
Foto: privat
Hej Helena Nordh!
Du är landskapsarkitekt och forskare vid SLU och intresserar dig särskilt för begravningsplatser. Varför det?
– Som forskare är begravningsplatser är otroligt spännande platser att studera. De innehåller så många dimensioner. De är både offentliga (allmänna platser) samtidigt som de har privata (enskilda) gravar. De är ofta fantastiska parklandskap som innehåller både kulturhistoriska element och biologisk mångfald. De används primärt för att minnas och sörja, men vissa urbana begravningsplatser fungerar också som grönområden dit en del söker sig för att uppleva rofylldhet, gå en promenad eller slå sig ner på en bänk och läsa en bok. På så vis är de multifunktionella platser.
Du deltar i forskningsprojektet Hera/Cemi som snart avslutas. Vad handlar det om?
– Cemi står för “Cemeteries and Crematoria as public spaces of belonging in Europe: a study of migrant and minority cultural inclusion, exclusion and integration”. I projektet är vi intresserade av frågor som rör inkludering, till exempel hur, eller om, huvudmännen tillgodoser olika minoriteter eller trossamfunds önskemål och behov. Vi studerar också hur människor från olika länder eller med olika religioner upplever och använder begravningsplatser och vilken betydelse platserna har för att bearbeta sorg.
Viken roll tror du att begravningsplatserna kommer att spela som offentliga rum i framtiden?
– De allmänna begravningsplatserna är redan offentliga rum och upplevs också som det av personerna vi har intervjuat. De är öppna för alla oavsett tro. I framtiden tror jag dock att den multifunktionella synen på begravningsplatser kommer att vidgas. På grund av förtätning ökar antalet människor som bor i städer samtidigt som antalet grönytor minskar. Detta leder till att begravningsplatserna på många håll används som gröna lungor med en rofylld karaktär. Detta är även något jag noterat i andra forskningsprojekt jag deltagit i. Jag tror också att intresset för askgravlund och minneslund kommer att resultera i ett ändrat uttryck på begravningsplatserna. När gravar blir återlämnade skapar det ”kala” ytor, som öppnar upp för olika användningsområden. Detta leder till diskussioner om hur vi skapar framtidens begravningsplatser som är inkluderande på många olika vis.
Berättat för Titti Olsson
Begrepp i begravningsverksamheten
Helena Nordh har nyligen beviljats ett aktivitetsbidrag från Movium som ska användas till hennes arbete med att revidera den begreppssamling som Movium i samarbete med begravningsverksamheten tog fram i början på 2000-talet. Dokumentet är ett viktigt stöd för begravningsverksamheten inte minst för att tillämpa en gemensam terminologi och uppfattning om vad de olika begreppen som används i verksamheten står för, samt för dess kommunikation med allmänheten.
Arbetet sker tillsammans med Movium partners; Sveriges kyrkogårds och krematorieförbund, Stenindustriförbundet, Stockholms kyrkogårdsförvaltning, Göteborgs begravningssamfällighet, samt Sveriges begravningsbyråers förbund, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Fonus, Föreningen Sveriges kyrkogårdschefer och Movium.
Hej Caroline Dahl!
Du är verksamhetsledare på Tankesmedjan Movium, men har under sex år parallellt också varit doktorand vid SLU. Nu är det dags att lägga fram din avhandling. Vad handlar den om?
Den blomstertid nu kommer... eller?
Dags att ställa om till grönskande städer! Idag på Världsmiljödagen lyfter Rådet för hållbara städer och Tankesmedkan Movium vikten av att gestalta vår byggda miljö med natur och biologisk mångfald för en bättre livsmiljö.
Slutseminarium för Vägledning för grönplanering
Varmt välkommen till ett gratis webbinarium om vägledning för kommunal grönplanering.
Hej Per Blomberg!
Du är planarkitekt i Kristianstad och just nu arbetar kommunen tillsammans med Tankesmedjan Movium för att göra en vägledning om grönplaner. Varför gör Kristianstad en sådan?
Köpenhamn nästa Benny Schytte!
Fredrik Jergmo har pratat med Benny Schytte som guidar på Moviums studieturer på cykel i september. Tillsammans har de tidigare arrangerat ett antal uppskattade studieresor på cykel i Berlin. Efter sommaren går turen till Köpenhamn.
Mobil-app för hälsosamma arbetsplatser
Det Vinnovafinansierade projektet Restorativ arbetsplats tar sikte på att avsluta steg två i höst. Läs Anna Bengtssons och Erik Skärbäcks reflektioner efter senaste projektmötet.
Hej Märit Jansson!
Du är landskapsarkitekt och docent vid SLU och medförfattare till Movium Fakta nr 2 som handlar om bygglekplatser.
Bygglekplatsen får ny betydelse
Barn har rätt till lek och att få påverka i frågor som berör dem. Bygglekplatser, som var vanliga i Sverige under flera decennier, har kvaliteter som är viktiga för att uppfylla barnkonventionen, slår författarna till Movium Fakta nr 2 2020 fast.
ANDRA FILMEN – INFÖR SOMMAREN
Under jubileumsåret 2020 planerar Tankesmedjan Movium vid SLU och FSS – Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare, i en serie om sex kortfilmer, att tillsammans uppmärksamma det gemensamma arbetet med att utveckla landets urbana utemiljöer utifrån olika perspektiv.
Hon är Ulla Molin-stipendiat 2020
Möt stipendiaten och trädgårdsmästaren Kajsa Vildängen i ett samtal med Moviums Göran Nilsson.