
Harald Klein. Foto: Parvin Mazandarani.
Hej Harald Klein!
Du har varit med och tagit fram en utmaning inför årets Hack for Sweden. Det vill vi veta mer om!
För det första måste vi göra klart vad Hack for Sweden är för något.
– Hack for Sweden är en innovationstävling med syftet att möta samhällsutmaningar genom att utnyttja öppna data, som exempelvis finns hos SLU. Hack for Sweden skapar en mötesplats för samverkan som möjliggör fokuserad och behovsdriven innovation.
Vad vill man uppnå med tävlingen?
– Målet är att gynna användningen av öppna data genom samverkan mellan offentlig förvaltning och till exempel näringslivet, civilsamhället, och högskolorna. Alla som vill utveckla lösningar på samhällsutmaningar och göra skillnad är välkomna att delta. Platserna är dock begränsade.
Hur har tävlingen kommit till?
– Sedan 2020 utgår projektet från ett regeringsuppdrag och drivs av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) i samverkan med andra myndigheter där SLU också ingår. I år är fokus för Hack for Sweden digital inkludering, för att fler människor ska kunna ta del av digitaliseringens möjligheter. SLU är också, genom sitt engagemang i Nationella Marktäckedata, inblandade i en annan utmaning som heter Landskap för alla.
När är det dags för tävling?
– Deltävlingarna äger rum 8–10 oktober och finalen den 23–24 oktober, men projektet Hack for Sweden löper till årsskiftet för att förslagen ska få vidare stöd för utveckling.
Du som har din hemvist på Tankesmedjan Movium vid SLU har tillsammans med Skogsstyrelsen formulerat en av de fyra utmaningarna i tävlingen. Berätta mer!
– Ett av mina uppdrag på Movium är att vara koordinator för SLU:s miljöanalysprogram Bebyggd miljö. Inom programmet har jag gjort en kartläggning av verktyg för inventering av urbana grönytor med fokus på crowdsourcing (som när människor rapporterar in artfynd till SLU Artportalen) och datorseende för automatisk detektering av exempelvis trädarter. I detta arbete kom jag i kontakt med visualiseringar av georefererad data, vilket kan ske genom tekniken ”augmented reality” (AR) som används i spelet Pokémon GO. Under en promenad i Alnarpsparken tittade jag på en trädskylt och insåg att det inte borde vara så svårt att göra en sådan skylt virtuell eftersom träden där redan finns i en digital karta och är artbestämda (se www.curio.xyz).
– En virtuell skylt kan bära mycket mer information än vad en fysisk skylt kan göra, exempelvis skulle artfakta kunna hämtas från Movium Plantarum. Det är också lätt att anpassa informationen till användare med olika behov. Jag tänkte att man även borde kunna inventera genom att rikta sin skärm mot något för att på så sätt markera positionen och (med eller utan hjälpmedel som datorseende) artbestämma, och på så sätt själv kunna sätta upp en virtuell skylt och bidra till att skapa användbar miljödata.
Var det då du fick idén till utmaningen ”Förstärkt natur med AR”?
– Ja, när jag på ett möte för miljöanalyskoordinatorerna fick reda på att de sökte efter utmaningar till Hack for Sweden så anmälde jag förslaget ”Virtuella trädskyltar” och blev så småningom satt i kontakt med Skogsstyrelsen och tillsammans formulerade vi utmaningen Förstärkt natur med AR där vi ber deltagarna att experimentera med hur AR kan hjälpa oss att tillgängliggöra data, skapa engagemang och samla in ny data kring naturens värden.
Titeln är en referens till den svenska översättningen av augmented reality som betyder ungefär ”förstärkt verklighet”.
Vad hoppas du att utmaningen Förstärkt natur med AR ska ge för resultat?
– Tankar som jag har haft kring trädskyltarna är exempelvis: Kan barn hjälpa varandra att hitta klätterträd? Kan utrikes födda hitta träd som härstammar från deras hemländer? Kan man skapa rundvandringar till riktade grupper och exempelvis ge träden ett kulturellt, historiskt, socialt eller biologiskt sammanhang? Går det att sänka ribban för att rapportera till vissa delar av SLU Artportalen? Kan hela Sverige bli en digital botanisk trädgård?
Är detta ett sätt att förena den virtuella verkligheten med den riktiga världen?
– Ja, AR kan på ett spännande sätt visualisera georefererad data på en plats. Tekniken synliggör den digitala världen i den riktiga världen och man använder också begreppet mixade verkligheter. Jag tror att vi ännu bara har skrapat på ytan för vad som är möjligt så jag hoppas att vi får in förslag som inte bara handlar om trädskyltar utan att det också kommer in förslag som överraskar. Jag hoppas också att många i branschen kommer vara intresserade av att hjälpa till att realisera de förslag som kommer in genom Hack for Sweden.
TITTI OLSSON
Med naturen som förebild
Det finns ett lugn i Skärholmens nya perennpark. Växternas färger och trädens kronor där högt ovanför spelar samma melodi. Det finns inget uppkäftigt eller dramatiskt över rabatterna, de bara svämmar över av växter och gräs i full harmoni. Men så är det också den världskände trädgårdsdesignern Piet Oudolf som är kompositören.
Finland kammar hem Moviums utmärkelse Årets Äppelträd 2011
Lagmans skola i Jakobstad, Finland, får Moviums utmärkelse Årets Äppelträd 2011 för en genomtänkt skolgårdsförnyelse som resulterat i en vacker, lekfull och kreativ utemiljö.
Konsten att parkera en park
Vad är en park? Vad är en parkeringsplats? Om jag betalar för den, får jag parkera vad jag vill på den då? Dessa frågor ställdes världen över under fredagen den 16 september då den globala Park(ing) day inföll. På parkeringsplatser världen över parkerades parker, små gröna öar som tillfälligt tog plats i staden.
Lokal erfarenhet ger global kunskap
Malmö vill vara bäst i världen på hållbar stadsbyggnad. Ett steg på vägen är ett globalt utbyte av erfarenheter kring hållbar stadsutveckling och metoder för att möta världsomspännande utmaningar i den ökande urbaniseringen. Det är även syftet med utbytesprogrammet Supporting Urban Sustainability som under året sammanför trettio deltagare från fem länder för att dela kunskaper och erfarenheter. I början av sommaren var programmet i Malmö. Lokala erfarenheter appliceras på globala fenomen.
Examensstipendium från FSK till Nina Ramsauer
På Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefers och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations kongress i Varberg den 6-7 september 2011, mottog Nina Ramsauer ett stipendium på 15 000 kronor från Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer för sitt examensarbete om särskilt skyddsvärda träd.
Kjell Lundquist har avlidit
Vår vän och kollega på SLU, Moviums rådgivare Kjell Lundquist avled den 9 september efter en tids sjukdom.
Två pristagare på årets FSS-kongress
Vid den årliga konferensen och årsmötet för FSS, Föreningen Sveriges stadsträdgårdsmästare, som gick av stapeln 24 till 26 augusti i Lund, delades enligt tradition föreningens Dalecarlica- och kommunpris ut. Dalecarlicapriset tilldelades i år Roland Gustavsson, professor vid SLU i Alnarp, och kommunpriset mottogs av Gunnar Ericson, tidigare stadsträdgårdsmästare i Malmö stad.
Mälarpaviljongen, en grön oas mitt i storstan
Det finns många pärlor i Stockholm, en av dem är sommarcaféet och restaurangen Mälarpaviljongen vid Norr Mälarstrand. Den har blivit en lummig och grönskande mötesplats för stockholmarna, där den sociala gemenskapen sitter i högsätet.
Botanisk takträdgård en våning upp
Både träd och krypande sedumväxter ryms i den botaniska trädgården i Augustenborg i Malmö. En våning upp, på husens tak, samsas områdets boende med internationella forskare i en trädgård som erbjuder både rekreation och tekniska framsteg.
Textur och struktur inspirerar
Sista helgen i augusti gick Den Stora Trädgårdsfesten av stapeln på Sofiero Slott utanför Helsingborg. Idéträdgårdar, försäljning och Sofieros första land art-festival stod på programmet.
Uppeldning vapnet mot svampangrepp på buxbom
Efter en osedvanligt regnig och varm sommar har den befarade svampen Cylindrocladium buxicola, som aggressivt angriper buxbom, fått en betydligt snabbare tillväxt och spridning än vad Charlotte Rosander befarade i våras då hon skrev om sjukdomen i Gröna Fakta nr 2. Movium får många samtal från oroliga buxbomsinnehavare som alla ställer samma fråga – vad ska vi göra?
Lapidarium i Sibbhult bevarar historia
Gamla gravstenar bär vittnesbörd om vår historia, de är en del av vårt kulturarv. Stenarna berättar med sina inskriptioner om människor och deras liv, om staden och det samhälle de uppförts i. I Sibbhult planeras nu ett lapidarium, ett utomhusmuseum för gamla gravstenar som är värda att bevara för framtiden.