
Anders Wånge Kjellsson. Foto: Anders Rasmusson
Hej Anders Wånge Kjellsson!
Du är verksamhetschef på Naturskolan i Lund, som med brett kommunalpolitiskt stöd arbetat i snart 30 år med att förädla stadens skolgårdar. Varför är skolgården en viktig plats för barn?
– Ja, det långsiktiga utvecklingsprogrammet Gröna skolgårdar startade redan 1992. Det bedrivs fortfarande aktivt och förbättras hela tiden. Vi har under många år även arbetat för mer utomhuspedagogik, och då är skolgården den närmaste arenan. Det är bara att öppna dörren och kliva rakt ut. Dels handlar det om att främja en bättre hälsa genom att minska stillasittandet i skolan. För mig handlar det även om likvärdighet. En varierad undervisning, med både teoretiska och praktiska moment inne och ute, ger fler elever chans att lyckas. Skolgården är också viktig för att låta elever smälta och bearbeta intryck från skoldagen. Den är ett frirum där många olika behov ska tillgodoses, alltifrån stillhet och avskildhet till mer vidlyftig fysisk lek och aktivitet. En bra skolgård bjuder på möjligheter till utmaningar och positivt risktagande. Då kan barn och elever också utveckla sin egen förmåga att känna igen, hantera samt bedöma risker och på så sätt skydda sig själva.
Sedan några år har ni 1 miljon kronor i ekonomiskt stöd till verksamheten. Nu arrangerar ni en rundtur för att se vad som hänt runt om på skolgårdarna. Ge oss några förhandstips på vad man kan uppleva om man åker med!
– Den 24 april fyller vi en buss med olika aktörer som är inblandade i barns och ungas utemiljöer. Denna studietur, som vi kallar ”Vart tog miljonerna vägen?”, riktar sig till anställda i Lunds kommun, men även deltagare från andra kommuner och organisationer är välkomna i mån av plats. Det kan till exempel vara pedagoger, förvaltare, entreprenörer, administrativa chefer och politiker. Bussen tar oss till enheter som lyssnat och tagit barnens små och stora drömmar på allvar och förverkligat dem ute på skol- och förskolegården. Barn från 1–16 år och vuxna har tillsammans byggt vattenlek, utescen, båt, klätterställning, trädkoja, utekök, uteklassrum och planterat växter i olika syften. Vi belyser också hur skolor och förskolor samverkat med omvärlden för att få till en förändring i utemiljön.
Tankesmedjan Movium har sedan 2006 i uppgift av regeringen att värna barns urbana livsmiljöer och vi har engagerat oss mycket i skolgårdsfrågan. Vi utvärderar just nu vad vi gjort under åren för att kunna identifiera vilka frågor vi ska fördjupa framöver. Vi vill till exempel gärna se skolgården både som en viktig miljö för barn och en del av det urbana landskapet. På vilket vis tycker du att skolgården kan vara en del av stadsväven?
– Genom att förvandla karga asfalt- och gräsmiljöer till mer levande miljöer, kan rikare lokala ekosystem skapas på skolgårdar i städer och tätorter. Gröna skolgårdar med rik biologisk mångfald ger chans till mycket upplevelsebaserat lärande samtidigt som de bidrar till den urbana grönstrukturen. Skolgårdar som hanterar dagvatten kan vara både vackra och pedagogiska samtidigt som de fördröjer regnvatten vid kraftiga skyfall och renar dagvatten. Träd och buskar kan utjämna lokalklimatet genom att minska solexponeringen och ge skugga för barn och skolbyggnader. Anläggningar med sol- och vindkraftverk kan öka kunskapen hos både barn och vuxna om förnyelsebar energi och hållbar energiförsörjning. På så sätt har Gröna skolgårdar både kraft och potential att väva samman idéer kring urban hållbarhet och ekologisk design med lärande, folkhälsa, välbefinnande, känsla av plats, och samhällsengagemang.
Du är också engagerad i det internationella skolgårdsnätverket ISGA, International School Grounds Alliance. Vi håller just på med ett temanummer av STAD som handlar om barnen och staden och där blir du intervjuad. Varför behövs det ett globalt nätverk för skolgårdsfrågor?
– Den ideella organisationen ISGA är ett globalt nätverk bestående av bland annat pedagoger, planerare och forskare som alla arbetar utifrån sina olika perspektiv, men med ett gemensamt syfte att förbättra utformning och användning av skol- och förskolegårdar runt om i världen. Mycket av problematiken kring dessa frågor är gemensam för olika länder och kulturer, men vi upptäcker också skillnader i kulturell kontext. Det är inspirerande att få kunskap om hur man tänker på andra platser, och utifrån det fundera kring hur det kan omsättas i mitt eget arbete. Jag kan själv se flera saker som har påverkat oss i Lund, bland annat hur vi tänker kring lek och säkerhetsfrågor. Vi har också med inspiration från det globala nätverket dragit igång försök med storskalig odling i samverkan med omvärlden. ISGA har även samlats kring gemensamma internationella uttalanden och forskningsöversikter. Det är en stor styrka att kunna visa på att liknande arbete och tankar finns i hela världen. Eller som nätverkets nestor Susan Humphries från Storbritannien säger: We are much more alike than we are different!
Åk med på resan! Läs mer här >>
TITTI OLSSON
Lokal erfarenhet ger global kunskap
Malmö vill vara bäst i världen på hållbar stadsbyggnad. Ett steg på vägen är ett globalt utbyte av erfarenheter kring hållbar stadsutveckling och metoder för att möta världsomspännande utmaningar i den ökande urbaniseringen. Det är även syftet med utbytesprogrammet Supporting Urban Sustainability som under året sammanför trettio deltagare från fem länder för att dela kunskaper och erfarenheter. I början av sommaren var programmet i Malmö. Lokala erfarenheter appliceras på globala fenomen.
Konsten att parkera en park
Vad är en park? Vad är en parkeringsplats? Om jag betalar för den, får jag parkera vad jag vill på den då? Dessa frågor ställdes världen över under fredagen den 16 september då den globala Park(ing) day inföll. På parkeringsplatser världen över parkerades parker, små gröna öar som tillfälligt tog plats i staden.
Examensstipendium från FSK till Nina Ramsauer
På Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefers och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations kongress i Varberg den 6-7 september 2011, mottog Nina Ramsauer ett stipendium på 15 000 kronor från Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer för sitt examensarbete om särskilt skyddsvärda träd.
Kjell Lundquist har avlidit
Vår vän och kollega på SLU, Moviums rådgivare Kjell Lundquist avled den 9 september efter en tids sjukdom.
Två pristagare på årets FSS-kongress
Vid den årliga konferensen och årsmötet för FSS, Föreningen Sveriges stadsträdgårdsmästare, som gick av stapeln 24 till 26 augusti i Lund, delades enligt tradition föreningens Dalecarlica- och kommunpris ut. Dalecarlicapriset tilldelades i år Roland Gustavsson, professor vid SLU i Alnarp, och kommunpriset mottogs av Gunnar Ericson, tidigare stadsträdgårdsmästare i Malmö stad.
Mälarpaviljongen, en grön oas mitt i storstan
Det finns många pärlor i Stockholm, en av dem är sommarcaféet och restaurangen Mälarpaviljongen vid Norr Mälarstrand. Den har blivit en lummig och grönskande mötesplats för stockholmarna, där den sociala gemenskapen sitter i högsätet.
Textur och struktur inspirerar
Sista helgen i augusti gick Den Stora Trädgårdsfesten av stapeln på Sofiero Slott utanför Helsingborg. Idéträdgårdar, försäljning och Sofieros första land art-festival stod på programmet.
Botanisk takträdgård en våning upp
Både träd och krypande sedumväxter ryms i den botaniska trädgården i Augustenborg i Malmö. En våning upp, på husens tak, samsas områdets boende med internationella forskare i en trädgård som erbjuder både rekreation och tekniska framsteg.
Lapidarium i Sibbhult bevarar historia
Gamla gravstenar bär vittnesbörd om vår historia, de är en del av vårt kulturarv. Stenarna berättar med sina inskriptioner om människor och deras liv, om staden och det samhälle de uppförts i. I Sibbhult planeras nu ett lapidarium, ett utomhusmuseum för gamla gravstenar som är värda att bevara för framtiden.
Uppeldning vapnet mot svampangrepp på buxbom
Efter en osedvanligt regnig och varm sommar har den befarade svampen Cylindrocladium buxicola, som aggressivt angriper buxbom, fått en betydligt snabbare tillväxt och spridning än vad Charlotte Rosander befarade i våras då hon skrev om sjukdomen i Gröna Fakta nr 2. Movium får många samtal från oroliga buxbomsinnehavare som alla ställer samma fråga – vad ska vi göra?
Privat golfbana blev publik park
Idag finns endast en liten del av den privata golfbanan mitt i centrala Montréal kvar. Den största delen av den har förvandlats till en publik park, öppen för alla stadens invånare: Maisonneuveparken.
Kosmopolitisk scoutstad i mångfaldens tecken
När tusentals scouter från hela världen strålar samman utanför Kristianstad under den kommande veckan gör de det i mångkulturalismens tecken. En sann kosmopolitisk stad byggs upp för att under några dagar erbjuda upplevelser och möten mellan människor från alla delar av världen.
Lägg till ny kommentar