Du är verksamhetsledare på Tankesmedjan Movium, men har under sex år parallellt också varit doktorand vid SLU. Nu är det dags att lägga fram din avhandling. Vad handlar den om?

– Jag har arbetat med omvandling av det vi kallar post-industriella områden, tidigare hamnar, industriområden och liknande platser. Fokus har varit på att utforska hur platsspecifika designinspirerande initiativ kan kopplas samman med den mer abstrakta planeringen för att omställningen ska bli mer resurshushållande och utgångspunkten för transformationen ska vara dessa områdens speciella karaktär.

Vad visar resultaten i din avhandling?

– Resultatet visar att metoder för att arbeta mer platsspecifikt finns och har tillämpats framgångsrikt för att transformera äldre industriområden till nya stadsområden. Men avhandlingsarbetet visar också att dessa metoder behöver utvecklas i fråga om transparens och samverkan samt hur resultatet av metoderna kan integreras i planeringen. De identifierade metoderna använder designinspirerade angreppssätt som bedöms kunna bidra till att överbrygga strategiska och policystyrda planeringsinitiativ med inkrementella, det vill säga stegvisa, och platsinitierade förändringar. Tre angreppsätt som identifierats är iteration, prototyp och simulering.

Finns det fler intressanta resultat?

– Ja, i avhandlingen pekar jag också på att dessa angreppsätt kan förstärka, komplettera eller till och med ersätta planeringsinstrument genom att bygga transformativ kapacitet där ökad uppmärksamhet ges till både platsens specifika förutsättningar och tidsdjup i transformationsprocessen. Denna kapacitet handlar om att kunna använda förvaltningsperspektiv för att driva transformation, att navigera förändringar med olika tidsdjup, att förstå vad som ska slås fast och vad som ska vara fortsatt öppet för framtida förändringar, att verka i olika skalor och förstå hur dessa kan samverka samt att kunna spekulera kring alternativa urbana framtidsbilder.

Du är utbildad till både planeringsarkitekt och arkitekt, men din avhandling handlar mycket om landskapsarkitektur. Hur kommer det sig?

– Jag är övertygad om att många av nycklarna till en hållbar stadsutveckling finns inom landskapsarkitekturens kunskapsfält. Inom landskapsarkitektur – både själva kunskapsfältet och inom den praktiserande landskapsarkitekturen – har man internationellt länge arbetat med nedlagda industriområden och omvandlat dessa till stora parklandskap och rekreationsområden.

På vilket vis är landskapsarkitekturens sätt att omgestalta miljöerna annorlunda än när man mer traditionellt tar sig an liknande områden i stadsbyggandet?

– Landskapsarkitekturen har vidgat synen på vad som är estetiskt intressant på dessa platser, eftersom gestaltningen av de parker och grönområden som skapas på platserna kan visa själva förfallet, liksom rester av tidigare användning. Inom stadsbyggandet gör man ofta det motsatta, det vill säga man raderar bort alla spår av byggnader, anläggningar och vegetation. Så för mitt doktorandarbete har jag använt mig av kunskap och synsätt som jag hämtat från landskapsarkitekturen och kombinerat dem med mer generella synsätt hämtade från design. Till skillnad från planering, som till stor del bygger på abstrakt policy och stort fokus på framtiden, så verkar design snarare här och nu genom ett aktionsdrivet arbetssätt. I kombination har dessa bidragit till mitt avhandlingsarbete med synsätt kring förmågor att driva dynamiska processer, att använda det outnyttjade som potential samt att aktivera platsspecifik kunskap.

I vems bokhylla vill du att din avhandling ska finnas – sönderläst, förstås!

– Som nuvarande forskare inom landskapsarkitektur är mina kollegor inom akademin en given målgrupp, men som den praktiserande planeringsarkitekt jag också är har jag även velat vända mig till praktiken – jag vet att det finns en nyfikenhet och en strävan efter att hela tiden utveckla den. Därför hoppas jag att resultatet av forskningen ska komma till nytta för just praktiken.

Eftersom avhandlingar sällan är helt lättillgängliga kanske du även vill nå ut på fler sätt?

– Ja, de flesta avhandlingarna läses faktiskt inte av så många eftersom det vetenskapliga formatet inte alltid är så tillgängligt eller tilltalande utanför akademin. Jag hoppas därför istället kunna samverka mer direkt med praktiken nu efter att jag lagt fram min avhandling och därmed kunna erbjuda mina resultat och en gemensam kunskapsutveckling också via samarbete och samtal.

Berättat för Titti Olsson