Som stadsträdgårdsmästare i Olofströms kommun var du en av tre personer i en delegation från kommunen som fick motta Årets kommunpris av Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare vid föreningens kongress i Uppsala i slutet av augusti. Övriga i delegationen var trädgårdsmästare Zead Hasan och förskolechef Charlotte Fristedt.Grattis till priset, som ni fått för ert arbete med utvecklingen av kulturmiljön i Tulseboda Brunnspark i Kyrkhult i Blekinge! Den klassiska frågan: hur känns det?

– Det känns fantastiskt roligt att få Kommunpriset! Vi är stolta och glada över att det vi varit med och skapat fått betydelse både i kommunen och samtidigt kan utgöra inspiration för andra som planerar liknande projekt.

Vad var bakgrunden till kommunens satsningar i Tulseboda Brunnspark och när togs de första initiativen?

– Bakgrunden utgår från vårt arbete med att utveckla den offentliga miljön i kommunens tätorter. I Kyrkhult, där Tulseboda Brunnspark ligger, ville vi arbeta med att utveckla den kulturmiljö som så småningom blev en brunns- och badanläggning i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. I den här kulturmiljön ville vi skapa nya upplevelsevärden och därigenom öka ortens och parkanläggningens attraktionskraft.

De första initiativen togs redan 2016 när vi bjöd in till medborgardialog och workshop tillsammans med invånarna och förskolan/skolan. Resultatet blev ett gestaltningsprogram för kulturmiljöområdets och brunnsparkens utveckling, som vi därefter arbetat med att förverkliga. Gestaltningsprogrammet har tagits fram av landskapsarkitekt Christer Göransson, Mellanrum AB.

Vy över odlingsdelen i Brunnsparken, med en mångfald av grönsaker och kryddväxter. I mitten i den inplastade buren demonstreras hydroponisk odling, som är ett samspel mellan vattenbruk och trädgårdsodling i ett slutet kretslopp. Foto: Göran Nilsson.

Ni har kallat ert projekt för KOM, som står för Kultur–Odling–Mat. Kan du beskriva hur ni har jobbat med dessa nyckelbegrepp?

– Kulturen (K) har vi jobbat med utifrån områdets kulturhistoriska bakgrund som brunnsanläggning och förenat detta med skapande av nya upplevelsevärden, till exempel konstverk, våtmark och blomsterrabatter. I odlingen (O) har vi utgått från den pedagogiska processen som det innebär när man får följa växterna från frösådd fram till skörd. Detta har också kopplats ihop med maten (M), där vi tagit tillvara på skörden i bland annat matlagning. I projektet har det också genomförts en så kallad matverkstad, som mynnade ut i resultatet att en lunchrestaurang startade på Tulseboda Brunn.

Barnen i Kyrkhults förskola och skola har en stor roll i projektet kring Brunnsparkens omdaning, hur har ni integrerat elever och pedagoger i olika delprojekt?

– Barnen och pedagogerna har varit med i flera olika delprojekt. I samarbete med Wanås Konst och konstnären Jennifer Forsberg har de skapat nya konstverk i parken. De har också planterat odlingsträdgården och våtmarksväxter i den nya dammen. Genom projektet har vi även skapat en ny tradition genom att barnen varje år är med och tar fram skisser hur de vill att årets motiv av den stora blomsterrabatten framför Tulseboda Brunn ska se ut.

I ett samarbete med konstnären Jennifer Forsberg och Elin Magnusson, pedagog på Wanås Konst, har barnen i Kyrkhults förskola och skola skapat konstverk bland träden i Brunnsparken. På bilden ett av två bostadshus för de små figurer som finns i parken (ännu har ingen sett dem …), som barnen döpt till Tulsisar. Foto: Göran Nilsson.

När man besöker Brunnsparken kan man notera att i odlingsbäddarna finns växter som vi inte är så vana vid att odla i Sverige och man misstänker att Zead Hasan har haft ett finger med i odlingens planering … Kan du berätta om Zeads bakgrund och om hans roll i odlingsdelen?

– Zead kommer från Syrien och är utbildad agronom med inriktning på jordbruks- och bevattningsteknik. Han har varit anställd som trädgårdsmästare i projektet och odlat tillsammans med barnen på förskolan och skolan. Zead har introducerat nya ätbara växter från sitt hemland och byggt hydroponiska odlingar, vilket innebär att man odlar utan jord där vattnet cirkulerar i ett slutet system. Han har därför haft en nyckelroll i projektet och är även guide när besökare kommer till parken.

Hur har projektet mottagits av Kyrkhults invånare (förutom engagemanget från skolan)?

– Mycket positivt! Jag tror ingen i samhället förväntade sig att de skulle få vara med och se en helt ny park växa fram. Kyrkhult är ingen stort ort (cirka 900 invånare) och att göra en så stor satsning på att utveckla en offentlig plats är ganska ovanligt. Parken har därför varit en arena för att utveckla ett helt samhälle.

Ni har genomfört satsningen bland annat genom finansiering via EU-programmet Leader – Lokalt ledd utveckling. Vilka förutsättningar och krav finns för att genomföra ett Leader-projekt? Vad har ni haft för total budget i projektet och hur stor andel har varit EU-medel?

– Det stämmer att vi beviljats stöd via Leader till projektet. Förutsättningarna för att få detta har varit att man ska fokusera på entreprenörskap och jobbskapande. Därför har vi haft ett tydligt mål att minst två arbetstillfällen och ett nytt företag skulle bildas genom projektet. Detta har varit en stor utmaning för oss och vi har delvis uppnått målet genom att en kock och en trädgårdsmästare fått anställningar. Eftersom vi har ett år kvar i projektet så arbetar vi fortfarande mot målet att ett nytt företag ska bildas.

Total budget för projektet är 2 260 000 kronor, varav 1 325 000 kr utgörs av EU-stödet. Utöver detta har vi även fått 400 000 kronor i stöd från LONA (Lokala Naturvårdssatsningen) för att anlägga våtmarken i parken. Även om budgeten kan verka liten i ett stadsbyggnadssammanhang så är det en stor investering för att utveckla en parkanläggning i en liten ort på landsbygden och vi tycker hitintills att vi fått mycket för pengarna.

Vem står idag som ägare till brunnsanläggning och park?

– Tulseboda Brunn och brunnsplanen närmast byggnaden ägs sedan elva år tillbaka av ett privat företag som heter Tulseboda Kulturhus. Brunnsbyggnaden används bland annat som kulturhus, cirkusskola, konferensanläggning och lunchrestaurang. Resterande delar av Tulseboda Brunnspark ägs av Olofströms kommun. I parken finns även ett hembygdsmuseum och en ställplats för husbilar. Dessutom utgör Tulseboda Brunnspark ett etappmål för nya Blekingeleden och inte långt ifrån passerar Sydostleden (cykelled) längs Mörrumsån.

Vad är nästa steg i kommunens engagemang och satsning i Tulseboda Brunnspark?

– Nu arbetar vi för att ta fram en förvaltningsplan som ska säkerställa att resultatet från projektet och det vi skapat förvaltas långsiktigt. Vi vill också utveckla parken med fler konstverk där processen genomförs med barnen på skolan och förskolan. Vi planerar även för en brygga, som ska bli en pampig avslutning på den axel som går rakt igenom parken mellan Tulseboda Brunn och Södersjön.

Berättat för Göran Nilsson

Fakta – Tulseboda Brunn

Tron på att mineralrikt vatten och medicinsk brunnsterapi kunde bota en rad olika sjukdomar ledde till att en brunnskultur blomstrade först i Europa och sedan runt förra sekelskiftet i Sverige. Tulseboda Brunns- och Badanstalt hade sin första säsong 1877. Den nuvarande brunnsbyggnaden byggdes 1893 och 1906 tillkom på andra sidan landsvägen Turisthotellet. En rad andra byggnader uppfördes i samhället i anslutning till brunnsanläggningen, i typisk så kallad schweizerstil med glasverandor och snickarglädje. Ett fåtal finns kvar, förutom Turisthotellet som är i privat ägo, även till exempel Läkarvillan, numera hembygdsmuseum, belägen i Brunnsparken.

Mineralvattnet i Tulseboda var starkt järnhaltigt och radioaktivt. Tulseboda var högt beläget, där fanns gott om barrskog och hälsosam luft. Kurortslivet innefattade bad i olika former samt ett rikt sällskapsliv med musik av brunnsorkester, dans, promenader och utflykter med häst och vagn. Här förekom även idrottsliga aktiviteter som tennis, boule och kägelspel. Vid tiden för förra sekelskiftet besöktes Tulseboda av cirka 600 brunnsgäster per säsong.

En av många välkända gäster var operasångerskan Christina Nilsson. Hennes brorson Otto Nilsson var kantor i Kyrkhults kyrka. Christina tillbringade mycket tid i Kyrkhult på somrarna. Hon stod ofta på balkongen i stora salen i brunnsbyggnaden och sjöng för brunnsgästerna och lokalbefolkningen. Andra kända brunnsgäster var Harry Martinson, född i Jämshögs socken strax söder om Olofström, Jussi Björling och Hjalmar Gullberg.

Brunnsverksamheten i Tulseboda lades ned 1954.

Källor: Information i Tulseboda Brunnspark; Artikel av Karin Mattsson-Coll i INFO-bladet.se, augusti 2019.

 Representanter från Olofströms kommun, mottagare av FSS Kommunpris 2019, från vänster trädgårdsmästare Zead Hasan, stadsträdgårdsmästare Daniel Ottosson och förskolechefen vid Kyrkhults förskola Charlotte Fristedt. Foto: Fredrik Jergmo.