Hej Per Berg!
På Moviums partnerskapsträff i mars ska du hålla en workshop om funktionell täthet, och ska också rigga ett partnerskapsprojekt på detta tema. Vad handlar funktionell täthet om?
- Vi behöver fler bostäder och vi behöver använda marken effektivt. Därför behöver vi bygga tätare. Samtidigt behöver vi plats för ett bra stadsliv – vi behöver rum för möten. Funktionell täthet betyder att vi bygger både tätt och rymligt på samma gång. Men det förutsätter också att vi väljer proportioner som släpper in ljus, himmel och trivsamma ljud. Då får det inte bli för högt eller för nära mellan hus. Funktionell täthet innebär också att stadens trafiknät samsas med en värdefull entrégrönska, gårdsgrönska, parker och större grönkilar mellan stadsdelarna.
Varför tror du detta bidrar till bättre livsmiljöer i staden?
- Sedan mycket lång tid tillbaka vet vi inom landskapsarkitekturforskningen att människan vill ha kontakt med park, träd, blommor och även odlingar – för vardagslek, motion, rekreation, återhämtning, för hälsa och välbefinnande. Funktionell täthet innebär att staden kan byggas miljöriktig, med såväl nära till det mesta som hälsosam, intressant och socialt trygg.
Hur ser en bra avvägning ut mellan rymlighet och täthet?
- I siffror kan man tala om 1:1 i förorten och högst 2:1 i staden. Det betyder att för varje kvadratmeter bebyggelse behövs en kvadratmeter friyta (mest grönyta) i förorten. I staden bör balansen inte överskrida 2 delar bebyggelse mot 1 del friyta på marken. En viktig gräns för höjden på stadens kvarter går vid 4-5 våningar för att släppa in ljus och luft i stadsmiljön. Men det finns alltid visst rum för unika landmärken som kan vara mycket högre (kyrkor och vissa högre hus med utsikt). Detta har visats inom forskning och praktik flera gånger under de senaste hundra åren i Sverige, Europa och världen.
Ser det likadant ut överallt, eller skiljer det sig?
- Historiskt var städerna i världen både relativt låga (högst 5 våningar) och sammanvävda med landskapets gröna och blå stråk och ytor. Efter 1930-talet utvecklades den spridande staden i USA med höga täta stadskärnor, och höghusförortsstäder i Sovjet och Kina. I Europa fanns gröna och måttligt höga och täta städer tills i början av 1900-talet, men därefter har grönytorna tagits bort. Paris har till exempel bara 13% grönyta medan Stockholm har över 40%. Idag sker en medveten utglesning av Europas städer: Funktionellt täta städer kallas Qualified dense cities i EU-sammanhang – och detta innebär måttlig täthet med ett ökande inslag av parker, trädgårdar och stadsträd i framtidens Europa.
Här kan ni läsa mer om och anmäla er till workshopen!
ANDERS RASMUSSON
Hur skapar man lugna platser i täta städer?
Städerna växer, ljud och buller ökar och efterfrågan på stadsakustik som nytt kompetens- och kunskapsfält växer. Movium medverkar i det Vinnova-stödda projektet – Stadens hållbara ljudrum.
Johan Östberg belönad med Dalecarlicapriset!
Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare delar varje år ut dalecarlicapriset till någon som genom sin gärning betytt mycket för trädgårdsyrket och dess utveckling. Vi är glada att meddela att tidigare moviumrådgivaren Johan Östberg utsetts till årets pristagare.
Välkommen till släppmingel för tidskriften STAD!
Nummer 10 av tidskriften STAD har temat Gränser.
Vattenbrynet vinnande bidraget i studenttävling Förtätning av kyrkogårdar – återlämnade gravplatser ges nytt liv
Ionna Olsson och Lina Störby vann designtävlingen Förtätning av kyrkogårdar – återlämnade gravplatser ges nytt liv med sitt bidrag Vattenbrynet.
Digitalt nummer!
Sommaren 2015 ger Movium ut ett extra faktablad som bara publiceras digitalt, Movium Fakta nr 3. I faktabladet görs en genomgång av begreppet uppenbar vanvård och rekommendationer ges på hur en kyrkogårdsförvaltning kan och bör agera i konkreta fall av vanvård.
Gör plats för barn och unga!
Konferensen ”Gör plats för barn och unga!” i Sundbyberg den 3-4 juni blev en lyckad och intensiv tillställning. Boverket hoppas att konferensen kan ses som ett avstamp för framtiden där det kan tas större hänsyn till barn och unga i stadsplaneringen.
Matnyttiga länkar från Boverket
Här följer en rad länkar från Boverket när det gäller allmänna råd och friyta för lek och utevistelse, detaljplan för barns och ungas utemiljöer, bygglovsprövning för friyta för lek och utevistelse för förskolor och skolor, samt webbseminarium kring god livsmiljö och barns och ungas utemiljö.
Skolgården allt viktigare som barnens frirum
Nu är Sveriges Kommuner och Landstings skrift ”SKOLGÅRDEN – förvaltning och utveckling av förskole- och skolgårdar” av Lena Jungmark och Petter Åkerblom klar och publicerad.
Årets kyrkogårdsförvaltning finns i Malmö
Under Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbunds rikskonferens i Karlstad 25-26 maj tillkännagavs vinnaren av Årets kyrkogårdsförvaltning. Vi säger grattis till Malmö som på ett förtjänstfullt sätt uppmärksammar kulturarvet samtidigt som man aktivt arbetar med såväl miljötänkande som kommunikation och arbetsmiljö.
Välkommen till släppmingel av tidskriften STAD!
Nummer 9 av tidskriften STAD har temat Ekosystemtjänster – vart leder de stadsutvecklingen?
Välkommen till boksläpp av ”Urkunder och husgudar”!
I boken berättar sju profiler inom landskapsarkitektur personligt om sina yrkeskarriärer och vilka källor till kunskap som inspirerat dem. Hela boktiteln är ”Urkunder och husgudar – pionjärernas litteratur och andra källor till landskapsarkitektur” och i samband med släppet ges även en gästföreläsning av professor emeritus Marc Treib från Berkeley i Kalifornien.
