Hej! Björn Embrén, trädspecialist vid Trafikkontoret, Stockholms stad:

Grattis, du har tillsammans med kollegan Britt-Marie Alvem, som representanter för Stockholms stad, fått motta 2017 års Kommunpris av Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare! Vad i er verksamhet är det som juryn speciellt lyfter fram i sin motivering till priset?

Att våga lära nytt och sprida kunskapen vidare.

Stockholms stad har varit pionjär och en av de ledande i Sverige när det gäller utveckling av så kallade skelettjordar vid plantering av träd i gatumiljö. Kan du kort beskriva principerna för en skelettjord och fördelarna med denna jämfört med en traditionell jordbaserad växtbädd?

Det viktigaste är att porositeten i växtbädden säkras och att gasutbytet i marken fungerar, samtidigt som det gör det möjligt att leda ner dagvatten i växtbäddar.

Hur många träd i park- och gatumiljö förvaltar Stockholms stad? Och hur många träd planterar staden varje år och vilka principer har ni när det gäller diversitet i art- och sortval?

Trafikkontoret ansvarar för cirka 40 000 gatuträd som finns vid gator, vägar och torg. Träd i parkmiljöer och naturmark sköts av stadsdelsförvaltningarna.

Trafikkontoret planterar 300-400 träd varje år, Exploateringskontoret och Stadsdelarna lika många tillsammans. Vi använder och provar nya arter och sorter i stor omfattning och är inte rädda för att prova arter som inte tidigare ansetts härdiga i vårt område.

Under senare år har Stockholm uppmärksammats för sin satsning på användning av biokol i växtbäddar. Ni har till och med en byggt en egen anläggning för produktion av biokol. Vad är bakgrunden till denna satsning och vad är nyttan med biokol?

Vi har letat efter en jord som inte kan kompakteras. Biokol tillsammans med makadam har även gett oss en möjlighet att sluta använda ändliga resurser i jordtillverkningen (till exempel sand från grusåsar). Vi tar hand om trädgårdsavfall och förädlar det till biokol, tillsammans med kompost och makadam får vi den mest användbara växtbädd hittills för allt vi planterar, det må vara gräs, grönsaker, annueller, perenner, buskar eller träd.

Om du får Stockholms stads politiker med på båten – vilka utvecklingsprojekt skulle du vilja driva framöver för att göra Stockholm till en ännu mera grön och hållbar stad?

Att Stockholm tar ett beslut om att bara använda makadam, kompost och biokol i nya växtbäddar och att fortsätta utveckla principlösningar kopplat till hantering av dagvatten i växtbäddarna.