
Allan Gunnarsson. Foto: Parvin Mazandarani

© Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, foto/photo: Erik Cronberg.
Hej Allan Gunnarsson!
Grattis! Den 28 januari belönades du av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien för din ”betydelsefulla insats inom pedagogik och undervisning för utbildning med koppling till landskap, hantverk och utomhuspedagogik inom landskapsarkitekt- och landskapsingenjörsutbildningarna vid SLU”.
Varför ska man arbeta med utomhuspedagogik tycker du?
– Undervisar man som jag om kulturlandskapets och de urbana utomhusmiljöernas vegetation, utveckling och vård faller det sig väldigt naturligt. Utomhus förklaras, tolkas och diskuteras helt enkelt bäst utomhus. Vill man dessutom ge utrymme för laborativt fullskalearbete som en del av undervisningen får man helt enkelt ge sig ut i landskapet. I Alnarp är vi lyckligt lottade som har ett landskapslaboratorium där vi kan pröva studenternas och våra idéer i full skala. Men eftersom jag tycker att den principiella och generaliserbara kunskapen också är intressant och viktig, fungerar ofta en mix av inomhus- och utomhusundervisning kombinerat med litteraturstudier bäst. I de konkreta utomhussituationerna väcks ofta frågor som litteraturen hjälper till att besvara.
Har du någon egen pedagogisk förebild?
– Skulle önska att jag likt Harry Martinson skulle kunna lyfta fram en folkskollärare Staaf som öppnade fönstret mot okända världar inom och utanför oss. Ingen stiger dock självklart fram ur raden av lärare från folkskolan, realskolan och gymnasiet. Däremot skulle jag vilja nämna tre pedagoger och forskare från universitetsstudierna och livet i Alnarp som alla tre – kanske inte oväntat – hade och har sin styrka i utomhusundervisningen. Växtbiologen Bengt M P Larsson för att han med sin underfundiga lågmäldhet och enorma kunskap om floran och kulturlandskapet öppnade ögonen och levandegjorde allt detta för mig och mina kurskamrater på landskapsarkitektutbildningen i Uppsala. Kulturgeografen Nils Lewan för hans sätt att väcka nyfikenhet kring varför landskapet ser ut som det gör och leverera svaren så att nya frågor väcktes. Och så landskapsarkitekten och professorn Roland Gustavsson som är den store läromästaren när de gäller praktikorienterad utomhusundervisning. Roland har betytt otroligt mycket för den pedagogiska tradition som kopplar samman utomhus- och praktikbaserad undervisning och leder till det som brukar benämnas ”embodied knowledge”
Vilka projekt är du särskilt stolt över att ha jobbat med tillsammans med studenterna?
–Tja – vilka skulle det kunna vara? Säkert finns bland dessa hur vi i olika kurser genom diskussioner, idéskissande och praktiskt arbete i form av planteringar alternativt röjningar har mejslat fram och accentuerat olika platser och stråk i landskapslabbet i Alnarp såväl som i rekreationsmiljöer i Helsingborg, Växjö och Lund. Under perioden 2002-2011 jobbade jag omväxlande som SLU-anställd i Alnarp och som lärare och gästprofessor vid Göteborgs universitet med inriktning mot hantverksutbildningarna i Mariestad. Denna kombination verkade positivt i båda riktningarna genom att landskapsvårdstraditionen från Alnarp kom utbildningarna i Mariestad till godo och ett starkt hantverksfokus i Mariestad gav idéer och metoder för Alnarpsundervisningen. Minns särskilt hur vi bedrev av både studenterna och kommuninnevånarna uppskattade landskapsvårdsprojekt i stadsnära skogsmiljöer i Mariestad och anlade en lång rad av idéträdgårdar i Alnarp under den lärarledda praktiken för landskapsarkitektstudenterna. Under de allra senaste åren gläder jag mig särskilt åt att vi lyckats bibehålla traditionen under 30 år med en landskapsvårdsvecka i den Blekingska skärgården. Sedan 2016 är det Tjärö som gäller, dit vi tar landskapsingenjörs- och landskapsarkitektstudenterna i årskurs två för att lära om landskap genom att vårda och utveckla det. Denna vecka är en höjdpunkt både för studenter och lärare genom vårt goda samarbete med markägarna, verksamhetsansvariga, länsstyrelsen i Blekinge och Karlshamns kommun och med ett fantastiskt landskapsvårdsresultat på ön som en bonus.
Du jobbar sista terminen på SLU nu, sen går du i pension. Vad händer sedan i ditt liv?
– Det vet jag inte och jag vill inte heller planera så mycket utan vill vara öppen för vad som kan komma. Skulle tro att det kommer att bli en hel del trädgårdspyssel och hönsskötsel i den skånska trädgården och landskaps/byggnadsvård på torpet i Blekinge. Jag vill fortsätta att studera landskap, växtlighet och fågelliv och skriva… kanske teckna och måla… Ställa en del tid till förfogande för något samhällsnyttigt…kanske? Skulle jag behövas i något moment i undervisningen i Alnarp vore det roligt.
TITTI OLSSON
Första filmen – Grönskans betydelse
Under jubileumsåret 2020 planerar Tankesmedjan Movium vid SLU och FSS – Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare, i en serie om sex kortfilmer, att tillsammans uppmärksamma det gemensamma arbetet med att utveckla landets urbana utemiljöer utifrån olika perspektiv.
Workshop rörelsefaktor
Riksidrottsförbundet och FOJAB har tillsammans påbörjat ett arbete med att utveckla Rörelsefaktorn – ett verktyg för att arbeta med och integrera olika sorters fysisk aktivitet i stadsmiljön och i samhällsplaneringen.
Planera för skolgård
Den 25 februari arrangerar Tankesmedjan Movium ett seminarium som handlar om att planera och designa skolgårdar utifrån de möjligheter platsen och andra förutsättningar erbjuder och bjuder nu in Movium partners till: open call skolgård.
Välkommen till Publika parker och stadsrum 2020
23 april arrangerar vi konferensen Publika parker och stadsrum i Lund – mötesplatsen för alla som jobbar med publika anläggningar i offentlig eller privat regi.
Hej Elna Strömvall och Michael Barone!
Ni är med och arrangerar Landskapsingenjörsdagen som slår upp portarna i Alnarp den 6 februari under rubriken ”Det hållbara landskapet”. Varför har ni valt det som årets tema?
Fler exempel behövs
Nu när barnkonventionen inlemmats i svensk lag vill regeringen veta vilken påverkan Barnkonsekvensanalyser, BKA, och andra metoder har för att värna barnperspektivet i stadsplaneringen.
Nu finns handbok om klimatsmart gata tillgänglig
I början av december, på Movium Rådgivardag i Malmö med rubriken Den klimatsmarta gatan, berättade Movium-rådgivaren Örjan Stål om en ny handbok inom området.
GOTT NYTT JUBILEUMSÅR 2020!
1980 startade Movium sin verksamhet vid SLU och det är nu 40 år sedan. Det vill vi på Tankesmedjan Movium fira!
Årets sista faktablad är ute nu!
Detta Movium Fakta sammanfattar en nyligen publicerad masteruppsats och en tillhörande guidebok, som bygger på utvärderingar och erfarenheter kring ett stort antal svenska projekt med sommargågator.
Dags för designtävlingen 2020 – SLU studenter
Temat för årets studenttävling är: "Ge form åt aksgravlunden Linnéan i Borås".
Vilken plats finns det för barn i stan?
Maria Nordström, medlem i styrgruppen för ENCFC, Europeiska nätverket för barnvänliga städer och Moviums utsände på plats, rapporterar från årets konferens i Bristol. Finns det plats för barn i stan?
Lägg till ny kommentar