
Hej Per Berg!
På Moviums partnerskapsträff i mars ska du hålla en workshop om funktionell täthet, och ska också rigga ett partnerskapsprojekt på detta tema. Vad handlar funktionell täthet om?
- Vi behöver fler bostäder och vi behöver använda marken effektivt. Därför behöver vi bygga tätare. Samtidigt behöver vi plats för ett bra stadsliv – vi behöver rum för möten. Funktionell täthet betyder att vi bygger både tätt och rymligt på samma gång. Men det förutsätter också att vi väljer proportioner som släpper in ljus, himmel och trivsamma ljud. Då får det inte bli för högt eller för nära mellan hus. Funktionell täthet innebär också att stadens trafiknät samsas med en värdefull entrégrönska, gårdsgrönska, parker och större grönkilar mellan stadsdelarna.
Varför tror du detta bidrar till bättre livsmiljöer i staden?
- Sedan mycket lång tid tillbaka vet vi inom landskapsarkitekturforskningen att människan vill ha kontakt med park, träd, blommor och även odlingar – för vardagslek, motion, rekreation, återhämtning, för hälsa och välbefinnande. Funktionell täthet innebär att staden kan byggas miljöriktig, med såväl nära till det mesta som hälsosam, intressant och socialt trygg.
Hur ser en bra avvägning ut mellan rymlighet och täthet?
- I siffror kan man tala om 1:1 i förorten och högst 2:1 i staden. Det betyder att för varje kvadratmeter bebyggelse behövs en kvadratmeter friyta (mest grönyta) i förorten. I staden bör balansen inte överskrida 2 delar bebyggelse mot 1 del friyta på marken. En viktig gräns för höjden på stadens kvarter går vid 4-5 våningar för att släppa in ljus och luft i stadsmiljön. Men det finns alltid visst rum för unika landmärken som kan vara mycket högre (kyrkor och vissa högre hus med utsikt). Detta har visats inom forskning och praktik flera gånger under de senaste hundra åren i Sverige, Europa och världen.
Ser det likadant ut överallt, eller skiljer det sig?
- Historiskt var städerna i världen både relativt låga (högst 5 våningar) och sammanvävda med landskapets gröna och blå stråk och ytor. Efter 1930-talet utvecklades den spridande staden i USA med höga täta stadskärnor, och höghusförortsstäder i Sovjet och Kina. I Europa fanns gröna och måttligt höga och täta städer tills i början av 1900-talet, men därefter har grönytorna tagits bort. Paris har till exempel bara 13% grönyta medan Stockholm har över 40%. Idag sker en medveten utglesning av Europas städer: Funktionellt täta städer kallas Qualified dense cities i EU-sammanhang – och detta innebär måttlig täthet med ett ökande inslag av parker, trädgårdar och stadsträd i framtidens Europa.
Här kan ni läsa mer om och anmäla er till workshopen!
ANDERS RASMUSSON
Sista chansen att nominera
Vem ska få det ärofyllda stipendiet till Ulla Molins minne 2022?
Vi planerar försiktigt framåt!
Stadsutvecklingen i franska Nantes har flera gånger tagits upp av Movium som ett spännande och inspirerande exempel. Efter sommaren planerar vi för en studieresa.
LEKFULLT I HELSINGBORG
Kom till Helsingborg den 30 maj och inspireras av svenska och internationella föreläsare på konferensen Publika parker och stadsrum.
Nytt faktablad om trädförvaltning
Nummer sex av Movium Fakta är här. Om trädförvaltning och om ekonomisk värdering av träd. I detta faktablad av Johan Östberg lyfts fyra standarder fram samt Alnarpsmodellen för trädvärdering.
Nytt faktablad om skyddsvärda träd
Nummer fem av Movium Fakta är här. Om särskilt skyddsvärda träd i Naturvårdsverkets nya program som gäller 2021–2025. I detta faktablad lyfts mål och åtgärder som är
särskilt intressanta för er som arbetar med träd i offentliga miljöer.
Hej Henrietta Palmer!
Du ska i ett halvår framåt jobba tillsammans med oss på Tankesmedjan Movium och SLU Urban Futures. Välkommen! Vem är du?
Poddavsnitt om Barn Plats Lek Stad
Tankesmedjan Moviums Lena Jungmark diskuterar boken Barn Plats Lek Stad i podden Urbanistica. Vad händer om man planerar staden ur barnets perspektiv?
Hej Petra Dunér!
Petra Dunér är ny projektassistent på SLU Tankesmedjan Movium. Titti Olsson intervjuar för att ta reda på vem Petra är och vad hon ska göra.
Hejdå Elisabet Martinsson!
Elisabet Martinsson går i pension efter 37 år som verksamhetsledare för Elitplantstationen.
Hej Sara Stiber!
Ert projekt handlar om hur man kan skapa lekfullare och tryggare stråk för barn och unga i staden så deras rörelsefrihet åter kan öka. På vilket sätt skall ni jobba med den frågan?