
Foto: privat
Hej Caroline Dahl!
Du är verksamhetsledare på Tankesmedjan Movium, men har under sex år parallellt också varit doktorand vid SLU. Nu är det dags att lägga fram din avhandling. Vad handlar den om?
– Jag har arbetat med omvandling av det vi kallar post-industriella områden, tidigare hamnar, industriområden och liknande platser. Fokus har varit på att utforska hur platsspecifika designinspirerande initiativ kan kopplas samman med den mer abstrakta planeringen för att omställningen ska bli mer resurshushållande och utgångspunkten för transformationen ska vara dessa områdens speciella karaktär.
Vad visar resultaten i din avhandling?
– Resultatet visar att metoder för att arbeta mer platsspecifikt finns och har tillämpats framgångsrikt för att transformera äldre industriområden till nya stadsområden. Men avhandlingsarbetet visar också att dessa metoder behöver utvecklas i fråga om transparens och samverkan samt hur resultatet av metoderna kan integreras i planeringen. De identifierade metoderna använder designinspirerade angreppssätt som bedöms kunna bidra till att överbrygga strategiska och policystyrda planeringsinitiativ med inkrementella, det vill säga stegvisa, och platsinitierade förändringar. Tre angreppsätt som identifierats är iteration, prototyp och simulering.
Finns det fler intressanta resultat?
– Ja, i avhandlingen pekar jag också på att dessa angreppsätt kan förstärka, komplettera eller till och med ersätta planeringsinstrument genom att bygga transformativ kapacitet där ökad uppmärksamhet ges till både platsens specifika förutsättningar och tidsdjup i transformationsprocessen. Denna kapacitet handlar om att kunna använda förvaltningsperspektiv för att driva transformation, att navigera förändringar med olika tidsdjup, att förstå vad som ska slås fast och vad som ska vara fortsatt öppet för framtida förändringar, att verka i olika skalor och förstå hur dessa kan samverka samt att kunna spekulera kring alternativa urbana framtidsbilder.
Du är utbildad till både planeringsarkitekt och arkitekt, men din avhandling handlar mycket om landskapsarkitektur. Hur kommer det sig?
– Jag är övertygad om att många av nycklarna till en hållbar stadsutveckling finns inom landskapsarkitekturens kunskapsfält. Inom landskapsarkitektur – både själva kunskapsfältet och inom den praktiserande landskapsarkitekturen – har man internationellt länge arbetat med nedlagda industriområden och omvandlat dessa till stora parklandskap och rekreationsområden.
På vilket vis är landskapsarkitekturens sätt att omgestalta miljöerna annorlunda än när man mer traditionellt tar sig an liknande områden i stadsbyggandet?
– Landskapsarkitekturen har vidgat synen på vad som är estetiskt intressant på dessa platser, eftersom gestaltningen av de parker och grönområden som skapas på platserna kan visa själva förfallet, liksom rester av tidigare användning. Inom stadsbyggandet gör man ofta det motsatta, det vill säga man raderar bort alla spår av byggnader, anläggningar och vegetation. Så för mitt doktorandarbete har jag använt mig av kunskap och synsätt som jag hämtat från landskapsarkitekturen och kombinerat dem med mer generella synsätt hämtade från design. Till skillnad från planering, som till stor del bygger på abstrakt policy och stort fokus på framtiden, så verkar design snarare här och nu genom ett aktionsdrivet arbetssätt. I kombination har dessa bidragit till mitt avhandlingsarbete med synsätt kring förmågor att driva dynamiska processer, att använda det outnyttjade som potential samt att aktivera platsspecifik kunskap.
I vems bokhylla vill du att din avhandling ska finnas – sönderläst, förstås!
– Som nuvarande forskare inom landskapsarkitektur är mina kollegor inom akademin en given målgrupp, men som den praktiserande planeringsarkitekt jag också är har jag även velat vända mig till praktiken – jag vet att det finns en nyfikenhet och en strävan efter att hela tiden utveckla den. Därför hoppas jag att resultatet av forskningen ska komma till nytta för just praktiken.
Eftersom avhandlingar sällan är helt lättillgängliga kanske du även vill nå ut på fler sätt?
– Ja, de flesta avhandlingarna läses faktiskt inte av så många eftersom det vetenskapliga formatet inte alltid är så tillgängligt eller tilltalande utanför akademin. Jag hoppas därför istället kunna samverka mer direkt med praktiken nu efter att jag lagt fram min avhandling och därmed kunna erbjuda mina resultat och en gemensam kunskapsutveckling också via samarbete och samtal.
Berättat för Titti Olsson
ANMÄLAN HAR ÖPPNAT
Kom till Helsingborg den 30 maj och konferensen Publika parker och stadsrum 2022 med temat Den lekfulla staden.
Hej Robert Johansson!
Du har nyligen tagit över rollen som verksamhetsledare för Elitplantstationen. Vad har du gjort tidigare?
Hej Tim Gill!
Förra året släpptes din bok Urban Playground – en mycket viktig bok som verkligen bör läsas av alla som fattar beslut, som designar, underhåller och utvecklar våra stadskvarter. Vi är så glada att kunna välkomna dig som huvudtalare i vårt webbseminarium Barnvänliga städer den 9 mars!
Designtävlingen 2022 är inställd
Vi återkommer 2023 med en ny spännande tävling och tema.
Sök partnerskapsprojekt!
Movium Partnerskap möjliggör samfinansierade projekt mellan bransch och forskare på LTV-fakulteten vid SLU. Nästa ansökningstillfälle är 15 mars. Har ni tankar eller idéer om projekt som skulle kunna utvecklas med praktiknära forskning?
Sista chansen att nominera
Vem ska få det ärofyllda stipendiet till Ulla Molins minne 2022?
Vi planerar försiktigt framåt!
Stadsutvecklingen i franska Nantes har flera gånger tagits upp av Movium som ett spännande och inspirerande exempel. Efter sommaren planerar vi för en studieresa.
LEKFULLT I HELSINGBORG
Kom till Helsingborg den 30 maj och inspireras av svenska och internationella föreläsare på konferensen Publika parker och stadsrum.
Nytt faktablad om trädförvaltning
Nummer sex av Movium Fakta är här. Om trädförvaltning och om ekonomisk värdering av träd. I detta faktablad av Johan Östberg lyfts fyra standarder fram samt Alnarpsmodellen för trädvärdering.
Nytt faktablad om skyddsvärda träd
Nummer fem av Movium Fakta är här. Om särskilt skyddsvärda träd i Naturvårdsverkets nya program som gäller 2021–2025. I detta faktablad lyfts mål och åtgärder som är
särskilt intressanta för er som arbetar med träd i offentliga miljöer.