
Hej Per Berg!
På Moviums partnerskapsträff i mars ska du hålla en workshop om funktionell täthet, och ska också rigga ett partnerskapsprojekt på detta tema. Vad handlar funktionell täthet om?
- Vi behöver fler bostäder och vi behöver använda marken effektivt. Därför behöver vi bygga tätare. Samtidigt behöver vi plats för ett bra stadsliv – vi behöver rum för möten. Funktionell täthet betyder att vi bygger både tätt och rymligt på samma gång. Men det förutsätter också att vi väljer proportioner som släpper in ljus, himmel och trivsamma ljud. Då får det inte bli för högt eller för nära mellan hus. Funktionell täthet innebär också att stadens trafiknät samsas med en värdefull entrégrönska, gårdsgrönska, parker och större grönkilar mellan stadsdelarna.
Varför tror du detta bidrar till bättre livsmiljöer i staden?
- Sedan mycket lång tid tillbaka vet vi inom landskapsarkitekturforskningen att människan vill ha kontakt med park, träd, blommor och även odlingar – för vardagslek, motion, rekreation, återhämtning, för hälsa och välbefinnande. Funktionell täthet innebär att staden kan byggas miljöriktig, med såväl nära till det mesta som hälsosam, intressant och socialt trygg.
Hur ser en bra avvägning ut mellan rymlighet och täthet?
- I siffror kan man tala om 1:1 i förorten och högst 2:1 i staden. Det betyder att för varje kvadratmeter bebyggelse behövs en kvadratmeter friyta (mest grönyta) i förorten. I staden bör balansen inte överskrida 2 delar bebyggelse mot 1 del friyta på marken. En viktig gräns för höjden på stadens kvarter går vid 4-5 våningar för att släppa in ljus och luft i stadsmiljön. Men det finns alltid visst rum för unika landmärken som kan vara mycket högre (kyrkor och vissa högre hus med utsikt). Detta har visats inom forskning och praktik flera gånger under de senaste hundra åren i Sverige, Europa och världen.
Ser det likadant ut överallt, eller skiljer det sig?
- Historiskt var städerna i världen både relativt låga (högst 5 våningar) och sammanvävda med landskapets gröna och blå stråk och ytor. Efter 1930-talet utvecklades den spridande staden i USA med höga täta stadskärnor, och höghusförortsstäder i Sovjet och Kina. I Europa fanns gröna och måttligt höga och täta städer tills i början av 1900-talet, men därefter har grönytorna tagits bort. Paris har till exempel bara 13% grönyta medan Stockholm har över 40%. Idag sker en medveten utglesning av Europas städer: Funktionellt täta städer kallas Qualified dense cities i EU-sammanhang – och detta innebär måttlig täthet med ett ökande inslag av parker, trädgårdar och stadsträd i framtidens Europa.
Här kan ni läsa mer om och anmäla er till workshopen!
ANDERS RASMUSSON
Projektparter i Restorativa arbetsplatser samlades till workshop
Hösten 2017 beviljade Vinnova medel till steg 2 i ett projekt om restorativa arbetsplatser: Avstressande utemiljökvaliteter i arbetsområden för ökad trivsel, samarbete och produktivitet.
Hej Caroline Dahl!
Caroline Dahl modererar samtalet när miljöminister Karolina Skog pratar levande städer med blivande landskapsarkitekter.
And the winner is…
Årets konferens – Publika parker och trädgårdar – är avslutad och vinnarna i vår tävling är...
Världsberömd skolgård jämnad med marken
Titti Olsson och Petter Åkerblom har precis besökt Coombes School utanför London. Där har det under 50 år vuxit fram ett landskap sprunget ur barns ordning och kreativitet. Förändrade villkor för skolans ledning och inriktning har nu gjort att stora delar av det karaktäristiska skollandskapet har jämnats med marken.
Heidi Palmgren – mottagare av 2018 års Ulla Molin-stipendium
Heidi Palmgren tilldelas 2018 års stipendium till Ulla Molins minne.
MOVIUM SÖKER MEDARBETARE!
Tankesmedjan Movium söker en ny medarbetare som utifrån ett brett normkritiskt perspektiv vill bidra till tankesmedjans verksamhet.
Hej Anders Wånge Kjellsson!
Du har jobbat i snart 30 år med skolgårdsutveckling i Lund. Varför är skolgården en viktig plats?
Hej Karl-Oscar Seth!
Du är stadsträdgårdsmästare i Lund, en stad där det pågår stora stadsomvandlingsprojekt just nu.
Årets första faktablad är ute nu!
Våren 2017 uppfördes, i ett samarbete mellan Skånes Dansteater och SLU Alnarp, en temporär trädgård på en parkeringsplats i Malmö som scen för en dansföreställning under några försommarveckor. Detta faktablad beskriver förutsättningar och arbetsprocessen vid anläggningen av en så kortlivad trädgård.
Nu utvecklas bedömningskriterier för restorativa arbetsplatser!
I november 2017 kom beskedet att Vinnova beviljat medel till steg 2 i ett projekt om restorativa arbetsplatser. Projektet drivs av ett antal aktörer i fastighetsbranschen tillsammans med SLU Alnarp.
Hej pristagare!
Vi har ställt några frågor till fjolårets andrapristagare i designtävlingen för begravningsplatser.
Ny föreläsare till konferensen Publika parker och trädgårdar 12 april
Peter Neal, landskapsarkitekt och parkkonsult baserad i London, har anlitats som ny föreläsare under konferensen Publika parker och trädgårdar, med temat Våga testa nytt!, i Helsingborg 12 april. Han ersätter Kim Ellis från Australien, som tyvärr tvingats ställa in sin planerade resa till Sverige.