Den 10 oktober var det dags för en fjärde avstämning och ett nytt erfarenhetsutbyte i det Vinnova-stöttade projekt som i dagligt tal benämns Restorativ arbetsplats.

Värd för workshopen, som ägde rum i Tekniska Nämndhuset på Kungsholmen, var Stockholms stads fastighetskontor. I workshopen deltog ett 30-tal personer representerande huvuddelen av projektets olika parter – fastighetsägare respektive användare/hyresgäster – samt konsulter och forskare som på olika sätt följer och deltar i projektet.

Restorativ arbetsplats är ett innovationsprojekt där forskare tillsammans med branschen tar fram verktyg för projektutveckling och certifiering med avseende på möjlighet till avstressning och stimulans i arbetsmiljöer. Grönytornas potential som hälsofrämjande resurs bedöms, liksom naturkänsla inomhus. Projektet är inne i steg 2, där verktyg testas och kalibreras på ett 30-tal fastighetsprojekt. Under workshopen diskuterade bland annat strategier inför ett kommande steg 3.

Inledningsvis under workshopen gjordes en uppdatering av vad som hänt inom projektet sedan parterna senast träffades i mars. Några av fastighetsparterna rapporterade om analyser och åtgärdsförslag från sina respektive delprojekt.

Jerker Nyblom, senior rådgivare inom hållbarhet på Akademiska Hus, presenterar senaste nytt kring företagets insatser kopplat till Restorativ arbetsplats. Foto: Göran Nilsson.

Vikten av forskningsevidens

Med protokollet dokumenteras arbetsmiljöns kvaliteter för avkoppling, stimulans, empatiskt samarbete, kreativitet, kommunikation och lärande. Viktig bakgrundskunskap är Alnarps mångåriga forskning, där åtta olika upplevelsekaraktärer av utemiljön identifierats. Hundra kvaliteter, både distinkta/mätbara och bedömningsbara, poängsätts i protokollet. Det är inte bara byggnadens närmaste utemiljö som bedöms utan även tillgängliga områden i grannskapet – ju större grönområden desto bättre för upplevelsekaraktärerna Rofylldhet, Vildhet och natur, Rymdkänsla samt Artrikedom och variation.

Projektledarna Anna Bengtsson och Erik Skärbäck, SLU Alnarp, påpekade under workshopen vikten av att protokollets alla kvalitetskriterier kan styrkas med forskningsevidens. De har därför, tillsammans med professor Patrik Grahn med flera vid SLU i Alnarp, ägnat tid åt att identifiera ny kunskap och sammanställa redan kända forskningsresultat för att säkerställa bedömningsprotokollets legitimitet.

Ett viktigt led i detta arbete utgör författandet av ett nyligen publicerat Movium Fakta (nr 4/2019) med rubriken Naturintryckens betydelse på arbetsplatser. Faktabladet delades ut till deltagarna i workshopen och dessutom visades en kort film som sammanfattar innehållet. Filmen, som gjorts av Movium-medarbetaren Anders Rasmusson, har bland annat till syfte att marknadsföra faktabladet via webb och sociala medier. Filmen rönte stor uppskattning bland workshopsdeltagarna och Movium fick i uppdrag att göra filmen lätt tillgänglig för att kunna användas i olika informations- och kommunikationsinsatser som de olika fastighetsparterna genomför för att marknadsföra Restorativ arbetsplats-projektet.

Patrik Grahn har dessutom varit involverad i ett annat nyligen utgivet faktablad – tillsammans med Kjell Nilsson, direktör för Nordregio, har han skrivit ett Gröna Fakta, publicerat i Utemiljö nr 6/2019, med rubriken Naturens betydelse för hälsan. Patrik höll en intressant föreläsning under workshopen, kopplat till innehållet i Gröna Fakta, där han sammanfattade innehållet i vetenskapliga översiktsartiklar när det gäller olika grader av evidens kring naturens förebyggande och helande effekter, hälsoeffekterna av fysiska utomhusaktiviteter samt effekterna av trädgårdsterapi och andra terapiformer.

Runt om i världen forskas det nu på hur kvantiteten grönska i människors omgivning ger olika effekter. Google Earth ger möjlighet att studera tätheten av grönska, men knappast mer. I Skåne genomförs vart fjärde år Region Skånes folkhälsoenkät. Den går ut till 50 000 personer och är en världsunik folkhälsostudie i sin omfattning. Forskare vid SLU i Alnarp och vid Lunds universitet har via studien på ett nyanserat sätt kunnat analysera och validera de åtta karaktärernas samband med välbefinnandet. Därmed kan Sverige gå i bräschen internationellt för certifiering av miljöns kvalitet för hälsa och välbefinnande.

Märit Jansson, SLU Alnarp, under sin föreläsning med fokus på barn och unga. Foto: Göran Nilsson.

En annan uppskattad föreläsning under workshopen hölls av Märit Jansson, universitetslektor vid SLU i Alnarp. Flera av de objekt bland fastighetsbestånden som studeras i Restorativ arbetsplats har kopplingar till barn och unga. Märit, som forskar om att skapa möjlighet för barns lek och delaktighet, gav en initierad betraktelse kring vilka platskvaliteter som är viktiga att beakta när det gäller planering och förvaltning av barnvänlig bebyggd miljö.

Planering av steg 3

Ett av momenten under steg 2 i Restorativ arbetsplats, en startenkät till hyresgäster/brukare, blev fördröjd på grund av att införandet av GDPR skapade osäkerhet hos parterna över användningen av e-postadresser. Därför förskjuts slutredovisningen av steg 2 och programförslaget för steg 3 till september 2020. Vinnova har gett positivt förhandsbesked till förlängningen men en del arbete återstår innan anmälan kan skickas in.

Vinnova uppmuntrar steg 2-projekten att skicka in ansökan för steg 3. Då har vi medarbetare inom projektet uppgiften att, som Erik Skärbäck uttryckte det, ansvara för att hela världen får kännedom om den kunskap som tas fram! Vinnovasatsningen Utmaningsdriven innovation, där Restorativ arbetsplats ingår, arbetar för att bidra till att hållbarhetsmålen i Agenda 2030 uppnås. I steg 3 handlar det om implementering av kunskapen praktiskt både nationellt och internationellt – projektet ska stärka svensk konkurrenskraft genom hållbar tillväxt och affärsnytta, samt bidra till svensk teknikexport.

Anna Bengtsson, projektledare tillsammans med Erik Skärbäck, med en presentation av uppbyggnaden av Vinnova-stöttade projekt. Foto: Göran Nilsson.

Under workshopen presenterade projektledningen några planerade satsningar för att skapa förutsättningar för ett lyckosamt steg 3. Det handlar bland annat om att skapa en app, dvs. ett mobildatorprogram, med olika behörighetsnivåer. Bedömningsprotokollet kan då på ett mer rationellt sätt läsas och ifyllas digitalt. Data kan lagras som checklista som underlag för projektutveckling och certifiering. Det finns också planer kring en utbildningsstege med förslagsvis fyra steg – från baskurs via lotsutbildning till det slutliga steget att kunna verka som examinator och kunna granska och värdera utförda poängvärderingar i relation till ett fastighetsobjekt.

Nästa tillfälle för parterna att träffas planeras till den 22 april 2020.

Fakta – Restorativ arbetsplats

Den formella rubriken för det Vinnova-stöttade projektet är Avstressande utemiljökvaliteter i arbetsområden för ökad trivsel, samarbete och produktivitet. Totalt är 16 olika parter involverade i projektet: Akademiska Hus, Atrium Ljungberg, Hemsö, Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet, Karolinska institutet, Krinova, Lunds universitets byggnadsavdelning, Malmö universitet, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Region Jönköpings län, Region Skåne, SLU, Rise, Stockholms stad/Fastighetskontoret, Tankesmedjan Movium samt Vacse.

Det Movium Fakta som omnämns i artikeln, nr 4/2019, kan beställas via Moviums nätbokhandel, mera info.

Den film som sammanfattar innehållet i faktabladet finns på Youtube.