
Foto: Parvin Mazandarani
Hej Märit Jansson!
Du forskar om barns utemiljöer vid SLU. Nu kommer det en kunskapssammanställning som kan vara nyttig för alla som arbetar med frågor som rör barns utemiljöer. Berätta mer!
– Jag har tillsammans med kollegor sammanställt litteratur om barnvänlig miljö, eller ”child-friendly environments”, i en vetenskaplig översiktsartikel. Den finns tillgänglig på Sustainability | Free Full-Text | Child-Friendly Environments—What, How and by Whom? (mdpi.com). Forskning om barnvänlig miljö lyfter främst fram vikten av barns deltagande, i enlighet med FN:s barnkonvention. Deltagande kan såklart vara viktigt, men det behövs också ett vuxenansvar för att skapa barnvänliga miljöer. Därför har vi i litteraturen letat särskilt efter fysiska och sociala kvaliteter som gör en miljö barnvänlig. Dessutom har vi undersökt vilka processer som behövs för att uppnå kvaliteterna.
Vilka är de viktigaste slutsatser som ni forskare drar i rapporten?
– En viktig slutsats är att många olika kvaliteter, processer och personer behöver samarbeta för att uppnå barnvänlighet och att detta behöver ske lokalt. Inte minst behövs flera roller och yrkesgrupper med engagemang. Vi har också fått fram en stor mängd kvaliteter i den fysiska och sociala miljön som spelar roll för barn. Dessa sammanfattas i begreppen platser, tillgänglighet, ren miljö, säkerhet och trygghet, frihet, lek och fritid, rättvisa, deltagande, lärande och platsanknytning. Allra mest grundläggande är vikten av en variation av platser som barn får god tillgång till.
Kommer det någon svensk översättning också?
– Ja, en svensk populärvetenskaplig publikation är på gång genom Arkus, men dröjer lite till. Arbetet med att bearbeta forskningsresultaten till en svensk beskrivning av barnvänlig bebyggd miljö har varit en intressant process i sig. Där har jag tagit hjälp av en kunnig referensgrupp med praktiker.
Berättat för Titti Olsson
Hej Märit Jansson!
Du är landskapsarkitekt och docent vid SLU och medförfattare till Movium Fakta nr 2 som handlar om bygglekplatser.
Bygglekplatsen får ny betydelse
Barn har rätt till lek och att få påverka i frågor som berör dem. Bygglekplatser, som var vanliga i Sverige under flera decennier, har kvaliteter som är viktiga för att uppfylla barnkonventionen, slår författarna till Movium Fakta nr 2 2020 fast.
ANDRA FILMEN – INFÖR SOMMAREN
Under jubileumsåret 2020 planerar Tankesmedjan Movium vid SLU och FSS – Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare, i en serie om sex kortfilmer, att tillsammans uppmärksamma det gemensamma arbetet med att utveckla landets urbana utemiljöer utifrån olika perspektiv.
Hon är Ulla Molin-stipendiat 2020
Möt stipendiaten och trädgårdsmästaren Kajsa Vildängen i ett samtal med Moviums Göran Nilsson.
Workshop om rörelsefaktorn
Verktyg för att arbeta med och integrera olika sorters fysisk aktivitet i stadsmiljön och i samhällsplaneringen samlade intressenter och kompetenser.
Vi fyller 40 hela året!
Tankesmedjan Movium firar 40 år under 2020, men hur går det egentligen med firandet i skuggan av Corona-viruset?
Offentliga rum prisas
Landskapet och det offentliga rummet uppmärksammades vid prisutdelningen i Ung Svensk Form 2020.
Årets första faktablad är ute!
Detta nummer av Movium Fakta handlar om utvärderingen av torktoleranta träd, nyplanterade träd som måste kunna hantera de förhållanden som råder på växtplatsen så att de kan utvecklas till stora, välmående individer.
Hej Lena Jungmark!
Du har på uppdrag av Boverket varit med om att ta fram en exempelsamling på gestaltad livsmiljö i skolor och förskolor runt om i Sverige. Varför har Boverket tagit fram den?
Seminarium: Biogas från urbana gräsytor
Seminarium om nya metoder för skötsel av urbana gräsytor där uppsamlad vegetation kan nyttjas för produktion av såväl biogas (fordonsgas) som biogödsel för gödsling av livsmedelsgrödor på åkermark.
Hej då Göran Nilsson!
Göran, du har jobbat på Tankesmedjan Movium vid SLU i nästan 30 år och nu går du i pension. Hur känns det?
Movium gör vägledning för grönplanering i Sverige
Movium har fått i uppdrag av Kristianstad kommun att arbeta fram en inspirerande och stödjande vägledning för hur grön/strukturplaner/program kan utformas så att den blir en del av, eller utgör underlag för, översiktlig planering enlig Plan‐ och bygglagen samt övrigt arbete med grön‐ och blåstrukturen i en kommun.
Lägg till ny kommentar