
Det är viktigare att se hur barnen leker än vad som sägs i standarden. Foto: Titti Olsson.
Bedöm lekredskapen utifrån hur barnen leker
Vad är en riskabelt och farligt? Vad är säkert? Peter Kells, expert inom den kanadensiska lekutrustningsbranschen, menar att man måste titta på hur lekredskapen används och inte bara på vad standarden säger. Barn använder sällan lekredskapen på det sätt som vuxna föreställt sig. Därför bör man hantera risker på lekplatser utifrån detta faktum, menar han, samtidigt som man ska utgå ifrån att barns lust att utmana sig själva inte kan ske utan risker.
De som arbetar med barns utemiljöer accepterar överlag de standarder och regler som finns och ifrågasätter dem sällan. Snarare vill de vara säkra på att de eliminerar alla tänkbara risker och ”gör rätt” så att de har ryggen fri om något skulle inträffa. Ett alltför ensidigt fokus på att undvika alla slags risker kan dock gå ut över barns lekmöjligheter, menar Peter Kells.
Farligt och ofarligt
Peter Kells resonemang går ut på att alla som arbetar med frågorna behöver bli medvetna om hur de använder orden och lära sig skilja på ”ofarliga” och ”farliga” risker. Finns det risknivåer som är acceptabla? Var går i så fall gränsen? Peter Kells använder en skala med fyra nivåer:
- Nivå 1: livshotande fara eller risk för permanent invaliditet.
- Nivå 2: risk för allvarlig men icke invalidiserande skada.
- Nivå 3: kan eventuellt orsaka lättare skada.
- Nivå 4: liten – ingen risk för skada.
Peter Kells menar att det går att planera och designa utemiljön så att barn kan ta ut svängarna i ett välgörande risktagande. Men det är viktigt att man tänker på följande:
– Var systematisk och ha goda motiv för vald utformning och design. Tänk särskilt på vilka sorts utmaningar som platsen erbjuder, och därmed vilka de acceptabla riskerna är.
– Dokumentera de gjorda valen – ”därför valde vi att göra så här”.
– Motivera era ställningstaganden, men förvänta er inte att denna strategi fullt ut kan balansera barns kalkylerade risktagande med en helt säker och skadefri miljö.
Läs mer om Toronto
Både Naturskolan i Lund och Movium sitter i styrelsen för det globala nätverket International School Grounds Alliance, ISGA. Detta är en av flera artiklar där Naturskolan rapporterar från ISGA:s internationella skolgårdskonferens som hölls i Toronto i höst. Läs fler artiklar här:
http://www.movium.slu.se/nyheter?article=skolgardar-blir-stadsodling
http://www.movium.slu.se/nyheter?article=granslost-samarbete-motorn-i-global-skolgardsutveckling
http://www.movium.slu.se/nyheter?article=att-leva-ar-att-utmana-sig-sjalv
Eva Persson
naturskolepedagog, Naturskolan i Lund
Skolgårdskampanj jorden runt
International School Grounds Alliance, som uppmanar skolor att gå ut och ta för sig av skolgårdens möjligheter. Alla är välkomna att skicka bilder på liv och lust på skolgården.
Nordic Green Space Award till Trädgårdsföreningen i Göteborg
Som andra park i Sverige mottog Trädgårdsföreningen i Göteborg NGSA-utmärkelsen bland annat för de många trädgårdsupplevelser parken erbjuder, som lockar både Göteborgare och turister. >>
Underhållsskulden – hur gör vi med den?
Eftersatt underhåll är inom många samhällssektorer förklaringen till höga upprustningskostnader. Inom Movium Partnerskaps projekt om underhållsskulden utreds problematiken. Under sommaren presenteras en handlingsplan. >>
KONFERENS OM VIKTEN AV MÅNGFALD BLAND TRÄD
16-18 juni samlas några av världens främsta experter på stadsträd i Alnarp för konferensen Urban Tree Diversity. Movium bad konferensens koordinator, Johan Östberg, berätta mer. >>
Obligatoriska planer för vård och underhåll
Kyrkogårdar och begravningsplatser är några av de äldsta trädgårdsanläggningarna som finns bevarade. Movium arrangerade ett seminarium om hur vård- och underhållsplaner för dem upprättas. >>
Kommuner söker stöd hos varandra vid miljökompensation
Hur kompenserar en kommun förlorade miljövärden vid exploatering så att vardagslandskapet värnas? Under en Movium Partnerskapsträff i Lomma var alla eniga om att svenska kommuner måste samarbeta för att få fram svaren. >>
JOGGARES RYTM GER NYA STADSRUM
De urbana joggarna blir fler och fler. Det nya forskningsprojektet I joggingens spår – om nya rörelsemönster och hälsosam stadsutveckling ska titta på hur städer för fotgängare i flera hastigheter kan se ut. >>
Vägledningsarbetet har startat!
Nu har arbetet med regeringsuppdraget att ta fram en vägledning för barns och ungas utemiljö i förskola och skola startat! Fredagen den 28 februari hölls första fokusmötet med en rad inbjudna nyckelpersoner. >>
Barnens mosaikarbete deltar i internationell arkitekttävling
Gröna skolgårdars arbete med Augustenborgsskolan i Malmö är nominerat till Golden Cube Awards i kategorin ”Skola”. Landskapsarkitekt Lena Jungmark, som jobbat med projektet, är glad och stolt. >>
HÖR THORBJÖRN ANDERSSON ARGUMENTERA FÖR FLER VÄLMÅENDE STADSTRÄD
Varför behövs välmående stadsträd? Den 19 mars föreläser landskapsarkitekt Thorbjörn Andersson om detta samt hur vi får träden att må bra. Föreläsningen hålls i Ultuna genom projektet Grågröna systemlösningar för hållbara städer.
Föreslå Årets kyrkogårdsförvaltning 2014!
Var finns den kyrkogårdsförvaltning som på ett långsiktigt och förtjänstfullt sätt utvecklar och sköter sin verksamhet?
Samverka över förvaltningsgränser strategi för grönare skolgårdar
Alla aktörer som är inblandade i att skapa och förvalta utemiljöer för barn bör ha en gemensam syn på och förståelse för vad som är viktigt för barns lek. Lund har utvecklat en samverkansmodell som väcker internationell uppmärksamhet.