Du jobbar numera heltid på Tankesmedjan Movium – välkommen! Förutom att koordinera påverkansplattformen om ekosystemtjänster och Movium Partnerskap är du numera också koordinator för fortlöpande miljöanalys av bebyggd miljö, Foma. Vad innebär det att koordinera Foma?

– Tack! Jag är väldigt glad för att jag fick möjligheten att gå upp till heltid på Movium och att jag fått nya spännande uppdrag. Foma är en del av det svenska miljöarbetet och utgår från frågeställningen om vi brukar landskap och vatten på ett hållbart sätt. Utöver utbildning och forskning har SLU regeringens uppdrag att bedriva fortlöpande miljöanalys, vilket är ett samhällsuppdrag som är unikt bland Sveriges universitet och högskolor. Bakgrunden till det är den omfattande övervakning av naturresurser och miljö som bedrivits under lång tid, de många synergierna med forskning om de biologiska naturresurserna, och den nära kopplingen till utbildningarna. 

Hur går miljöanalysen till?

– Miljöanalysen belyser både samhällets möjligheter att hållbart använda naturresurser och miljökonsekvenserna av denna användning. Återkommande datainsamling, undersökningar och analyser av naturresursanvändning vid olika åtgärdsalternativ är naturliga delar av verksamheten, liksom att utveckla metoder och modeller för insamling och analys av data, att utveckla prognoser och beslutsstöd som beskriver hur tillgången till naturresurser och tillståndet i miljön förändras genom olika åtgärder.

Genom samverkan med verksamhetens intressenter, primärt ansvariga departement, nationella och regionala myndigheter men också kommuner och allmänheten, stödjer SLU hela samhället med underlag om tillståndet och utvecklingen i miljön. För att främja denna samverkan är fortlöpande miljöanalys organiserad i program som anknyter till de nationella miljömålen och Sveriges internationella miljösamarbeten. Programmen är: Skog, Jordbrukslandskap, Sjöar och vattendrag, Kust och hav, Bebyggd miljö, Klimat, Biologisk mångfald, Övergödning, Försurning, Giftfri miljö.

Hur gick det till när tankesmedjan Movium fick ta över uppdraget?

– Movium fick under 2018 koordinatorsuppdraget för Foma programmet Bebyggd miljö för att det behövde stärkas genom möjligheten att använda befintliga strukturer, och fakulteten såg att Movium är en väletablerad verksamhet inom bebyggd miljö med ett väl utvecklat nätverk med myndigheter, kommuner, privata aktörer m fl. Inom begreppet tankesmedja har verksamheten en väl utvecklad kompetens inom omvärldsbevakning, analys, syntes och kommunikation. Movium har även ett särskilt uppdrag i regleringsbrevet för barn och unga kopplat till urbana utemiljöer och ansvarar för den nationella påverkansplattformen för urbana ekosystemtjänster.

Vilka projekt arbetar du med inom Foma?

– Som koordinator har jag en mindre mängd pengar att distribuera för fortlöpande miljöanalys av den bebyggda miljön till forskare som inte ska forska utan ägna sig åt datainsamling et cetera enligt det jag beskrivit. Förhoppningen är att kunna skapa projekt som är intressanta för exempelvis myndigheter och kommuner och där de vill vara med och stötta. 

Vad tycker du verkar vara mest utmanande i din nya roll?

– Hittills har projekten inom Foma Bebyggd miljö mestadels fokuserat på metodutveckling: Hur man nått ut med resultaten, vilken data som genererats och hur den använts inom miljöarbetet och för forskning är något oklart. Jag vill fokusera på att skapa samhällsnytta och därför tror jag att det är viktigt att skapa en bra dialog mellan avnämare, forskare och koordinator.

Ett bra exempel på projekt inom Foma Bebyggd miljö är projekten kring skolgårdarnas utveckling. Detta ledde vidare till att Boverket samarbetade med SCB för att undersöka hur skolgårdarna utvecklats ytmässigt över tid, vilket blev en viktig inlaga i samhällsdebatten om våra barns miljöer. Det man såg var att fler och fler barn ska dela på ytorna. Nu ska Maria Kylin, i projektet Yta och kvalité på Sveriges skolgårdar, vidare undersöka vilka kvaliteter det är som gått förlorade då skolgårdarna förtätas.

De här projekten fick Foma- finansiering 2018:

• Miljöövervakning av Sveriges urbana trädbestånd Målet med projektet är att genomföra en utvärdering av den foma-finansierade nationella träddatabasen och bedöma utsikterna för utveckling. Ansvariga: Thomas Randrup och Johanna Deak Sjöman (LAPF)

• Barnkartor i GIS - en metod för barns inflytande i planeringen Barn och unga använder utemiljön mer än vuxna gör och på andra sätt. Därför har de också andra erfarenheter, behov och kunskaper än vuxna. Metoden Barnkartor i GIS har utvecklats, med stöd från Foma, för att underlätta att barns och lärares kunskaper om utemiljön ska kunna användas i planering och förvaltning av utemiljön. Ansvarig: Kerstin Nordin (SoL)

• Yta och kvalité på Sveriges skolgårdar Syftet är att utveckla och föreslå vilka indikatorer som kan användas för att mäta god byggd miljö ur ett barnperspektiv. Projektet är en fortsättning av tidigare Foma-projekt. Ansvarig: Maria Kylin (LAPF)

• Kartläggning av nya metoder för inventering av urbana grönytor  Inom den bebyggda miljön, där många människor befinner sig och många foton tas, så används verktyg och metoder som crowdsourcing och artificiell intelligens för inventering av miljön. Syftet med kartläggningen är att hitta former för morgondagens miljöanalys genom att bedöma potentialen med crowdsourcing och artificiell intelligens, för fortlöpande miljöanalyser i den bebyggda miljön. Ansvarig: Harald Klein (Movium)