Catharine Ward Thompson, professor i landskapsarkitektur vid University of Edinburgh, Storbritannien, blev i början av oktober hedersdoktor vid SLU och är en av huvudtalarna under konferensen Den urbana grönskans betydelse för hälsa och välbefinnande i Stockholm den 30 november.

Gratulerar till att ha blivit promoverad till hedersdoktor vid SLU! Vilken är motiveringen till att du har fått denna fina ärebetygelse?

Det är en stor ära och väldigt trevligt att ha blivit utnämnd till hedersdoktor vid SLU. Jag nominerades av landskapsarkitekter vid SLU och det speglar nog mina långvariga intressen som jag har gemensamt med kollegor vid SLU. Jag har uppskattat att dela erfarenheter kring undervisning och forskning inom landskapsarkitektur med Pär Gustafsson och Ingrid Sarlöv-Herlin under många år, jag har dessutom skrivit en gemensam publikation med Ingrid för att uppmärksamma den europeiska landskapskonventionen när den först kungjordes. Under de senaste cirka 15 åren har jag blivit alltmer intresserad av det arbete som Patrik Grahn utfört tillsammans med bland andra Ulrika Stigsdotter, Anna Bengtsson och Erik Skärbäck. Deras forskningsområden ligger mycket väl i linje med mitt eget arbete inom forskningscentret OPENspace.

Jag och ett par kollegor på OPENspace har samarbetat med SLU-forskare, bland annat Patrik Grahn, kring en bok som jag var en av redaktörerna för och som utkom 2010: Innovative Methods to Researching Landscape and Health. Nyligen har jag tillsammans med Patrik och Matilda van den Bosch skrivit ett kapitel i en bok om natur och folkhälsa, som inom kort kommer att publiceras av Oxford University Press. Kapitlet har rubriken Preventing stress and promoting mental health.

Ja, förutom professuren i Edinburgh är du ju också chef för OPENspace – vad är det för institution?

OPENspace research centre grundades 2001 med finansiell support från den skotska regeringen, syftet var att etablera forskningskapacitet inom ett område som sågs som strategiskt viktigt för framtiden – inkluderande tillgång till utomhusmiljöer. Vi har utfört arbeten kring vad som menas med inkluderande tillgång för olika grupper i samhället – barn, tonåringar, äldre, personer med funktionsvariation, personer som lever under knappa ekonomiska eller materiella omständigheter, etcetera. Under senare tid har vårt arbete mera fokuserat på sammankopplingen mellan hälsa och tillgång till landskapet, för att uppmärksamma ojämlikheter i samhället, i eran av klimatförändringar och en åldrande befolkning.

Vilka projekt har just nu högsta angelägenhet i din forskning?

Mina viktigaste arbetsuppgifter för närvarande är att analysera och publicera resultat från två stora multidisciplinära forskningsprojekt. Det ena, Mobility, Mood and Place (http://www.mobilitymoodplace.ac.uk/) handlar om hur vi kan designa stadens utemiljö så att den blir lätt tillgänglig och njutbar för äldre personer. Vi har haft workshops med äldre, inklusive personer med demens och sådana som drabbats av stroke. Vi har mätt neurologisk aktivitet (i realtid) i samband med promenader i olika slags urbana miljöer och vi har tittat på betydelsen av utemiljön över personers hela livscykel – från barndom till hög ålder – när det gäller hälsa, avtagande kognitiv funktion och fysisk aktivitet.

Det andra stora projektet är en noggrann och tillförlitlig utvärdering av betydelsen för hälsa och välmående för arbete i små urbana woodlands, för att uppmuntra till större utnyttjande av dessa grönytor bland närboende i socioekonomiskt svaga bostadsområden.

Nu är du inbjuden att vara en av huvudtalarna under Moviums och Ekologigruppens konferens om den urbana grönskans betydelse den 30 november. Vad kommer du främst att lyfta fram under din föreläsning?

Jag kommer att tala om vikten av landskap för mänsklig blomstring, hur vi förstår sambanden mellan utemiljöer och hälsa och vilka utmaningar vi har framför oss för att öka tillgängligheten till hälsofrämjande landskap.