Nu när barnkonventionen inlemmats i svensk lag vill regeringen veta vilken påverkan Barnkonsekvensanalyser, BKA, och andra metoder har för att värna barnperspektivet i stadsplaneringen.

Regeringen har konstaterat att bebyggelsen – särskilt i stora städer – blivit allt tätare och att avsättningen av friytor för barn och unga har blivit ett problem. Ett instrument och en metod för att värna barns och ungas behov av en god utemiljö är barnkonsekvensanalyser, BKA.

Maria Nordström, miljöpsykolog och forskare vid SLU, som under flera år företrätt Movium i det europeiska nätverket Child Friendly Cities, har fått i uppdrag att genomföra en studie åt Boverket.

– Min uppgift är att bistå Boverket med en beskrivning och analys av hur BKA används för att realisera barnperspektivet i stadsplaneringen och vilka alternativa sätt som används, säger hon.

Var finns den största erfarenheten av att använda BKA i planeringen idag?

 – BKA används idag på olika sätt i olika kommuner. En del kommuner använder inte BKA som metod. Syftet med min undersökning är att ta reda på omfattningen och resultatet av olika metoder att förverkliga barnperspektivet i stadsplaneringen.

Nu efterlyser du exempel från hela landet för din studie.

 – Ja, jag vill gärna få kontakt med så många kommuner som möjligt för att få reda på deras erfarenheter av BKA och deras synpunkter på hur barnperspektivet i stadsplaneringen bäst kan förverkligas. Också länsstyrelsernas erfarenheter och synpunkter är viktiga att få veta.

När ska du börja ditt arbete – och när förväntas du rapportera dina resultat?

 – Min studie har startat och ska rapporteras till Boverket den 30 april. Boverket ska rapportera sitt uppdrag, som är större än min studie, till regeringen den 2 november i år.

Kontakta Maria Nordström om du har erfarenheter av eller exempel på hur barnperspektivet tagits tillvara i stadsplaneringen: maria.i.nordstrom@slu.se