Du är professor i översiktlig planering vid SLU och den som på 1990-talet introducerade kompensationsprincipen i planeringen i Sverige. Varifrån kom modellen?

– Kompensation har tillämpats i Berlin sedan början av 1970-talet, under tiden för gröna vågen. I Sverige snackades det då mycket om miljökonsekvenser och i Skåne problematiserades det kring en hotbild som visade att all den goda jorden skulle bebyggas. Naturvårdsverket initierade en modellstudie hur man kan ta hänsyn till naturresurserna i översiktlig planering, det så kallade ”Linköpingsprojektet”. Medan den svenska diskussionen handlade om att stoppa projekt, så kom den tyska diskussionen att handla om hur man konstruktivt kan styra projekt så exploatören tillför lika mycket natur- och landskapsvärden som exploateringen tar bort. Jag kom att jobba på Sweco Architects i 18 år. Efter Berlinmurens fall 1991 fick jag uppgiften att driva ett Swecokontor i Berlin. Under den tiden lärde vi oss kompensationsmetoden.

Var befinner sig frågan om kompensation vid exploatering av mark idag?

– Redan 1997 diskuterade man på Miljödepartementet att införa kompensation i samband med införandet av Miljöbalken. Idén då var att få fram resurser till den eftersatta skötseln av naturreservat. Det stämmer dock inte med kravet på att kompensationen ska vara i samma funktionella sammanhang som ingreppet, det vill säga där personer, arter och biotoper är drabbade och störda. Idag ser man rätt på det problemet. Kompensationen ska göras i sitt rätta funktionella sammanhang, så nära som möjligt där ingreppet görs, inte långt bort från de drabbade människorna.

I höst arrangerar du tillsammans med Movium en stor konferens på temat, Hårda fakta för mjuka värden, på SLU i Alnarp. Vilka rön presenteras där?

– Då är Regeringskansliets utredning Ekologisk kompensation vid exploatering färdig och remisshantering pågår eller är färdig. Modellstudier kanske pågår eller planeras. Konferensen tar tag i dagsaktuella frågeställningar och konferensen har möjlighet att påverka hur principen och regler lämpligen bör implementeras i praktiken.

Du har också intresserat dig för frågor om sambandet mellan hälsa och utemiljö, inte minst när det gäller arbetsmiljön på våra arbetsplatser. Vad visar forskningen om det?

– Även sociala aspekter ingår i den tilltänkta lagstiftningen om ekologisk kompensation. Forskningen om hälsa och välbefinnande – som bedrivs starkt från Alnarp – kommer definitivt att få kraftfullt genomslag om vi engagerar oss i implementeringsprojekt.

Du går i pension nu i vår. Vad vill du ägna dig åt som pensionär?

– Medverka i implementeringsprojekt om tillfälle ges, skriva färdigt artiklar för validering av forskningens relevans för praktiken, sköta min egen hälsa och mitt välbefinnande och fortsätta vara nyfiken.