
Foto: Parvin Mazandarani
Hej Henrietta Palmer!
Du ska i ett halvår framåt jobba tillsammans med oss på Tankesmedjan Movium och SLU Urban Futures. Välkommen! Vem är du?
– Jag är utbildad arkitekt, och började min bana som praktiserande arkitekt, men har kommit att fokusera mer på undervisning och forskning. Jag var professor i arkitektur på Kungl. Konsthögskolan (KKH) under tio år och därefter konstnärlig professor i stadsbyggnad på Chalmers i fem år. Under åren på KKH utvecklade vi ett program som tog upp globala frågeställningar och undersökte vilken påverkan dessa fick på en specifik urban kontext, och vilka lärdomar som kunde dras ur detta. Under åren jobbade vi till exempel med städer som Shanghai, Los Angeles, Kapstaden, Rio de Janeiro och Pune och delstaten Goa i Indien.
Och vad jobbade du med under din tid på Chalmers?
– Där jobbade jag framför allt inom det internationella forskningscentret Mistra Urban Futures. Centret hade fokus på hållbar urban utveckling utifrån ett rättviseperspektiv, men också på en transdisciplinär forskningsapproach, det vill säga vad innebär detta metodmässigt, utvärderingsmässigt, och så vidare. Inom centret initierade jag också en forskarskola kring transdisciplinära forskningsmetoder. Jag har just avlutat ett längre interdisciplinärt forsknings- och bokprojekt, The Language of the Becoming City (www.jovis.de/en/books/product/the-language-of-the-becoming-city.html). Boken handlar om hur urbana förändringar äger rum utifrån ett gräsrotsperspektiv i fyra av de städer vi jobbade med på KKH, och vilket språk som skapats, eller skulle kunna skapas, i samband med dessa förändringar. Vad vi hoppas är att detta språk kan peka mot ett annat sätt att föreställa sig städer.
Du är anställd som senior advisor med uppdraget att bygga och testa en modell som kallas Powerhouse. Vad innebär det?
– Det innebär att utifrån de två urbana SLU-plattformarna Tankesmedjan Movium och Urban Futures, hitta former för synergier, utbyte av kunskap och nätverk. Men framför allt att hitta ett sätt för de två plattformarna att gemensamt kunna gripa an komplexa frågeställningar som samhället brottas med, och tillsammans generera ny och relevant kunskap, och nya frågeställningar för forskningen.
Vad vill du framför allt bidra med?
– Jag hoppas kunna bidra med mina erfarenheter från en liknande organisation, det vill säga Mistra Urban Futures, och med mina erfarenheter av samverkan, transdisciplinär forskning och metodutveckling. Jag tror också att mitt eget intresse och forskning i urbana förändringsfrågor, och av de ”rum” och samarbeten som skapas för att förändring ska komma tillstånd, kan bidra till utvecklingen av Powerhouse.
Vad brinner du för?
– Jag brinner för frågor som rör urban rättvisa, och då särskilt det rumsliga perspektivet på urban rättvisa. Det kan till exempel handla om hur migration påverkar städers utveckling, eller om de konflikter som uppstår i den fysiska planeringen. Jag är också övertygad om att ett rättviseperspektiv måste involveras i mycket högre grad än vad som varit synligt hittills för att vi ska lyckas i den omställning vi har framför oss och kunna skapa ett hållbart samhälle. I arbete med omställning och förändring måste man hela tiden fråga sig: förändring för vem?
Berättat för Titti Olsson
Workshop rörelsefaktor
Riksidrottsförbundet och FOJAB har tillsammans påbörjat ett arbete med att utveckla Rörelsefaktorn – ett verktyg för att arbeta med och integrera olika sorters fysisk aktivitet i stadsmiljön och i samhällsplaneringen.
Planera för skolgård
Den 25 februari arrangerar Tankesmedjan Movium ett seminarium som handlar om att planera och designa skolgårdar utifrån de möjligheter platsen och andra förutsättningar erbjuder och bjuder nu in Movium partners till: open call skolgård.
Välkommen till Publika parker och stadsrum 2020
23 april arrangerar vi konferensen Publika parker och stadsrum i Lund – mötesplatsen för alla som jobbar med publika anläggningar i offentlig eller privat regi.
Hej Elna Strömvall och Michael Barone!
Ni är med och arrangerar Landskapsingenjörsdagen som slår upp portarna i Alnarp den 6 februari under rubriken ”Det hållbara landskapet”. Varför har ni valt det som årets tema?
Fler exempel behövs
Nu när barnkonventionen inlemmats i svensk lag vill regeringen veta vilken påverkan Barnkonsekvensanalyser, BKA, och andra metoder har för att värna barnperspektivet i stadsplaneringen.
Nu finns handbok om klimatsmart gata tillgänglig
I början av december, på Movium Rådgivardag i Malmö med rubriken Den klimatsmarta gatan, berättade Movium-rådgivaren Örjan Stål om en ny handbok inom området.
GOTT NYTT JUBILEUMSÅR 2020!
1980 startade Movium sin verksamhet vid SLU och det är nu 40 år sedan. Det vill vi på Tankesmedjan Movium fira!
Årets sista faktablad är ute nu!
Detta Movium Fakta sammanfattar en nyligen publicerad masteruppsats och en tillhörande guidebok, som bygger på utvärderingar och erfarenheter kring ett stort antal svenska projekt med sommargågator.
Dags för designtävlingen 2020 – SLU studenter
Temat för årets studenttävling är: "Ge form åt aksgravlunden Linnéan i Borås".
Vilken plats finns det för barn i stan?
Maria Nordström, medlem i styrgruppen för ENCFC, Europeiska nätverket för barnvänliga städer och Moviums utsände på plats, rapporterar från årets konferens i Bristol. Finns det plats för barn i stan?
Lägg till ny kommentar