Hej! Gunnel Carlson, trädgårdsjournalist och författare:

Grattis till att ha fått 2017 års Dalecarlicapris av Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare (FSS)! Vad i din verksamhet är det som juryn speciellt lyfter fram i sin motivering till priset?

Att jag enligt motiveringen ”aldrig tackar nej till att sprida sin entusiasm och sina kunskaper osv …”

Jag tycker ju det är genuint roligt med trädgård och vill gärna få andra att upptäcka det. Att det inte är så himla svårt och att om man bara börja gräva i sin trädgård så är det lätt att bli fast. Jag vill ju att så många som möjligt ska bli trädgårdsintresserade och inte se trädgården som en plåga, utan en tillgång.

Du föddes ju med trädgård i blodet, du har berättat om dina föräldrars hårda slit med en plantskola i Blekinge. Du valde en annan vinkling på ditt trädgårdsintresse, beskriv i korta ordalag din bakgrund och några av dina höjdpunkter under karriären!

Jag är utbildad journalist och började som lokalredaktör på Blekinge Läns Tidning i Ronneby. 1979 fick jag jobb på lokalradion i Blekinge och radio var verkligen mitt medium. Jobbade sedan på Radio Malmöhus och för P1 redaktionen i Malmö och utbildade blivande radiojournalister på Skurups folkhögskolas journalistlinje. Tänkte aldrig att jag skulle jobba med teve. Men 1996 skulle det startas ett nytt trädgårdsprogram i SVT och jag fick frågan om jag ville göra det.

Gröna rum hade premiär april 1996 och sedan den dagen kallar jag mig trädgårdsjournalist. Tack vare det uppdraget har jag fått arbeta med de duktigaste inom trädgård, fått intervjua Sven-Ingvar Andersson, Rosemary Very, Harry Dodson, Karin Berglund, och andra giganter i den gröna världen. Till och med kungen! Och nu senast Monty Don, Englands största trädgårdsguru just nu. Jag har fått se trädgårdar i Kina, Sydafrika, hela Europa, filmat på Chelsea Flower Show i London m.m. och lärt mig enormt mycket.

Du var initiativtagare till projektet Tusen trädgårdar som startade 2010, och är projektledare sedan dess. Vartannat år en dag i juli öppnar massor av trädgårdar upp för besök, både privata och offentliga. Du är dessutom en aktiv bloggare. Berätta mera!

Tusen trädgårdar är ett jättekul projekt som vi gjort fyra gånger nu och jag skulle ju önska att det blev fler varje år som visade sina trädgårdar. Det är ju genom att besöka andras trädgårdar som man får inspiration. Det finns inga måsten för hur den ska se ut. Alla kan vara med – det enda som gäller är att man gillar sin trädgård. Så nästa gång den 1 juli 2018 är du välkommen!

På Trädgårdsriket bloggar jag regelbundet och det är också där man registrerar sig om man vill vara med och göra Trädgårdssverige lite bättre, grönare och trevligare. Genom att visa sin trädgård för andra höjer vi statusen på våra svenska trädgårdar. Kanske kan vi någon gång nå upp till engelsmännens nivå…

Din senaste bok, Gunnels 100 gröna pärlor i Trädgårdseuropa, har rönt stor uppskattning. Har du något nytt bokprojekt på gång?

Jag tänker att jag gärna skulle vilja skriva mer om mitt eget sätt att tänka trädgård för att få människor att sänka axlarna och inte ha så stora krav på sig själv. En bok som utgår från att trädgård är till glädje. Mer filosofi än praktiska tips kanske.

Om du skulle nämna två ”favoritpärlor” utomlands respektive i Sverige – vilka vill du lyfta fram?

Utomlands: först och bäst tycker jag engelska Great Dixter. Underbar året om och med härliga rabatter proppfulla med växter. Villa d’Este i Tivoli utanför Rom för sina enastående konst. Underbart när vi får njuta av vad någon annan drömde om och lade pengar på. Och en till: Kirstenbosch, den botaniska trädgården i Kapstaden. Helt ljuvligt att få gå runt i en magisk växtvärld utan slut.

Här hemma: Göteborgs botaniska trädgård står överst. Så fylld med kunskap, skicklighet, kärlek och omsorg. Det blir inte bättre i Sverige. Och sedan – vilken privatträdgård som helst där ägaren lagt ner sin själ i jorden. Min egen i Arlöv får bli exemplet, inte alltid så välskött men alltid älskad.

Dalecarlica-pristagaren får ett diplom samt ett exemplar av en äkta Betula pendula ’Dalecarlica’, var kommer din ornäsbjörk att planteras någonstans?

Jag är ju uppvuxen på en plantskola i Blekinge med en pappa som var plantskolist (han kallade sig aldrig trädgårdsmästare för det var hans svärfar, min morfar, så han ville nog att det skulle låta lite bättre…). När mina föräldrar skulle koppla av åkte de till stugan i Elleholm, vid havet och pustade ut. I dag är den stugan min familjs och där andas jag. Där ska björken få stå och bli stor och stark. Jag älskar träd och värnar alltid om dem.