Du har precis doktorerat i landskapsarkitektur och lagt fram en avhandling om ljudlandskap – soundscapes. Hur definierar du ljudlandskap?

– Ljudlandskap är ett brett begrepp som används i många olika sammanhang och discipliner, bland annat för att beskriva konst och musik. I min avhandling använder jag begreppet för att analysera och förstå vardagsljud, så som fågelkvitter eller trafikbrus. Begreppet ljudlandskap understryker den kontextuella och subjektiva upplevelsen av ljud.

I din avhandling skriver du om både ljud, oljud och tystnad. Hur kan man använda sig av kunskap om ljudmiljöer i landskapsarkitekturen?

– Ljud och landskapsarkitektur är nära besläktade eftersom beslut som fattas inom landskapsarkitektur har direkta återverkningar på ljudmiljön. Ljudlandskapet påverkar i sin tur hur vi upplever och beter oss i utemiljöer och har även effekter på hälsa. Ljudlandskapet utgör på så sätt en viktig dimension genom vilken landskapsarkitektur kan analyseras och förstås. I avhandlingen argumenterar jag för en varierad och ändamålsenlig ljudmiljö. I grunden handlar det om att städer ska kunna erbjuda såväl rofyllda som händelserika platser. I arbetet har jag fokuserat på rofylldhet och undersökt hur landskapsarkitekter kan arbeta på olika sätt för att understödja denna kvalitet. Det kan handla om allt från att locka fåglar genom biotopgestaltning till att maskera buller med vatteninstallationer. Åtgärderna – 23 stycken – kan delas in i tre grundläggande kategorier: lokalisering av funktioner, reducering av oönskade ljud och introducering av önskade ljud.

Kommer du att arbeta vidare med ljudlandskap?

– Ja, jag tror att det är en fråga som kommer att bli allt viktigare. Intresset för ljud verkar ha ökat på senare år, inte bara i landskapsarkitektur utan också i samhället i stort där mindfulness och naturbaserad rehabilitering utgör två exempel. Under 2018 kommer jag att göra en postdoc i Japan för att studera japanska trädgårdar. I den japanska trädgårdskonsten finns en lång tradition av att arbeta med sinnlighet och ljud. Där finns också en intressant kontrast och potentiell konflikt mellan trädgårdarnas rofylldhet i förhållande till täta, intensiva och högteknologiska städer som Tokyo.

Gunnars avhandling heter Sound in Landscape Architecture : A Soundscape Approach to Noise

Läs den här.