movium.slu.se

Foto: Anna Litsmark

movium.slu.se

Foto: Mimmi Beckman

movium.slu.se

Foto: Sara Stiber

movium.slu.se

movium.slu.se

Märit Jansson. Foto: Parvin Mazandarani.

Nyhet
Movium Fakta

Hej Märit Jansson!

Publicerad 28 april 2020

Du är landskapsarkitekt och docent vid SLU och medförfattare till Movium Fakta nr 2 som handlar om bygglekplatser.

– Ända sedan jag besökte livskraftiga bygglekplatser i Japan för första gången för över tio år sedan har jag varit intresserad av frågor kring dem. Det har framstått som obegripligt att svenska bygglekar har lagts ner samtidigt som de på andra håll i världen har fortsatt fungera som viktiga frizoner för barns kreativa lek och utveckling. Men det har bland annat saknats en samlad kunskap om möjligheten att arbeta med bygglekplatser i Sverige idag.

 

Är Movium Fakta nr 2 svar på en saknad kunskapssammanställning?

– Ja, kunskapssammanställningen i det här faktabladet blev möjlig genom att sammanförda erfarenheter från olika studier och insatser inom både akademi och praktik. Eftersom jag just nu vikarierar som samverkanslektor vid SLU har jag haft möjlighet att initiera och driva det arbetet.

 

Vad är det som gör bygglekplatser aktuella just nu?

– Efter flera år av tillbakagång märks äntligen tecken på att bygglekplatser är på väg tillbaka i Sverige. Några nya bygglekplatser har startat de senaste åren och det finns ett nyväckt intresse i samhället. Dessutom är bygglekplatser en fantastisk möjlighet just i kristider, som nu under coronakrisen, när utemiljön är den bästa arenan och barn behöver få vara aktiva trots att många aktiviteter för dem ställs in.

 

Hur kommer det sig att bygglekplatser, som alltså var vanliga i Sverige på 60- och 70-talet, är sällsynta idag?

– Med ett väl genomfört examensarbete av landskapsarkitekt Sofie Berg, som är en av medförfattarna, som grund har vi kunnat se att bygglekplatsernas omfattande tillbakagång i Sverige till stor del har berott på missförstånd och okunskap kring främst säkerhet och ekonomi.

 

Varifrån kommer konceptet bygglekplats?

– Idén om att låta barn skapa och utveckla sina lekmiljöer med löst material beskrevs först av danska landskapsarkitekten C Th Sörensen 1931, och bygglekplatsen han startade i Emdrup i Danmark 1943 brukar beskrivas som världens första. Till Sverige kom konceptet redan under 1940-talet och den svenska stadsträdgårdsmästaren Arvid Bengtsson, som var verksam både i Helsingborg och Göteborg, blev tidigt en viktig inspiratör både i Sverige och internationellt.

 

Hur ser det ut internationellt?

– I flera länder finns väletablerade och inspirerande bygglekplatser idag, men på andra håll är de ovanliga. När jag har besökt bygglekplatser och liknande verksamheter internationellt har Sverige ibland nämnts som inspiration. Byggandet kombineras ofta med exempelvis pedagogik, djur, odling och natur. I faktabladet ger vi exempel på bygglekar i Japan och Österrike.

 

Vad tror du om bygglekplatsens framtid?

– Hindren för att driva bygglekplatser är få och möjligheterna är stora, med unika värden för barn och samhället. För att ta vara på dessa möjligheter krävs kunskap och samarbete. Det skulle kunna leda till ett stort uppsving för bygglekplatsen i framtiden.

 

Berättat för Titti Olsson 

 

Läs mer i Movium Fakta nr 2, Bygglekplatsen – en möjlighet idag

Författat av Sofie Berg, Märit Jansson, Mimmi Beckman och Anna Litsmark

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Sidor