
Hej Per Berg!
På Moviums partnerskapsträff i mars ska du hålla en workshop om funktionell täthet, och ska också rigga ett partnerskapsprojekt på detta tema. Vad handlar funktionell täthet om?
- Vi behöver fler bostäder och vi behöver använda marken effektivt. Därför behöver vi bygga tätare. Samtidigt behöver vi plats för ett bra stadsliv – vi behöver rum för möten. Funktionell täthet betyder att vi bygger både tätt och rymligt på samma gång. Men det förutsätter också att vi väljer proportioner som släpper in ljus, himmel och trivsamma ljud. Då får det inte bli för högt eller för nära mellan hus. Funktionell täthet innebär också att stadens trafiknät samsas med en värdefull entrégrönska, gårdsgrönska, parker och större grönkilar mellan stadsdelarna.
Varför tror du detta bidrar till bättre livsmiljöer i staden?
- Sedan mycket lång tid tillbaka vet vi inom landskapsarkitekturforskningen att människan vill ha kontakt med park, träd, blommor och även odlingar – för vardagslek, motion, rekreation, återhämtning, för hälsa och välbefinnande. Funktionell täthet innebär att staden kan byggas miljöriktig, med såväl nära till det mesta som hälsosam, intressant och socialt trygg.
Hur ser en bra avvägning ut mellan rymlighet och täthet?
- I siffror kan man tala om 1:1 i förorten och högst 2:1 i staden. Det betyder att för varje kvadratmeter bebyggelse behövs en kvadratmeter friyta (mest grönyta) i förorten. I staden bör balansen inte överskrida 2 delar bebyggelse mot 1 del friyta på marken. En viktig gräns för höjden på stadens kvarter går vid 4-5 våningar för att släppa in ljus och luft i stadsmiljön. Men det finns alltid visst rum för unika landmärken som kan vara mycket högre (kyrkor och vissa högre hus med utsikt). Detta har visats inom forskning och praktik flera gånger under de senaste hundra åren i Sverige, Europa och världen.
Ser det likadant ut överallt, eller skiljer det sig?
- Historiskt var städerna i världen både relativt låga (högst 5 våningar) och sammanvävda med landskapets gröna och blå stråk och ytor. Efter 1930-talet utvecklades den spridande staden i USA med höga täta stadskärnor, och höghusförortsstäder i Sovjet och Kina. I Europa fanns gröna och måttligt höga och täta städer tills i början av 1900-talet, men därefter har grönytorna tagits bort. Paris har till exempel bara 13% grönyta medan Stockholm har över 40%. Idag sker en medveten utglesning av Europas städer: Funktionellt täta städer kallas Qualified dense cities i EU-sammanhang – och detta innebär måttlig täthet med ett ökande inslag av parker, trädgårdar och stadsträd i framtidens Europa.
Här kan ni läsa mer om och anmäla er till workshopen!
ANDERS RASMUSSON
Barn i förorten törs gå ut på egen hand
SLU:s forskare Ulla Berglund och Kerstin Nordin visar i sin senaste studie att barn i en förort till Stockholm rör sig mer på egen hand i sitt närområde än barn i en central stadsdel.
Moviums Tidskriften Stad sätter urbana landskap i fokus
Movium Magasin har bytt namn och vässat formen: Tidskriften Stad – debatt och reflexion om urbana landskap är snart här!
Nyblivna NGSA-domare diplomerade
De första domarna inom Nordic Green Space Award har utbildats. Moviums Fredrik Jergmo är en av dem.
”Parker är sexiga!”
Det menar Tim Marshall, landskapsarkitekt som var med i skapandet av the High Line i New York. Parken är populär tack vare en aktiv vänförenign och ett välfyllt aktivitetsprogram, enligt Tim Marshall.
Medborgar-
deltagande, profilering och programmering
På årets upplaga av konferensen Publika parker och trädgårdar var temat hållbara upplevelser. Föreläsare från Europa och USA var på plats för att dela med sig av sina erfarenheter om parker och trädgårdsturism.
Det tar tid innan kunskapsbrist syns
Träd i städer är ofta illa ute. Men det kan dröja 50 år innan skadorna tar ut sin rätt.
Jordar och växtbäddar i utemiljö
Livslängden på nyplanterade träd i urbana miljöer är kort. En av anledningarna till det är dåliga markförhållanden. På Moviums rådgivardag med temat jord och växtbäddar i utemiljö belystes problemet ur ett antal olika perspektiv.
Växande skulder
Många kommuner saknar plan och budget för eftersatt underhåll av sina anläggningar. För varje år stiger den pott pengar som behövs, som borde sättas av, för att hålla anläggningarna i skick. Hur kan problemet förstås och lösas?
Viktigt på riktigt
Rapporten Det blir viktigt när det är på riktigt om barn och ungdomars delaktighet i fysisk planering lämnades i januari över till infrastrukturministern och barn- och äldreministern.
Publika parker och trädgårdar
Konferens i Malmö 21 mars 2013.
Läs om årets föreläsare. Pressmeddelande fritt för publicering.