Du är nationell samordnare av frågor som rör barns och ungas utemiljö, en regeringsuppgift som SLU Tankesmedjan Movium axlar sedan 2006. Den 11 maj deltar du i ett dialogmöte på Regeringskansliet. Vad handlar det om?

– Kommittén för främjande av fysisk aktivitet arrangerar ett dialogmöte med landets tre största kommuner: Stockholm, Göteborg och Malmö. Syftet från regeringens sida är att genom dialog fånga upp vilket stöd kommuner och regioner behöver i sitt arbete att planera för mer rörelsemöjligheter för barn och unga.

Hur har mötet förberetts?

– Inför dialogmötet har en enkät skickats ut till de politiker och tjänstepersoner som ska delta. De har svarat på frågor om vilka hinder de ser för att skapa förutsättningar för ökad fysisk aktivitet hos barn och vilka nationella insatser de skulle vilja se från regeringens sida som kan stärka arbetet med att bygga en rörelsevänlig infrastruktur.

Det låter som det är väl förberedda deltagare på mötet.

– Ja, och förhoppningsvis kan då också konkreta steg tas i en riktning som i slutändan gynnar barn och ungas vardag. Förutom dialog kommer både internationella och nationella förespråkare för lek, myndigheter och kommuner att presentera hur de arbetat för mer lek och rörelse.

Varför är det en viktig fråga?

– Enligt Folkhälsomyndigheten tillbringar svenska barn i åldern 11, 13 och 15 år ungefär 70 procent av sin vakna tid sittande eller liggande och allt färre når WHO:s rekommenderade 60 minuters fysisk aktivitet per dag. Samtidigt ses en ökning av psykosomatiska symtom som oro och nedstämdhet, sömnbesvär och huvudvärk hos målgruppen. Att en femtedel av Sveriges barn har fetma eller övervikt är något Folkhälsomyndigheten kopplar till ohälsosamma matvanor och ökat stillasittande. Regeringen oroas över hur utvecklingen av barns hälsa ser ut, vilket sätter målgruppen högt på folkhälsoarbetets dagordning.

Kan man finna stöd i forskning?

– Ja, forskning visar att utomhusvistelse generellt ger högre aktivitetsnivåer. Möjligheterna att vara aktiv ökar om närmiljön ger tillgång till gång- och cykelvägar, lekplatser och öppna ytor. Hur vi bygger och planerar barns livsmiljöer har en avgörande betydelse för deras hälsa. Översiktsplaner, regionala utvecklingsstrategier och andra styr- och policydokument visar en generellt hög medvetenhet i frågan. Men på vägen mellan vision och byggd verklighet verkar det ofta uppstå ett genomförandeglapp. Regeringen hoppas kunna få hjälp från kommuner och regioner med att hitta lösningar som kan bidra till att vända denna negativa trend.

Hur viktigt är det att barn kan uppleva grön miljö och natur?

– Vi vet genom forskningen hur många hälsobringande effekter utomhusvistelse har. Att ha kontakt med naturen och få upplevelser av en levande naturmiljö under sin uppväxt är dessutom viktigt för det enskilda barnets framtida förståelse för hur människan som levande varelse ingår i naturens kretslopp och är beroende av biologisk mångfald. Det är oroande att storstadskommunernas förtätning går ut över barns uppväxtmiljöer. Alla barn har rätt till en god gestaltad livsmiljö. För ett barn betyder det exempelvis att självständigt kunna ta sig till kompisar, skola och lekmiljöer.

Vad vill du bidra med i dialogmötet?

– Jag ska presentera min bok Barn Plats Lek Stad – strategier för barnvänlig stadsplanering som kom ut 2021. Boken handlar just om den komplexitet som ligger bakom de förändringar i samhällsplaneringen som vi ser motverkar barns rörelsefrihet. Boken kommer att delas ut till alla deltagare. Jag ska också kort presentera SLU Tankesmedjan Moviums regeringsuppdrag att koordinera barns och ungas utemiljöer på nationell nivå, ett uppdrag som regeringen gav Movium 2006. Och så ska jag förstås finnas på plats för att kunna samtala med övriga deltagare.

Berättat för Titti Olsson