
Harald Klein. Foto: Parvin Mazandarani.
Hej Harald Klein!
Du har varit med och tagit fram en utmaning inför årets Hack for Sweden. Det vill vi veta mer om!
För det första måste vi göra klart vad Hack for Sweden är för något.
– Hack for Sweden är en innovationstävling med syftet att möta samhällsutmaningar genom att utnyttja öppna data, som exempelvis finns hos SLU. Hack for Sweden skapar en mötesplats för samverkan som möjliggör fokuserad och behovsdriven innovation.
Vad vill man uppnå med tävlingen?
– Målet är att gynna användningen av öppna data genom samverkan mellan offentlig förvaltning och till exempel näringslivet, civilsamhället, och högskolorna. Alla som vill utveckla lösningar på samhällsutmaningar och göra skillnad är välkomna att delta. Platserna är dock begränsade.
Hur har tävlingen kommit till?
– Sedan 2020 utgår projektet från ett regeringsuppdrag och drivs av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) i samverkan med andra myndigheter där SLU också ingår. I år är fokus för Hack for Sweden digital inkludering, för att fler människor ska kunna ta del av digitaliseringens möjligheter. SLU är också, genom sitt engagemang i Nationella Marktäckedata, inblandade i en annan utmaning som heter Landskap för alla.
När är det dags för tävling?
– Deltävlingarna äger rum 8–10 oktober och finalen den 23–24 oktober, men projektet Hack for Sweden löper till årsskiftet för att förslagen ska få vidare stöd för utveckling.
Du som har din hemvist på Tankesmedjan Movium vid SLU har tillsammans med Skogsstyrelsen formulerat en av de fyra utmaningarna i tävlingen. Berätta mer!
– Ett av mina uppdrag på Movium är att vara koordinator för SLU:s miljöanalysprogram Bebyggd miljö. Inom programmet har jag gjort en kartläggning av verktyg för inventering av urbana grönytor med fokus på crowdsourcing (som när människor rapporterar in artfynd till SLU Artportalen) och datorseende för automatisk detektering av exempelvis trädarter. I detta arbete kom jag i kontakt med visualiseringar av georefererad data, vilket kan ske genom tekniken ”augmented reality” (AR) som används i spelet Pokémon GO. Under en promenad i Alnarpsparken tittade jag på en trädskylt och insåg att det inte borde vara så svårt att göra en sådan skylt virtuell eftersom träden där redan finns i en digital karta och är artbestämda (se www.curio.xyz).
– En virtuell skylt kan bära mycket mer information än vad en fysisk skylt kan göra, exempelvis skulle artfakta kunna hämtas från Movium Plantarum. Det är också lätt att anpassa informationen till användare med olika behov. Jag tänkte att man även borde kunna inventera genom att rikta sin skärm mot något för att på så sätt markera positionen och (med eller utan hjälpmedel som datorseende) artbestämma, och på så sätt själv kunna sätta upp en virtuell skylt och bidra till att skapa användbar miljödata.
Var det då du fick idén till utmaningen ”Förstärkt natur med AR”?
– Ja, när jag på ett möte för miljöanalyskoordinatorerna fick reda på att de sökte efter utmaningar till Hack for Sweden så anmälde jag förslaget ”Virtuella trädskyltar” och blev så småningom satt i kontakt med Skogsstyrelsen och tillsammans formulerade vi utmaningen Förstärkt natur med AR där vi ber deltagarna att experimentera med hur AR kan hjälpa oss att tillgängliggöra data, skapa engagemang och samla in ny data kring naturens värden.
Titeln är en referens till den svenska översättningen av augmented reality som betyder ungefär ”förstärkt verklighet”.
Vad hoppas du att utmaningen Förstärkt natur med AR ska ge för resultat?
– Tankar som jag har haft kring trädskyltarna är exempelvis: Kan barn hjälpa varandra att hitta klätterträd? Kan utrikes födda hitta träd som härstammar från deras hemländer? Kan man skapa rundvandringar till riktade grupper och exempelvis ge träden ett kulturellt, historiskt, socialt eller biologiskt sammanhang? Går det att sänka ribban för att rapportera till vissa delar av SLU Artportalen? Kan hela Sverige bli en digital botanisk trädgård?
Är detta ett sätt att förena den virtuella verkligheten med den riktiga världen?
– Ja, AR kan på ett spännande sätt visualisera georefererad data på en plats. Tekniken synliggör den digitala världen i den riktiga världen och man använder också begreppet mixade verkligheter. Jag tror att vi ännu bara har skrapat på ytan för vad som är möjligt så jag hoppas att vi får in förslag som inte bara handlar om trädskyltar utan att det också kommer in förslag som överraskar. Jag hoppas också att många i branschen kommer vara intresserade av att hjälpa till att realisera de förslag som kommer in genom Hack for Sweden.
TITTI OLSSON
Hej Mattias Gustafsson!
Du är ny ledamot i SLU Tankesmedjan Moviums ledningsråd. Hur skulle du vilja presentera dig?
Hej Lena Jungmark!
Du är nationell samordnare för frågor som rör barns och ungas utemiljö och ska delta i ett dialogmöte på Regeringskansliet. Vad handlar det om?
Hej Olivia Norderfors Andersson!
Du är med och arrangerar Landskapsarkitekturdagen vid SLU Alnarp den 22 april, samma dag som landskapsarkitekturprogrammet firar 50 år. Det är ju väldigt stort! Hur ska detta celebreras?
LEKFULLT I HELSINGBORG!
Den 30 maj är det dags för konferensen Publika parker och stadsrum i Helsingborg. Martin Hadmyr, stadsträdgårdsmästare i Helsingborg, fick några frågor av Moviums Fredrik Jergmo kring årets konferens.
Trädlobbyism – nytt faktablad
Årets första Movium Fakta handlar om aktiviteter och argument för trädlobbyism. I faktabladet skriver Gustav Nässlander, Larsola Bromell och Patrick Bellan om grön opinionsbildning.
Slut på förvirringen
Tycker du att det är lätt att blanda ihop namnen på alla växter vi använder? Du kan vara lugn – i sommar lanseras en svensk standard för klassificering av kulturväxter som resultat av ett samarbete mellan SKUD och SLU Tankesmedjan Movium.
Lek för demokrati – erfarenheter delas
Vad kan man lära av barn för att nå större flexibilitet i planering och gestaltning?
ANMÄLAN HAR ÖPPNAT
Kom till Helsingborg den 30 maj och konferensen Publika parker och stadsrum 2022 med temat Den lekfulla staden.
Hej Robert Johansson!
Du har nyligen tagit över rollen som verksamhetsledare för Elitplantstationen. Vad har du gjort tidigare?
Hej Tim Gill!
Förra året släpptes din bok Urban Playground – en mycket viktig bok som verkligen bör läsas av alla som fattar beslut, som designar, underhåller och utvecklar våra stadskvarter. Vi är så glada att kunna välkomna dig som huvudtalare i vårt webbseminarium Barnvänliga städer den 9 mars!