För att ta vara på dessa möjligheter krävs kunskap och samarbete. Det skulle kunna leda till ett stort uppsving för bygglekplatsen i framtiden.
Berättat för Titti Olsson
Läs mer i Movium Fakta nr 2, Bygglekplatsen – en möjlighet idag
Författat av Sofie Berg, Märit Jansson, Mimmi Beckman och Anna Litsmark
Ta hand om riskträden
Movium Fakta nr 4 handlar om hur man identifierar riskträd och hur man förebygger och åtgärdar säkerhetsproblem. Faktabladet kan köpas i vår nätbokhandel.
Umeå nu och 2050
Som kulturhuvudstad 2014 har Umeå flyttat fram sina positioner i Norrland, Sverige och EU.
Internationell skolgårdskonferens hålls i Lund 2016
Den 12–14 september 2016 står Sverige via Movium och Lunds kommun värd för den globala skolgårdsorganisationen ISGA:s, femte konferens.
”Det är bara ett vanligt sedumtak”
För inte så länge sedan var ett grönt tak synonymt med sedummatta i våra städer. Men utvecklingen går fort och är spännande. >>
Årets kyrkogårdsförvaltning 2014 finns i Laholm
Grattis till Laholm som är årets kyrkogårdsförvaltning! Det är lätt att komma i kontakt med kyrkogårdsföreståndare och övrig personal och det råder ett välkomnande klimat på kyrkogårdarna. Läs hela motiveringen >>
Lekens pris
Solen sken på gammal och ung när Lekpriset till Nic Nilssons ära delades ut för allra första gången i Rålambshovs parklek i Stockholm – till två värdiga mottagare: Barbro Samuelsson och Nic Nilsson. >>
Barn, Unga och Byggd miljö
Årets nätverksträff tar upp den aktuella frågan: Vilka blir riktlinjerna för barns och ungas utemiljöer? Ta del av rapporteringen från Moviums och Boverkets pågående arbete och de senaste publikationerna på temat. >>
Nu blommar taken!
Väggar och tak klädda av växter blir allt vanligare. När Movium Partnerskap arrangerade nätverksträff i Malmö på temat Gröna väggar och tak besöktes stadens främsta takparker och växtklädda väggar. >>
VÄRLDENS SKOLGÅRDAR MÖTS I SVERIGE 2016
Sverige antar utmaningen att arrangera nästa internationella skolgårdskonferens på uppdrag av International School Grounds Alliance. Lunds kommun har tackat ja till att arrangera konferensen tillsammans med Movium i september 2016. >>
VÄGLEDNING FÖR SKOLGÅRDAR TAR FORM
Arbetet med att ta fram en vägledning för barns och ungas utemiljöer fortsätter. Vårens två experthearings har varit givande och projektledningen på Boverket och Movium känner stort stöd för sitt arbete. >>
Trädets årsringar förebild för vinnande designförslag
Designtävlingen om att utforma en helt ny typ av begravningsplatser, där varje gravsatt urna förses med ett träd, är avgjord. Trädets årsringar står modell för det vinnande förslaget som är en ständigt föränderlig plats. >>
Movium engagerar sig i projekt om stadsbruk
Stadsodling har gått från trend till nödvändighet. Både intresset och skalan har ökat. Moviums Anders Rasmusson är projektledare för det nya projektet Stadsbruk som undersöker urban odling i en mellanskala. Varför är det angeläget? >>
Lägg till ny kommentar