
Foto: Parvin Mazandarani
Hej Märit Jansson!
Du forskar om barns utemiljöer vid SLU. Nu kommer det en kunskapssammanställning som kan vara nyttig för alla som arbetar med frågor som rör barns utemiljöer. Berätta mer!
– Jag har tillsammans med kollegor sammanställt litteratur om barnvänlig miljö, eller ”child-friendly environments”, i en vetenskaplig översiktsartikel. Den finns tillgänglig på Sustainability | Free Full-Text | Child-Friendly Environments—What, How and by Whom? (mdpi.com). Forskning om barnvänlig miljö lyfter främst fram vikten av barns deltagande, i enlighet med FN:s barnkonvention. Deltagande kan såklart vara viktigt, men det behövs också ett vuxenansvar för att skapa barnvänliga miljöer. Därför har vi i litteraturen letat särskilt efter fysiska och sociala kvaliteter som gör en miljö barnvänlig. Dessutom har vi undersökt vilka processer som behövs för att uppnå kvaliteterna.
Vilka är de viktigaste slutsatser som ni forskare drar i rapporten?
– En viktig slutsats är att många olika kvaliteter, processer och personer behöver samarbeta för att uppnå barnvänlighet och att detta behöver ske lokalt. Inte minst behövs flera roller och yrkesgrupper med engagemang. Vi har också fått fram en stor mängd kvaliteter i den fysiska och sociala miljön som spelar roll för barn. Dessa sammanfattas i begreppen platser, tillgänglighet, ren miljö, säkerhet och trygghet, frihet, lek och fritid, rättvisa, deltagande, lärande och platsanknytning. Allra mest grundläggande är vikten av en variation av platser som barn får god tillgång till.
Kommer det någon svensk översättning också?
– Ja, en svensk populärvetenskaplig publikation är på gång genom Arkus, men dröjer lite till. Arbetet med att bearbeta forskningsresultaten till en svensk beskrivning av barnvänlig bebyggd miljö har varit en intressant process i sig. Där har jag tagit hjälp av en kunnig referensgrupp med praktiker.
Berättat för Titti Olsson
LÅT STADEN GRÖNSKA – EN FÖRELÄSNINGSSERIE OM URBANA EKOSYSTEMTJÄNSTER
Vårens konferens blev teve-serie i samarbete med UR Samtiden.
Handledning för grönplanering
Movium Fakta nr 5 blir en kärnfull kortversion av den digitala boken ”Grönplanering – en handledning”.
STAD 28 nominerad!
Hurra ropar vi – igen! Tidskriften STAD 28 är nominerad till Publishingpriset 2020!
Gestaltad livsmiljö med barn i fokus
Projektet ”Lek för demokrati” får 2, 5 miljoner i stöd från Formas.
Hej Patrik Grahn!
Du medverkar i Formas webbinarium den 21 oktober under Mål 11-veckan i sessionen: Hur stor måste en park vara för att kallas park? – om mått och riktvärden för grönstruktur. Varför en session om mått och riktvärden?
Hej Lena Jungmark!
Du deltar i Formas webbinarium den 20 oktober under Mål 11-veckan. Där presenterar du en ny skrift som Tankesmedjan Movium ska ge ut före jul. Vad handlar den om?
Testpiloter sökes
Var gör ekosystemverktyget ESTER bäst nytta? Boverket söker testpiloter.
Hälsofrämjande utemiljöer
I detta faktablad beskrivs upplägg och resultat från tre projekt som visar hur forskning kan komma in i design- och planeringsprocesser – det vill säga evidensbaserad design (EBD).
Historiska perspektiv
Fjärde filmen i samarbetet med FSS har temat ”Historiska perspektiv”. Vi samtalar med Malmös tidigare stadsträdgårdsmästare Gunnar Ericson, Eivor Bucht, professor emerita vid SLU, och Edit Ugrai, tidigare stadsträdgårdsmästare i Alingsås och Kumla.
Hej Lena Jungmark!
Du är landskapsarkitekt här hos oss på Tankesmedjan Movium och axlar regeringsuppgiften att vara nationell koordinator för barns och ungas utemiljö. Du har för ArkDes räkning undersökt vilka utmaningar som finns i arkitekturpolitiken med tanke på barn och unga. Hur har du gått tillväga med den uppgiften?