Kristoffer Nilsson har tillsammans med kollegorna Jessica Segerlund och Amelie Sandow mottagit Sienapriset för bästa utemiljö 2018 för projektet Jubileumsparken. Kristoffer är ledamot i Moviums ledningsråd, arkitekt och processledare vid Göteborgs Stad.

Grattis till Sienapriset! Den klassiska frågan: hur känns det?

Det känns väldigt bra med priset och den fina motiveringen. En kollektiv vinst för alla som arbetar med och har deltagit i Jubileumsparken.

Du är processledare för Platsbyggnad Älvstaden på Stadsbyggnadskontoret. Berätta om bakgrunden och syftet med projektet!

Jubileumsparken har sin utgångspunkt i visionsarbetet för Älvstaden, antagen av kommunfullmäktige 2013, som pekade ut parken som en möjlig drivare för stadsutvecklingen i Frihamnen. Två stora dialogarbeten, inom Älvstaden och inom arbetet med Göteborgs 400-årsjubileum, visade på viljan att kunna bada i mitt i stan och vistas kring älven. En förstudie 2013 ledde fram till öppningen av platsen och parken 2014.

I motiveringen sägs att ”Jubileumsparken är en inspirerande förebild för medborgardriven stadsutveckling”. Hur har ni jobbat med medborgardialog?

De tidigare nämnda dialogarbetena fanns som bas. Sedan har vi etablerat Jubileumsparken med tester av prototyper. Platsen öppnades sju år innan det tänkta invigningsdatumet med så kallade open-calls, innan detaljplanen trätt i kraft. Intresserade har kunnat medverka innan strukturen och programmet bestämts. Vi har insisterat på att bjuda in och öppna upp, även när det är krångligt. Och kanske viktigast: parken drivs genom en IOP, Idéburet Offentligt Partnerskap, med den ideella föreningen Passalen, där ungdomar från Göteborg tar ansvar för värdskap, programsättning och drift utifrån en värdegrund om att skapa en allmötesplats.

Juryn skriver att ni ”… innovativt utforskar hållbarhetsbegreppet.” På vilka innovativa sätt bidrar processen kring Jubileumsparken till arbetet med hållbar stadsutveckling?

Vi har strävat efter att tillvarata den tidslucka som funnits i Frihamnen och hushållet med och gestaltat det som redan finns i form av materiella resurser och mänskliga relationer till platsen, och sedan aktivt förvaltat dessa resurser.

Profilerade inslag i Jubileumsparken är bastun Svettekörka och bassängen Pöl Harbour. Berätta om dessa inslag! Finns det statistik när det gäller antalet besökare?

Både bastun och badet kom till mitt i processen, och vi fick till en stämning av stor tillit, kreativitet och ett team där vi alla ville åt samma håll. Med Raumlabor Berlin, vårt platsbyggnadsteam, underkonsulter, byggare, och allmänheten, skapades en speciell stämning. Vi trodde på varandra och att arbeta gemensamt. Projektet har sedan utvecklats vidare och sköts av Passalen. Det byggs om och förfinas av platsbyggnadsteamet och utvecklas vidare i nästa steg genom stadens planerare och genomförare. 2018 hade vi ca 80 000 besökare och vi börjar närma oss gränsen för vad som är möjligt utifrån den anläggning och storlek på pool som parken har idag.

I Jubileumsparken bedrivs stadsodling. Hur har ni organiserat det?

Stadsodlingen är organiserad som en odlingsförening, där Jubileumsparken bistår med processhjälp, upplåter odlingsyta och bistår föreningen med odlingslådor, vatten och container för förvaring av redskap med mera.

Olika inslag i parken under årens lopp har varit temporära medan andra blivit permanenta. Om vi tittar fram emot 2021, då Göteborg firar sitt 400-årsjubileum – vilka är då parkens viktigaste attraktioner?

Nästa steg av Jubileumsparken utvecklas tillsammans med Recetas Urbanas, ett spanskt arkitekturkollektiv. Då etableras ett väderskydd i form av ett lekrum som fylls med vatten och pedagogik. Byggnationen sker tillsammans med allmänheten och ambitionen är att skapa bättre förståelse för vad som händer när regn faller ner från skyn och träffar hårda, mjuka, gröna, blå eller grå ytor i staden. Andra huvudattraktioner för 2021 är fortsatt drift av parken med unga samt ett större bad där bastun görs permanent. Det kommer också att finnas en större utflyktslekplats med fokus på skapande lek och en urban, programmerad park vid Magasin 113.

Är det mest äran, eller tror du att Sienapriset kommer att få någon inverkan och betydelse på inriktning och genomförande av parkprojektet framöver?

I arbetet med Jubileumsparken testar vi en annan riktning kring när och hur man kan bygga allmän plats. För oss betyder priset ett stöd i att kunna fortsätta arbeta så.

Berättat för Göran Nilsson. Intervjun publicerades i sin helhet i Movium Direkt nr 2/2019.

Texten ovan har kortats och bearbetats av Fredrik Jergmo.