
Foto: Anna Litsmark

Foto: Mimmi Beckman

Foto: Sara Stiber


Märit Jansson. Foto: Parvin Mazandarani.
Hej Märit Jansson!
Du är landskapsarkitekt och docent vid SLU och medförfattare till Movium Fakta nr 2 som handlar om bygglekplatser.
– Ända sedan jag besökte livskraftiga bygglekplatser i Japan för första gången för över tio år sedan har jag varit intresserad av frågor kring dem. Det har framstått som obegripligt att svenska bygglekar har lagts ner samtidigt som de på andra håll i världen har fortsatt fungera som viktiga frizoner för barns kreativa lek och utveckling. Men det har bland annat saknats en samlad kunskap om möjligheten att arbeta med bygglekplatser i Sverige idag.
Är Movium Fakta nr 2 svar på en saknad kunskapssammanställning?
– Ja, kunskapssammanställningen i det här faktabladet blev möjlig genom att sammanförda erfarenheter från olika studier och insatser inom både akademi och praktik. Eftersom jag just nu vikarierar som samverkanslektor vid SLU har jag haft möjlighet att initiera och driva det arbetet.
Vad är det som gör bygglekplatser aktuella just nu?
– Efter flera år av tillbakagång märks äntligen tecken på att bygglekplatser är på väg tillbaka i Sverige. Några nya bygglekplatser har startat de senaste åren och det finns ett nyväckt intresse i samhället. Dessutom är bygglekplatser en fantastisk möjlighet just i kristider, som nu under coronakrisen, när utemiljön är den bästa arenan och barn behöver få vara aktiva trots att många aktiviteter för dem ställs in.
Hur kommer det sig att bygglekplatser, som alltså var vanliga i Sverige på 60- och 70-talet, är sällsynta idag?
– Med ett väl genomfört examensarbete av landskapsarkitekt Sofie Berg, som är en av medförfattarna, som grund har vi kunnat se att bygglekplatsernas omfattande tillbakagång i Sverige till stor del har berott på missförstånd och okunskap kring främst säkerhet och ekonomi.
Varifrån kommer konceptet bygglekplats?
– Idén om att låta barn skapa och utveckla sina lekmiljöer med löst material beskrevs först av danska landskapsarkitekten C Th Sörensen 1931, och bygglekplatsen han startade i Emdrup i Danmark 1943 brukar beskrivas som världens första. Till Sverige kom konceptet redan under 1940-talet och den svenska stadsträdgårdsmästaren Arvid Bengtsson, som var verksam både i Helsingborg och Göteborg, blev tidigt en viktig inspiratör både i Sverige och internationellt.
Hur ser det ut internationellt?
– I flera länder finns väletablerade och inspirerande bygglekplatser idag, men på andra håll är de ovanliga. När jag har besökt bygglekplatser och liknande verksamheter internationellt har Sverige ibland nämnts som inspiration. Byggandet kombineras ofta med exempelvis pedagogik, djur, odling och natur. I faktabladet ger vi exempel på bygglekar i Japan och Österrike.
Vad tror du om bygglekplatsens framtid?
– Hindren för att driva bygglekplatser är få och möjligheterna är stora, med unika värden för barn och samhället. För att ta vara på dessa möjligheter krävs kunskap och samarbete. Det skulle kunna leda till ett stort uppsving för bygglekplatsen i framtiden.
Berättat för Titti Olsson
Läs mer i Movium Fakta nr 2, Bygglekplatsen – en möjlighet idag
Författat av Sofie Berg, Märit Jansson, Mimmi Beckman och Anna Litsmark
Direktrapportering från Berlin
Berlin är Europas grönaste stad. Det anser Benny Schytte, som leder gruppen på Moviums studieresa genom staden, på cykel. Med på resan är närmare 30 deltagare som får ta del av guldkornen i Berlins olika stadsdelar.
En halv miljard till bättre skolgårdar!
Nu satsar regeringen 500 miljoner på att utveckla skolans utemiljö!
Nya partnerskapsprojekt beviljade
Vårens ansökningsomgång för att söka medel från Movium Partnerskap är nu avklarad. Här hittar du en sammanfattning av de beviljade projekten.
Tankesmedjan Moviums sammanfattande synpunkter och ställningstaganden
Här hittar du Tankesmedjan Moviums synpunkter och ställningstaganden i kortversion och i sin helhet som pdf.
Möte med japanskt stadsbyggande inspirerar
För en västerlänning blir det första mötet med japanska städer ofta kaotiskt och tumultartat. Men det finns mycket att lära av japansk stadsbyggnad, menar Per Blomberg i sin artikel.
Ett nytt nummer av Movium Fakta är ute nu!
Under 2016 ger Movium ut 7 nummer av Movium Fakta. Nu kommer nummer 2 om hur ska fatta beslut om att fria eller fälla träd i offentliga miljöer.
Hej Benny Schytte, snart dags för Berlin!
Vi ställde några frågor till den danske kultursociologen Benny Schytte inför Tankesmedjan Moviums kurs i Berlin, 26-29 april.
Global rörelse som bara växer
Den globala gröna-skolgårdsrörelsen bara växer och växer och snart är det dags för Tankesmedjan Movium och Lunds kommun att axla värdskapet för den femte internationella skolgårdskonferensen Green Grounds for Health and Learning 12-14 september i Lund.
Fem frågor till Moviums nya verksamhetsledare
Tankesmedjan Moviums avgående chef Anders Rasmusson fick möjligheten att ställa fem frågor till Caroline Dahl, Moviums nya verksamhetsledare.
Fem frågor till Moviums avgående chef
Tankesmedjan Moviums nya verksamhetsledare Caroline Dahl fick möjligheten att ställa fem frågor till Anders Rasmusson, Moviums avgående chef.