Du forskar om barns utemiljöer vid SLU. Nu kommer det en kunskapssammanställning som kan vara nyttig för alla som arbetar med frågor som rör barns utemiljöer. Berätta mer!

– Jag har tillsammans med kollegor sammanställt litteratur om barnvänlig miljö, eller ”child-friendly environments”, i en vetenskaplig översiktsartikel. Den finns tillgänglig på Sustainability | Free Full-Text | Child-Friendly Environments—What, How and by Whom? (mdpi.com). Forskning om barnvänlig miljö lyfter främst fram vikten av barns deltagande, i enlighet med FN:s barnkonvention. Deltagande kan såklart vara viktigt, men det behövs också ett vuxenansvar för att skapa barnvänliga miljöer. Därför har vi i litteraturen letat särskilt efter fysiska och sociala kvaliteter som gör en miljö barnvänlig. Dessutom har vi undersökt vilka processer som behövs för att uppnå kvaliteterna.

Vilka är de viktigaste slutsatser som ni forskare drar i rapporten?

– En viktig slutsats är att många olika kvaliteter, processer och personer behöver samarbeta för att uppnå barnvänlighet och att detta behöver ske lokalt. Inte minst behövs flera roller och yrkesgrupper med engagemang. Vi har också fått fram en stor mängd kvaliteter i den fysiska och sociala miljön som spelar roll för barn. Dessa sammanfattas i begreppen platser, tillgänglighet, ren miljö, säkerhet och trygghet, frihet, lek och fritid, rättvisa, deltagande, lärande och platsanknytning. Allra mest grundläggande är vikten av en variation av platser som barn får god tillgång till.

Kommer det någon svensk översättning också?

– Ja, en svensk populärvetenskaplig publikation är på gång genom Arkus, men dröjer lite till. Arbetet med att bearbeta forskningsresultaten till en svensk beskrivning av barnvänlig bebyggd miljö har varit en intressant process i sig. Där har jag tagit hjälp av en kunnig referensgrupp med praktiker.

Berättat för Titti Olsson