
Foto: privat
Hej Caroline Dahl!
Du är verksamhetsledare på Tankesmedjan Movium, men har under sex år parallellt också varit doktorand vid SLU. Nu är det dags att lägga fram din avhandling. Vad handlar den om?
– Jag har arbetat med omvandling av det vi kallar post-industriella områden, tidigare hamnar, industriområden och liknande platser. Fokus har varit på att utforska hur platsspecifika designinspirerande initiativ kan kopplas samman med den mer abstrakta planeringen för att omställningen ska bli mer resurshushållande och utgångspunkten för transformationen ska vara dessa områdens speciella karaktär.
Vad visar resultaten i din avhandling?
– Resultatet visar att metoder för att arbeta mer platsspecifikt finns och har tillämpats framgångsrikt för att transformera äldre industriområden till nya stadsområden. Men avhandlingsarbetet visar också att dessa metoder behöver utvecklas i fråga om transparens och samverkan samt hur resultatet av metoderna kan integreras i planeringen. De identifierade metoderna använder designinspirerade angreppssätt som bedöms kunna bidra till att överbrygga strategiska och policystyrda planeringsinitiativ med inkrementella, det vill säga stegvisa, och platsinitierade förändringar. Tre angreppsätt som identifierats är iteration, prototyp och simulering.
Finns det fler intressanta resultat?
– Ja, i avhandlingen pekar jag också på att dessa angreppsätt kan förstärka, komplettera eller till och med ersätta planeringsinstrument genom att bygga transformativ kapacitet där ökad uppmärksamhet ges till både platsens specifika förutsättningar och tidsdjup i transformationsprocessen. Denna kapacitet handlar om att kunna använda förvaltningsperspektiv för att driva transformation, att navigera förändringar med olika tidsdjup, att förstå vad som ska slås fast och vad som ska vara fortsatt öppet för framtida förändringar, att verka i olika skalor och förstå hur dessa kan samverka samt att kunna spekulera kring alternativa urbana framtidsbilder.
Du är utbildad till både planeringsarkitekt och arkitekt, men din avhandling handlar mycket om landskapsarkitektur. Hur kommer det sig?
– Jag är övertygad om att många av nycklarna till en hållbar stadsutveckling finns inom landskapsarkitekturens kunskapsfält. Inom landskapsarkitektur – både själva kunskapsfältet och inom den praktiserande landskapsarkitekturen – har man internationellt länge arbetat med nedlagda industriområden och omvandlat dessa till stora parklandskap och rekreationsområden.
På vilket vis är landskapsarkitekturens sätt att omgestalta miljöerna annorlunda än när man mer traditionellt tar sig an liknande områden i stadsbyggandet?
– Landskapsarkitekturen har vidgat synen på vad som är estetiskt intressant på dessa platser, eftersom gestaltningen av de parker och grönområden som skapas på platserna kan visa själva förfallet, liksom rester av tidigare användning. Inom stadsbyggandet gör man ofta det motsatta, det vill säga man raderar bort alla spår av byggnader, anläggningar och vegetation. Så för mitt doktorandarbete har jag använt mig av kunskap och synsätt som jag hämtat från landskapsarkitekturen och kombinerat dem med mer generella synsätt hämtade från design. Till skillnad från planering, som till stor del bygger på abstrakt policy och stort fokus på framtiden, så verkar design snarare här och nu genom ett aktionsdrivet arbetssätt. I kombination har dessa bidragit till mitt avhandlingsarbete med synsätt kring förmågor att driva dynamiska processer, att använda det outnyttjade som potential samt att aktivera platsspecifik kunskap.
I vems bokhylla vill du att din avhandling ska finnas – sönderläst, förstås!
– Som nuvarande forskare inom landskapsarkitektur är mina kollegor inom akademin en given målgrupp, men som den praktiserande planeringsarkitekt jag också är har jag även velat vända mig till praktiken – jag vet att det finns en nyfikenhet och en strävan efter att hela tiden utveckla den. Därför hoppas jag att resultatet av forskningen ska komma till nytta för just praktiken.
Eftersom avhandlingar sällan är helt lättillgängliga kanske du även vill nå ut på fler sätt?
– Ja, de flesta avhandlingarna läses faktiskt inte av så många eftersom det vetenskapliga formatet inte alltid är så tillgängligt eller tilltalande utanför akademin. Jag hoppas därför istället kunna samverka mer direkt med praktiken nu efter att jag lagt fram min avhandling och därmed kunna erbjuda mina resultat och en gemensam kunskapsutveckling också via samarbete och samtal.
Berättat för Titti Olsson
VÄGLEDNING FÖR SKOLGÅRDAR TAR FORM
Arbetet med att ta fram en vägledning för barns och ungas utemiljöer fortsätter. Vårens två experthearings har varit givande och projektledningen på Boverket och Movium känner stort stöd för sitt arbete. >>
Trädets årsringar förebild för vinnande designförslag
Designtävlingen om att utforma en helt ny typ av begravningsplatser, där varje gravsatt urna förses med ett träd, är avgjord. Trädets årsringar står modell för det vinnande förslaget som är en ständigt föränderlig plats. >>
Movium engagerar sig i projekt om stadsbruk
Stadsodling har gått från trend till nödvändighet. Både intresset och skalan har ökat. Moviums Anders Rasmusson är projektledare för det nya projektet Stadsbruk som undersöker urban odling i en mellanskala. Varför är det angeläget? >>
Spännande program på Nordisk Parkkongress
Den 20-22 augusti arrangeras Nordisk Parkkongress i Malmö. Göran Nilsson Sten Göransson, orförande i Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare. >>
Alla vill barns bästa – men hur ska det gå till i planeringen?
Barns bästa ska alltid komma i första rummet i stadsplaneringen. Men hur ska man gå tillväga i planeringsprocessen? Måndagen den 12 maj hölls i Göteborg den andra hearingen i Moviums och Boverkets vägledningsuppdrag. >>
Linköpings lökar
När Movium höll kurs i Linköping diskuterades olika aspekter kring användning av vårlökar och knölar med två av Sveriges ledande blomsterdesigners för utemiljöer: konsulten Mona Holmberg och Movium-rådgivaren Mona Wembling. >>

Det våras för byggleken?
Lekmiljöer på barns egna villkor kräver chanstagningar. Så varför låter vi inte barnen göra det? Hanna Rosins artikel The overprotected kid signalerar ett trendbrott i synen på vad som är en bra lekmiljö för barn.
Internationellt nätverk lobbar i EU för meningsfull barndom
Miljöpsykologen Maria Nordström var på uppdrag av Movium nyligen på ett möte i Bryssel i nätverket Alliance for Childhood. För Titti Olsson berättar hon vad begreppet Quality of Childhood betyder. >>
Friskis&Svettis letar inspirerande skolgårdsidéer
En femtedel av skoldagen består av rast och en stor del av rasten tillbringas på skolgården. Därför arrangerar Friskis&Svettis en tävling för att hitta de bästa idéerna för en roligare och rörligare rast.
Skolgårdskampanj jorden runt
International School Grounds Alliance, som uppmanar skolor att gå ut och ta för sig av skolgårdens möjligheter. Alla är välkomna att skicka bilder på liv och lust på skolgården.
Lägg till ny kommentar