
Hur tas barns lust till lek och vistelse bäst tillvara i stadsplaneringen? Foto: Lena Jungmark.
Fler exempel behövs
Nu när barnkonventionen inlemmats i svensk lag vill regeringen veta vilken påverkan Barnkonsekvensanalyser, BKA, och andra metoder har för att värna barnperspektivet i stadsplaneringen.
Regeringen har konstaterat att bebyggelsen – särskilt i stora städer – blivit allt tätare och att avsättningen av friytor för barn och unga har blivit ett problem. Ett instrument och en metod för att värna barns och ungas behov av en god utemiljö är barnkonsekvensanalyser, BKA.
Maria Nordström, miljöpsykolog och forskare vid SLU, som under flera år företrätt Movium i det europeiska nätverket Child Friendly Cities, har fått i uppdrag att genomföra en studie åt Boverket.
– Min uppgift är att bistå Boverket med en beskrivning och analys av hur BKA används för att realisera barnperspektivet i stadsplaneringen och vilka alternativa sätt som används, säger hon.
Var finns den största erfarenheten av att använda BKA i planeringen idag?
– BKA används idag på olika sätt i olika kommuner. En del kommuner använder inte BKA som metod. Syftet med min undersökning är att ta reda på omfattningen och resultatet av olika metoder att förverkliga barnperspektivet i stadsplaneringen.
Nu efterlyser du exempel från hela landet för din studie.
– Ja, jag vill gärna få kontakt med så många kommuner som möjligt för att få reda på deras erfarenheter av BKA och deras synpunkter på hur barnperspektivet i stadsplaneringen bäst kan förverkligas. Också länsstyrelsernas erfarenheter och synpunkter är viktiga att få veta.
När ska du börja ditt arbete – och när förväntas du rapportera dina resultat?
– Min studie har startat och ska rapporteras till Boverket den 30 april. Boverket ska rapportera sitt uppdrag, som är större än min studie, till regeringen den 2 november i år.
Kontakta Maria Nordström om du har erfarenheter av eller exempel på hur barnperspektivet tagits tillvara i stadsplaneringen: maria.i.nordstrom@slu.se
TITTI OLSSON
Mobil-app för hälsosamma arbetsplatser
Det Vinnovafinansierade projektet Restorativ arbetsplats tar sikte på att avsluta steg två i höst. Läs Anna Bengtssons och Erik Skärbäcks reflektioner efter senaste projektmötet.
Hej Märit Jansson!
Du är landskapsarkitekt och docent vid SLU och medförfattare till Movium Fakta nr 2 som handlar om bygglekplatser.
Bygglekplatsen får ny betydelse
Barn har rätt till lek och att få påverka i frågor som berör dem. Bygglekplatser, som var vanliga i Sverige under flera decennier, har kvaliteter som är viktiga för att uppfylla barnkonventionen, slår författarna till Movium Fakta nr 2 2020 fast.
ANDRA FILMEN – INFÖR SOMMAREN
Under jubileumsåret 2020 planerar Tankesmedjan Movium vid SLU och FSS – Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare, i en serie om sex kortfilmer, att tillsammans uppmärksamma det gemensamma arbetet med att utveckla landets urbana utemiljöer utifrån olika perspektiv.
Hon är Ulla Molin-stipendiat 2020
Möt stipendiaten och trädgårdsmästaren Kajsa Vildängen i ett samtal med Moviums Göran Nilsson.
Workshop om rörelsefaktorn
Verktyg för att arbeta med och integrera olika sorters fysisk aktivitet i stadsmiljön och i samhällsplaneringen samlade intressenter och kompetenser.
Vi fyller 40 hela året!
Tankesmedjan Movium firar 40 år under 2020, men hur går det egentligen med firandet i skuggan av Corona-viruset?
Offentliga rum prisas
Landskapet och det offentliga rummet uppmärksammades vid prisutdelningen i Ung Svensk Form 2020.
Årets första faktablad är ute!
Detta nummer av Movium Fakta handlar om utvärderingen av torktoleranta träd, nyplanterade träd som måste kunna hantera de förhållanden som råder på växtplatsen så att de kan utvecklas till stora, välmående individer.
Hej Lena Jungmark!
Du har på uppdrag av Boverket varit med om att ta fram en exempelsamling på gestaltad livsmiljö i skolor och förskolor runt om i Sverige. Varför har Boverket tagit fram den?