Hej Per Berg!
På Moviums partnerskapsträff i mars ska du hålla en workshop om funktionell täthet, och ska också rigga ett partnerskapsprojekt på detta tema. Vad handlar funktionell täthet om?
- Vi behöver fler bostäder och vi behöver använda marken effektivt. Därför behöver vi bygga tätare. Samtidigt behöver vi plats för ett bra stadsliv – vi behöver rum för möten. Funktionell täthet betyder att vi bygger både tätt och rymligt på samma gång. Men det förutsätter också att vi väljer proportioner som släpper in ljus, himmel och trivsamma ljud. Då får det inte bli för högt eller för nära mellan hus. Funktionell täthet innebär också att stadens trafiknät samsas med en värdefull entrégrönska, gårdsgrönska, parker och större grönkilar mellan stadsdelarna.
Varför tror du detta bidrar till bättre livsmiljöer i staden?
- Sedan mycket lång tid tillbaka vet vi inom landskapsarkitekturforskningen att människan vill ha kontakt med park, träd, blommor och även odlingar – för vardagslek, motion, rekreation, återhämtning, för hälsa och välbefinnande. Funktionell täthet innebär att staden kan byggas miljöriktig, med såväl nära till det mesta som hälsosam, intressant och socialt trygg.
Hur ser en bra avvägning ut mellan rymlighet och täthet?
- I siffror kan man tala om 1:1 i förorten och högst 2:1 i staden. Det betyder att för varje kvadratmeter bebyggelse behövs en kvadratmeter friyta (mest grönyta) i förorten. I staden bör balansen inte överskrida 2 delar bebyggelse mot 1 del friyta på marken. En viktig gräns för höjden på stadens kvarter går vid 4-5 våningar för att släppa in ljus och luft i stadsmiljön. Men det finns alltid visst rum för unika landmärken som kan vara mycket högre (kyrkor och vissa högre hus med utsikt). Detta har visats inom forskning och praktik flera gånger under de senaste hundra åren i Sverige, Europa och världen.
Ser det likadant ut överallt, eller skiljer det sig?
- Historiskt var städerna i världen både relativt låga (högst 5 våningar) och sammanvävda med landskapets gröna och blå stråk och ytor. Efter 1930-talet utvecklades den spridande staden i USA med höga täta stadskärnor, och höghusförortsstäder i Sovjet och Kina. I Europa fanns gröna och måttligt höga och täta städer tills i början av 1900-talet, men därefter har grönytorna tagits bort. Paris har till exempel bara 13% grönyta medan Stockholm har över 40%. Idag sker en medveten utglesning av Europas städer: Funktionellt täta städer kallas Qualified dense cities i EU-sammanhang – och detta innebär måttlig täthet med ett ökande inslag av parker, trädgårdar och stadsträd i framtidens Europa.
Här kan ni läsa mer om och anmäla er till workshopen!
ANDERS RASMUSSON
Modeller och människor
Under sommaren, 10 juni till 23 oktober, presenterar Copenhagen X tillsammans med Dansk Arkitektur Center utställningen Vad gör en stad värd att leva i _. Modeller av framtida Köpenhamn i olika skalor tar upp stora delar av utställningslokalen, ny arkitektur och stadsbyggnad i Köpenhamn presenteras med modeller som lyser vita. Men svarar utställningen på frågan den ställer? Movium har besökt utställningen under dess sista dagar.
Med naturen som förebild
Det finns ett lugn i Skärholmens nya perennpark. Växternas färger och trädens kronor där högt ovanför spelar samma melodi. Det finns inget uppkäftigt eller dramatiskt över rabatterna, de bara svämmar över av växter och gräs i full harmoni. Men så är det också den världskände trädgårdsdesignern Piet Oudolf som är kompositören.
Finland kammar hem Moviums utmärkelse Årets Äppelträd 2011
Lagmans skola i Jakobstad, Finland, får Moviums utmärkelse Årets Äppelträd 2011 för en genomtänkt skolgårdsförnyelse som resulterat i en vacker, lekfull och kreativ utemiljö.
Lokal erfarenhet ger global kunskap
Malmö vill vara bäst i världen på hållbar stadsbyggnad. Ett steg på vägen är ett globalt utbyte av erfarenheter kring hållbar stadsutveckling och metoder för att möta världsomspännande utmaningar i den ökande urbaniseringen. Det är även syftet med utbytesprogrammet Supporting Urban Sustainability som under året sammanför trettio deltagare från fem länder för att dela kunskaper och erfarenheter. I början av sommaren var programmet i Malmö. Lokala erfarenheter appliceras på globala fenomen.
Konsten att parkera en park
Vad är en park? Vad är en parkeringsplats? Om jag betalar för den, får jag parkera vad jag vill på den då? Dessa frågor ställdes världen över under fredagen den 16 september då den globala Park(ing) day inföll. På parkeringsplatser världen över parkerades parker, små gröna öar som tillfälligt tog plats i staden.
Examensstipendium från FSK till Nina Ramsauer
På Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefers och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations kongress i Varberg den 6-7 september 2011, mottog Nina Ramsauer ett stipendium på 15 000 kronor från Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer för sitt examensarbete om särskilt skyddsvärda träd.
Kjell Lundquist har avlidit
Vår vän och kollega på SLU, Moviums rådgivare Kjell Lundquist avled den 9 september efter en tids sjukdom.
Två pristagare på årets FSS-kongress
Vid den årliga konferensen och årsmötet för FSS, Föreningen Sveriges stadsträdgårdsmästare, som gick av stapeln 24 till 26 augusti i Lund, delades enligt tradition föreningens Dalecarlica- och kommunpris ut. Dalecarlicapriset tilldelades i år Roland Gustavsson, professor vid SLU i Alnarp, och kommunpriset mottogs av Gunnar Ericson, tidigare stadsträdgårdsmästare i Malmö stad.
Mälarpaviljongen, en grön oas mitt i storstan
Det finns många pärlor i Stockholm, en av dem är sommarcaféet och restaurangen Mälarpaviljongen vid Norr Mälarstrand. Den har blivit en lummig och grönskande mötesplats för stockholmarna, där den sociala gemenskapen sitter i högsätet.
Textur och struktur inspirerar
Sista helgen i augusti gick Den Stora Trädgårdsfesten av stapeln på Sofiero Slott utanför Helsingborg. Idéträdgårdar, försäljning och Sofieros första land art-festival stod på programmet.
Botanisk takträdgård en våning upp
Både träd och krypande sedumväxter ryms i den botaniska trädgården i Augustenborg i Malmö. En våning upp, på husens tak, samsas områdets boende med internationella forskare i en trädgård som erbjuder både rekreation och tekniska framsteg.
Lapidarium i Sibbhult bevarar historia
Gamla gravstenar bär vittnesbörd om vår historia, de är en del av vårt kulturarv. Stenarna berättar med sina inskriptioner om människor och deras liv, om staden och det samhälle de uppförts i. I Sibbhult planeras nu ett lapidarium, ett utomhusmuseum för gamla gravstenar som är värda att bevara för framtiden.
Lägg till ny kommentar