
Harald Klein. Foto: Parvin Mazandarani.
Hej Harald Klein!
Du har varit med och tagit fram en utmaning inför årets Hack for Sweden. Det vill vi veta mer om!
För det första måste vi göra klart vad Hack for Sweden är för något.
– Hack for Sweden är en innovationstävling med syftet att möta samhällsutmaningar genom att utnyttja öppna data, som exempelvis finns hos SLU. Hack for Sweden skapar en mötesplats för samverkan som möjliggör fokuserad och behovsdriven innovation.
Vad vill man uppnå med tävlingen?
– Målet är att gynna användningen av öppna data genom samverkan mellan offentlig förvaltning och till exempel näringslivet, civilsamhället, och högskolorna. Alla som vill utveckla lösningar på samhällsutmaningar och göra skillnad är välkomna att delta. Platserna är dock begränsade.
Hur har tävlingen kommit till?
– Sedan 2020 utgår projektet från ett regeringsuppdrag och drivs av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) i samverkan med andra myndigheter där SLU också ingår. I år är fokus för Hack for Sweden digital inkludering, för att fler människor ska kunna ta del av digitaliseringens möjligheter. SLU är också, genom sitt engagemang i Nationella Marktäckedata, inblandade i en annan utmaning som heter Landskap för alla.
När är det dags för tävling?
– Deltävlingarna äger rum 8–10 oktober och finalen den 23–24 oktober, men projektet Hack for Sweden löper till årsskiftet för att förslagen ska få vidare stöd för utveckling.
Du som har din hemvist på Tankesmedjan Movium vid SLU har tillsammans med Skogsstyrelsen formulerat en av de fyra utmaningarna i tävlingen. Berätta mer!
– Ett av mina uppdrag på Movium är att vara koordinator för SLU:s miljöanalysprogram Bebyggd miljö. Inom programmet har jag gjort en kartläggning av verktyg för inventering av urbana grönytor med fokus på crowdsourcing (som när människor rapporterar in artfynd till SLU Artportalen) och datorseende för automatisk detektering av exempelvis trädarter. I detta arbete kom jag i kontakt med visualiseringar av georefererad data, vilket kan ske genom tekniken ”augmented reality” (AR) som används i spelet Pokémon GO. Under en promenad i Alnarpsparken tittade jag på en trädskylt och insåg att det inte borde vara så svårt att göra en sådan skylt virtuell eftersom träden där redan finns i en digital karta och är artbestämda (se www.curio.xyz).
– En virtuell skylt kan bära mycket mer information än vad en fysisk skylt kan göra, exempelvis skulle artfakta kunna hämtas från Movium Plantarum. Det är också lätt att anpassa informationen till användare med olika behov. Jag tänkte att man även borde kunna inventera genom att rikta sin skärm mot något för att på så sätt markera positionen och (med eller utan hjälpmedel som datorseende) artbestämma, och på så sätt själv kunna sätta upp en virtuell skylt och bidra till att skapa användbar miljödata.
Var det då du fick idén till utmaningen ”Förstärkt natur med AR”?
– Ja, när jag på ett möte för miljöanalyskoordinatorerna fick reda på att de sökte efter utmaningar till Hack for Sweden så anmälde jag förslaget ”Virtuella trädskyltar” och blev så småningom satt i kontakt med Skogsstyrelsen och tillsammans formulerade vi utmaningen Förstärkt natur med AR där vi ber deltagarna att experimentera med hur AR kan hjälpa oss att tillgängliggöra data, skapa engagemang och samla in ny data kring naturens värden.
Titeln är en referens till den svenska översättningen av augmented reality som betyder ungefär ”förstärkt verklighet”.
Vad hoppas du att utmaningen Förstärkt natur med AR ska ge för resultat?
– Tankar som jag har haft kring trädskyltarna är exempelvis: Kan barn hjälpa varandra att hitta klätterträd? Kan utrikes födda hitta träd som härstammar från deras hemländer? Kan man skapa rundvandringar till riktade grupper och exempelvis ge träden ett kulturellt, historiskt, socialt eller biologiskt sammanhang? Går det att sänka ribban för att rapportera till vissa delar av SLU Artportalen? Kan hela Sverige bli en digital botanisk trädgård?
Är detta ett sätt att förena den virtuella verkligheten med den riktiga världen?
– Ja, AR kan på ett spännande sätt visualisera georefererad data på en plats. Tekniken synliggör den digitala världen i den riktiga världen och man använder också begreppet mixade verkligheter. Jag tror att vi ännu bara har skrapat på ytan för vad som är möjligt så jag hoppas att vi får in förslag som inte bara handlar om trädskyltar utan att det också kommer in förslag som överraskar. Jag hoppas också att många i branschen kommer vara intresserade av att hjälpa till att realisera de förslag som kommer in genom Hack for Sweden.
TITTI OLSSON
Första filmen – Grönskans betydelse
Under jubileumsåret 2020 planerar Tankesmedjan Movium vid SLU och FSS – Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare, i en serie om sex kortfilmer, att tillsammans uppmärksamma det gemensamma arbetet med att utveckla landets urbana utemiljöer utifrån olika perspektiv.
Workshop rörelsefaktor
Riksidrottsförbundet och FOJAB har tillsammans påbörjat ett arbete med att utveckla Rörelsefaktorn – ett verktyg för att arbeta med och integrera olika sorters fysisk aktivitet i stadsmiljön och i samhällsplaneringen.
Planera för skolgård
Den 25 februari arrangerar Tankesmedjan Movium ett seminarium som handlar om att planera och designa skolgårdar utifrån de möjligheter platsen och andra förutsättningar erbjuder och bjuder nu in Movium partners till: open call skolgård.
Välkommen till Publika parker och stadsrum 2020
23 april arrangerar vi konferensen Publika parker och stadsrum i Lund – mötesplatsen för alla som jobbar med publika anläggningar i offentlig eller privat regi.
Hej Elna Strömvall och Michael Barone!
Ni är med och arrangerar Landskapsingenjörsdagen som slår upp portarna i Alnarp den 6 februari under rubriken ”Det hållbara landskapet”. Varför har ni valt det som årets tema?
Fler exempel behövs
Nu när barnkonventionen inlemmats i svensk lag vill regeringen veta vilken påverkan Barnkonsekvensanalyser, BKA, och andra metoder har för att värna barnperspektivet i stadsplaneringen.
Nu finns handbok om klimatsmart gata tillgänglig
I början av december, på Movium Rådgivardag i Malmö med rubriken Den klimatsmarta gatan, berättade Movium-rådgivaren Örjan Stål om en ny handbok inom området.
GOTT NYTT JUBILEUMSÅR 2020!
1980 startade Movium sin verksamhet vid SLU och det är nu 40 år sedan. Det vill vi på Tankesmedjan Movium fira!
Årets sista faktablad är ute nu!
Detta Movium Fakta sammanfattar en nyligen publicerad masteruppsats och en tillhörande guidebok, som bygger på utvärderingar och erfarenheter kring ett stort antal svenska projekt med sommargågator.
Dags för designtävlingen 2020 – SLU studenter
Temat för årets studenttävling är: "Ge form åt aksgravlunden Linnéan i Borås".
Vilken plats finns det för barn i stan?
Maria Nordström, medlem i styrgruppen för ENCFC, Europeiska nätverket för barnvänliga städer och Moviums utsände på plats, rapporterar från årets konferens i Bristol. Finns det plats för barn i stan?
Lägg till ny kommentar