Du är en av föreläsarna på konferensen Publika parker och trädgårdar den 30 mars i Malmö, med temat We love plants! Du ska prata om Slottsträdgården, som drivs i Malmö stads regi.

Hur länge har du varit trädgårdsmästare i Slottsträdgården?

Jag började jobba i Slottsträdgården i februari 1997, så det blir 20-årsjubileum i år. Redan 1994 hade ideella krafter börjat jobba med att utveckla trädgården.

Din rubrik på föreläsningen under konferensen är Slottsträdgården – plant paradise in Malmö. Vad kommer du speciellt att lyfta fram?

Vi planterar intensivt och i många lager. Vi har en bra struktur genom häckar och gångar och använder oss av så många växter vi kan med omdöme – annueller, bienner, perenner, halvhärdiga växter, exoter, lignoser, lökar och knölar. Vi försöker utnyttja så mycket växtkunskap som möjligt för att skapa vackra bilder och ge besökaren något intressant så länge genom säsongerna som möjligt, så ofta som möjligt.

Om du gör en utblick, konferensen har flertalet utländska föreläsare – vad är det mest utmärkande för Slottsträdgården i ett internationellt sammanhang?

Jag skulle vilja säga att bland annat följande tre faktorer utmärker Slottsträdgården:

1. Vi har bra ambitioner och brinner för att skapa något annorlunda i ett socialt sammanhang, vi arbetar mycket med skolbarn, volontärer, folk på arbetsträning och trädgårdstuderande från många olika utbildningar i Sverige och andra europeiska länder.

2. Vi anstränger oss mycket vid anskaffandet av växtmaterial genom förökning av växter från frö, sticklingar eller egna inköp från utlandet. Vi vill visa ett brett och för Sverige något ovanligt register av växtkombinationer, med målet att inspirera besökaren till att själv engagera sig med trädgård, odling och natur.

3. Och kopplat till faktor 2 – vi odlar växter som inte borde överleva i Sverige: exempelvis Pinus pinea, Eucalyptus pauciflora, Edgeworthia chrysantha, Camellia japonica och Sequoia sempervirens har trivts väldigt bra hos oss de senaste tio åren.

Slottsträdgården är en tillgänglig anläggning med öppna grindar och inga lås på natten – vilka utmaningar medför detta för trädgårdsmästarna?

Offentliga trädgårdar innebär att man måste vara medveten om och delvis acceptera det vi kallar för ”socialslitage” (social wear and tear). Man vet aldrig vad man kommer att upptäcka i trädgården på morgonen, delvis negativt men också positivt. Planteringar och tematrädgårdar måste designas med en förståelse för vissa sociala faktorer som exempelvis vandalism, stöld eller att 30 stycken förskolebarn kanske använder trädgården som en lekplats. Trädgården ska slitas på, den ska användas och måste tåla det oväntade.

Vilken del av Slottsträdgården, eller verksamhet kopplat till denna, har du som en egen favorit?

Trädgården ser jag som en helhet, så jag har ingen direkt favoritdel. Men jag märker att vissa delar lägger jag lite mer tid på, oftast de där man kan justera planteringar från år till år. Jag har en enorm kärlek till tulpaner så Tulpanfestivalen är nog ett favoritarrangemang, även om den är relativt liten jämfört med Malmö Garden Show (2-4 juni i år). Att vi har kunnat bygga upp det som många kallar Sveriges finaste trädgårdsevent är väl bra. Det finaste med Slottsträdgården är dock utan tvekan vardagssamtalet med besökaren år efter år, dag efter dag, där man delar en kärlek för växter, trädgård, natur samt en förståelse att det som vi håller på med, ”trädgård”, gör världen till en bättre och vackrare plats.

Hur ser framtiden ut – utvecklingsplaner och projekt på kortare och längre sikt?

Framtiden för mig är lite kluven eftersom jag avslutar min tid i Slottsträdgården efter Malmö Garden Show och går vidare med andra uppdrag. Framtiden för trädgården själv kommer säkert att utvecklas av mina kollegor och kommer förmodligen att ändras med deras gestaltningar och deras idéer, något jag tycker är helt korrekt och ser fram emot att beskåda.