
Kerstin Nilermark, fd samhällsbyggnadschef i Höganäs, har fått ett utredningsuppdrag av Tankesmedjan Movium. Foto: Fredrik Jergmo
Hej Kerstin Nilermark!
Du har fått ett utredningsuppdrag av Tankesmedjan Movium. Vad handlar det om?
– Tankesmedjan Movium har sedan 2006 ett nationellt ansvar att sprida och utveckla kunskap om barns och ungas samspel med utemiljön. Uppdraget innebär att dels ta fram en historiebeskrivning av vad som gjorts under de elva år som gått, och dels att göra en in- och omvärldsspaning på vilka förväntningar som finns inom området; kanske främst inom tankesmedjan själv och SLU:s nätverk för Barn och Landskap, men också hos statliga verk, departement och andra aktörer. Att samla in goda internationella exempel från organisationer som driver ett framgångsrikt arbete kring barns och ungas utemiljö ingår också.
Vad har du kommit fram till så här långt?
– Min uppfattning är att det gjorts otroligt mycket med fokus på barns och ungas utemiljö inom tankesmedjan Movium, och i samarbete med andra aktörer, till exempel i olika nätverk. Ett otal publikationer finns att tillgå, och vad jag nu söker är svar på frågan varför olika frågor blir aktuella under en viss tidsperiod. Ofta handlar det om en oro för trafikmiljön, för barnens hälsa eller andra hotbilder. Under de här elva åren kan man nog säga att barn har fått betydligt mindre rörelsefrihet genom olika tendenser i samhällsutvecklingen; barnen är i skola och förskola hela dagen där utemiljön därför får en väldigt stor betydelse, trafiken och de vuxnas stress har ökat varför många barn inte får röra sig till och från förskolan eller fritidsaktiviteter. Förtätningar och privata skolaktörer har inneburit att skol- och förskolegården minskat i yta, och i vissa fall till och med försvunnit! Och barnens intressen har blivit mer och mer inomhusrelaterade med den digitala utbyggnaden.
Finns det något som pekar på en positiv utveckling vad gäller barns och ungas utemiljö?
– Jag hoppas hitta någon aktuell fråga som triggats av en positiv tanke. Kanske barns möjlighet att delta i tidiga skeden kring frågor rörande sin miljö är en sådan? Där vår vilja till ett demokratiskt samhälle kan föra arbetet vidare.
Vilken betydelse tror du att barnperspektivet kommer att ha i framtida planering?
– Staden och samhället måste passa alla. Genom att använda sig av barnperspektivet kommer man åt många svaga och utsatta gruppers behov. Det som är bra för barn och unga i utemiljön är nog bra för de flesta. Sedan kunde det inte skada om vi tog till oss lite av den lekfullhet och nyfikenhet som barn och unga ofta har; både mötesplatser och själva mötet kan bli mer lustfyllt – över generationsgränserna.
TITTI OLSSON
Hälsofrämjande utemiljöer
I detta faktablad beskrivs upplägg och resultat från tre projekt som visar hur forskning kan komma in i design- och planeringsprocesser – det vill säga evidensbaserad design (EBD).
Historiska perspektiv
Fjärde filmen i samarbetet med FSS har temat ”Historiska perspektiv”. Vi samtalar med Malmös tidigare stadsträdgårdsmästare Gunnar Ericson, Eivor Bucht, professor emerita vid SLU, och Edit Ugrai, tidigare stadsträdgårdsmästare i Alingsås och Kumla.
Hej Lena Jungmark!
Du är landskapsarkitekt här hos oss på Tankesmedjan Movium och axlar regeringsuppgiften att vara nationell koordinator för barns och ungas utemiljö. Du har för ArkDes räkning undersökt vilka utmaningar som finns i arkitekturpolitiken med tanke på barn och unga. Hur har du gått tillväga med den uppgiften?
Biogas från urbana gräsytor
Slutseminarium och workshop för Grön biomassa, som blev Corona-uppskjuten i våras, kommer att genomföras den 18e september via websändning samt för ett begränsat antal deltagare på Alnarp.
Årets designtävling avgjord!
Pristagarna i årets studentdesigntävling "Ge form åt askgravlunden Linnéan i Borås" är utsedda nu!
Hej Ulrika Åkerlund!
Du är landskapsarkitekt på Boverket och arbetar tillsammans med dina kolleger med utvecklingen av ett verktyg för ekosystemtjänster som ni kallar ESTER. Varför har ni tagit fram verktyget och vem är målgrupp?
Invasiva främmande arter – ekologens perspektiv
I detta nummer av Movium Fakta försöker ekologen Nils Carlsson, vid Länsstyrelsen Skåne, reda ut begreppen invasiva främmande arter.
Den hälsosamma staden blir digital konferens
Tankesmedjan Movium vid SLU arrangerar tillsammans med det Vinnovafinansierade projektet Restorativa arbetsplatser, en digital konferens med temat Den hälsosamma staden. Programmet innehåller även presentationer av aktuella Movium Partnerskapsprojekt inom området – Minnesträdgården i Malmö, Täby kommun och Ryhov i Jönköping.
Nya forskningsprojekt startar
Tre nya projekt beviljas ekonomiska medel inom ramen Fortlöpande miljöanalys, program Bebyggd miljö, som koordineras av Movium.
Juryns motivering och omröstning i studentdesigntävlingen 2020
Nu kan du utse årets vinnare! Juryn har nominerat tre studentförslag och nu är omröstningen för att kora vinnaren öppen.
Gröna rum för alla
Jubilarers samarbete fortsätter för att uppmärksamma Sveriges utemiljöer i filmserie under 2020. Tredje filmen har temat ”Gröna rum för alla”.
Hej Neil Sang!
Du är forskare vid institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning på SLU och har slutfört projektet DELUGE där du prövar planeringsverktyget Geodesign tillsammans med Lomma kommun. Projektet har stöd från Movium Partnerskap. Vad är Geodesign?