Berlins Mauerpark andas
I norra delen av centrala Berlin ligger den, i den populära stadsdelen Prenzlauer Berg, just norr om ett nybyggt bostadsområde som har en arkitektur karakteristisk för vilket nybyggt område som helst i vilken nordeuropeisk stad som helst. Men Mauerparksjälv hade inte kunnat ligga i vilken stad som helst.
En disig fredag i oktober håller parken andan. Den är glesbefolkad. Några har en liten eld igång vid en träddunge, en ung man sitter ensam vid den lilla basketplanen. Den stora amfiteatern är idag tom, men vittnar ändå om aktivitet: dess stenblock till sittytor är spraymålade i en mängd färger, liksom scenen framför dem. Ur publikens halvcirkel tränger popplar upp, deras växtkraft har gjort stenblocken lite ojämna.
Amfiteaterns åskådarplatser leder uppför en backe, från den öppna, långsträckta gräsplanen, till Berlinmuren som ännu står kvar. På andra sidan muren reser sig stora strålkastare, om man ställer sig på en bänk och tittar kan man över kanten ana idrottsarenan Friedrich Ludwig Jahn Stadium.
Överst: Mauerparks långsmala gräsmatta med muren och dess jordbank som fond.
Underst: Framför muren finns bänkar och gungor och en utsikt över staden.
Lång och smal
Parken är lång. Den är lång och smal. Precis som Berlinmuren den är döpt efter.
Från Bernauer Strasse i söder möter parken den förbipasserande med breda terrasser, sammanhållna av granitblock. Innan man kommer in och möter hela parkens längd passerar man genom en ung pelarsal av poppel, som snart kommer vara hög och tät. Bakom den stäcker Mauerparks gräsmatta ut sig. Långt borta, längst bort, står stora lekställningar och bjuder in till aktivitet.
Den långsmala parken avgränsas österut av Berlinmuren. Muren står kvar, uppe på en jordbank. Hela det område som idag utgör Mauerpark var under murens tid avspärrat, det var en del av den barriär som skilde östra Berlin från dess västra granne. När muren föll 1989 öppnades området och började snart användas av stadens invånare, uppskattad tack vare sina stora ytor och sin utsikt. Den forna gränszonen blev officiellt park i mitten på nittiotalet, och har sedan dess fortsatt att vara en populär träffpunkt för såväl unga som gamla berlinare.
Aktiv
Ett besök på en söndag låter besökaren ta del av en aktivitetsfylld upplevelse. Då öppnar en av Berlins mest populära loppmarknader här och den som vill kan sjunga karaoke i den öppna amfiteatern. Även andra lediga dagar framförs konserter, gycklarupptåg och föreställningar av alla möjliga slag på teaterns scen. Backen uppför jordbanken är solig, när vädret vill, och har en lutning som inbjuder till timslångt solbad.
Uppe på banken, precis framför den graffitimålade muren, står fyra ensamma gungor. Man gungar på dem med ett pirr i magen, det känns som om de skulle kunna ge fart och låta en flyga ut över hela Berlin.
Text: Karin Andersson, Movium
Foto: Caroline Arvidsson
Kommuner söker stöd hos varandra vid miljökompensation
Hur kompenserar en kommun förlorade miljövärden vid exploatering så att vardagslandskapet värnas? Under en Movium Partnerskapsträff i Lomma var alla eniga om att svenska kommuner måste samarbeta för att få fram svaren. >>
JOGGARES RYTM GER NYA STADSRUM
De urbana joggarna blir fler och fler. Det nya forskningsprojektet I joggingens spår – om nya rörelsemönster och hälsosam stadsutveckling ska titta på hur städer för fotgängare i flera hastigheter kan se ut. >>
Vägledningsarbetet har startat!
Nu har arbetet med regeringsuppdraget att ta fram en vägledning för barns och ungas utemiljö i förskola och skola startat! Fredagen den 28 februari hölls första fokusmötet med en rad inbjudna nyckelpersoner. >>
Barnens mosaikarbete deltar i internationell arkitekttävling
Gröna skolgårdars arbete med Augustenborgsskolan i Malmö är nominerat till Golden Cube Awards i kategorin ”Skola”. Landskapsarkitekt Lena Jungmark, som jobbat med projektet, är glad och stolt. >>
HÖR THORBJÖRN ANDERSSON ARGUMENTERA FÖR FLER VÄLMÅENDE STADSTRÄD
Varför behövs välmående stadsträd? Den 19 mars föreläser landskapsarkitekt Thorbjörn Andersson om detta samt hur vi får träden att må bra. Föreläsningen hålls i Ultuna genom projektet Grågröna systemlösningar för hållbara städer.
Föreslå Årets kyrkogårdsförvaltning 2014!
Var finns den kyrkogårdsförvaltning som på ett långsiktigt och förtjänstfullt sätt utvecklar och sköter sin verksamhet?
Samverka över förvaltningsgränser strategi för grönare skolgårdar
Alla aktörer som är inblandade i att skapa och förvalta utemiljöer för barn bör ha en gemensam syn på och förståelse för vad som är viktigt för barns lek. Lund har utvecklat en samverkansmodell som väcker internationell uppmärksamhet.
Lärarhögskolor vill undervisa i utomhuspedagogik
Skulle en ny och effektivare metod att behandla svåra sjukdomar upptäckas skulle denna omgående börja användas. Detta tycks inte gälla inom pedagogikens värld, skriver Petter Åkerblom. >>
Bedöm lekredskapen utifrån hur barnen leker
Alla som skapar utemiljöer för barn vill ju göra dem säkra. Men vad är tillräckligt säkert egentligen? Peter Kells, expert inom den kanadensiska lekutrustningsbranschen, menar att man ska titta på hur lekredskap används >>
Skolgårdar blir stadsodling
Det finns flera exempel där skolor kopplat odling till sitt uppdrag. Anna Ekblad, Naturskolan i Lund, rapporterar i den tredje artikeln för Movium från ISGA:s internationella skolgårdskonferens i Toronto. >>
Att leva är att utmana sig själv
Varför är vi så rädda för att barn ska utmana sig själva och ta risker när vi vuxna gör det hela tiden? Läs den andra artikeln från ISGA:s andra internationella skolgårdskonferens som hölls hösten 2013 i Toronto. >>
Stadsträdsintresserade sökes för Vinnova-projekt
Vinnova har beviljat medel till Movium och SLU i Alnarp för att göra en förstudie och skriva en ansökan om ett tvåårigt projekt med en totalbudget på förhoppningsvis över 20 Mkr. Fler samarbetspartner efterlyses! >>