
Hej Per Berg!
På Moviums partnerskapsträff i mars ska du hålla en workshop om funktionell täthet, och ska också rigga ett partnerskapsprojekt på detta tema. Vad handlar funktionell täthet om?
- Vi behöver fler bostäder och vi behöver använda marken effektivt. Därför behöver vi bygga tätare. Samtidigt behöver vi plats för ett bra stadsliv – vi behöver rum för möten. Funktionell täthet betyder att vi bygger både tätt och rymligt på samma gång. Men det förutsätter också att vi väljer proportioner som släpper in ljus, himmel och trivsamma ljud. Då får det inte bli för högt eller för nära mellan hus. Funktionell täthet innebär också att stadens trafiknät samsas med en värdefull entrégrönska, gårdsgrönska, parker och större grönkilar mellan stadsdelarna.
Varför tror du detta bidrar till bättre livsmiljöer i staden?
- Sedan mycket lång tid tillbaka vet vi inom landskapsarkitekturforskningen att människan vill ha kontakt med park, träd, blommor och även odlingar – för vardagslek, motion, rekreation, återhämtning, för hälsa och välbefinnande. Funktionell täthet innebär att staden kan byggas miljöriktig, med såväl nära till det mesta som hälsosam, intressant och socialt trygg.
Hur ser en bra avvägning ut mellan rymlighet och täthet?
- I siffror kan man tala om 1:1 i förorten och högst 2:1 i staden. Det betyder att för varje kvadratmeter bebyggelse behövs en kvadratmeter friyta (mest grönyta) i förorten. I staden bör balansen inte överskrida 2 delar bebyggelse mot 1 del friyta på marken. En viktig gräns för höjden på stadens kvarter går vid 4-5 våningar för att släppa in ljus och luft i stadsmiljön. Men det finns alltid visst rum för unika landmärken som kan vara mycket högre (kyrkor och vissa högre hus med utsikt). Detta har visats inom forskning och praktik flera gånger under de senaste hundra åren i Sverige, Europa och världen.
Ser det likadant ut överallt, eller skiljer det sig?
- Historiskt var städerna i världen både relativt låga (högst 5 våningar) och sammanvävda med landskapets gröna och blå stråk och ytor. Efter 1930-talet utvecklades den spridande staden i USA med höga täta stadskärnor, och höghusförortsstäder i Sovjet och Kina. I Europa fanns gröna och måttligt höga och täta städer tills i början av 1900-talet, men därefter har grönytorna tagits bort. Paris har till exempel bara 13% grönyta medan Stockholm har över 40%. Idag sker en medveten utglesning av Europas städer: Funktionellt täta städer kallas Qualified dense cities i EU-sammanhang – och detta innebär måttlig täthet med ett ökande inslag av parker, trädgårdar och stadsträd i framtidens Europa.
Här kan ni läsa mer om och anmäla er till workshopen!
ANDERS RASMUSSON
Barn, Unga och Byggd miljö
Årets nätverksträff tar upp den aktuella frågan: Vilka blir riktlinjerna för barns och ungas utemiljöer? Ta del av rapporteringen från Moviums och Boverkets pågående arbete och de senaste publikationerna på temat. >>
Nu blommar taken!
Väggar och tak klädda av växter blir allt vanligare. När Movium Partnerskap arrangerade nätverksträff i Malmö på temat Gröna väggar och tak besöktes stadens främsta takparker och växtklädda väggar. >>
VÄRLDENS SKOLGÅRDAR MÖTS I SVERIGE 2016
Sverige antar utmaningen att arrangera nästa internationella skolgårdskonferens på uppdrag av International School Grounds Alliance. Lunds kommun har tackat ja till att arrangera konferensen tillsammans med Movium i september 2016. >>
VÄGLEDNING FÖR SKOLGÅRDAR TAR FORM
Arbetet med att ta fram en vägledning för barns och ungas utemiljöer fortsätter. Vårens två experthearings har varit givande och projektledningen på Boverket och Movium känner stort stöd för sitt arbete. >>
Trädets årsringar förebild för vinnande designförslag
Designtävlingen om att utforma en helt ny typ av begravningsplatser, där varje gravsatt urna förses med ett träd, är avgjord. Trädets årsringar står modell för det vinnande förslaget som är en ständigt föränderlig plats. >>
Movium engagerar sig i projekt om stadsbruk
Stadsodling har gått från trend till nödvändighet. Både intresset och skalan har ökat. Moviums Anders Rasmusson är projektledare för det nya projektet Stadsbruk som undersöker urban odling i en mellanskala. Varför är det angeläget? >>
Spännande program på Nordisk Parkkongress
Den 20-22 augusti arrangeras Nordisk Parkkongress i Malmö. Göran Nilsson Sten Göransson, orförande i Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare. >>
Alla vill barns bästa – men hur ska det gå till i planeringen?
Barns bästa ska alltid komma i första rummet i stadsplaneringen. Men hur ska man gå tillväga i planeringsprocessen? Måndagen den 12 maj hölls i Göteborg den andra hearingen i Moviums och Boverkets vägledningsuppdrag. >>
Linköpings lökar
När Movium höll kurs i Linköping diskuterades olika aspekter kring användning av vårlökar och knölar med två av Sveriges ledande blomsterdesigners för utemiljöer: konsulten Mona Holmberg och Movium-rådgivaren Mona Wembling. >>

Det våras för byggleken?
Lekmiljöer på barns egna villkor kräver chanstagningar. Så varför låter vi inte barnen göra det? Hanna Rosins artikel The overprotected kid signalerar ett trendbrott i synen på vad som är en bra lekmiljö för barn.
Internationellt nätverk lobbar i EU för meningsfull barndom
Miljöpsykologen Maria Nordström var på uppdrag av Movium nyligen på ett möte i Bryssel i nätverket Alliance for Childhood. För Titti Olsson berättar hon vad begreppet Quality of Childhood betyder. >>
Friskis&Svettis letar inspirerande skolgårdsidéer
En femtedel av skoldagen består av rast och en stor del av rasten tillbringas på skolgården. Därför arrangerar Friskis&Svettis en tävling för att hitta de bästa idéerna för en roligare och rörligare rast.