
Lek – om barnen själv får välja. Foto: Titti Olsson.
Alla vill barns bästa – men hur ska det gå till i planeringen?
Barns bästa ska alltid komma i första rummet i stadsplaneringen. Det är något de allra flesta skriver under på som har barns urbana livsvillkor i fokus. Men hur ska man gå tillväga i planeringsprocessen? Måndagen den 12 maj hölls i Göteborg den andra hearingen i Moviums och Boverkets vägledningsuppdrag.
Förskole- och skolgården är en komplex urban plats, en arena där flera lagar och rekommendationer gäller. Förutom Plan- och bygglagen, PBL, gäller det att förhålla sig dels till vad FN:s konvention om barns rättigheter säger, dels till de statliga miljömålen om god bebyggd miljö och hållbar utveckling, och dels till skollagen. En skolgård ska också vara så beskaffad att den främjar barnens hälsa, enligt folkhälsomålen. Allt detta måste en vägledning väga in.
Tillägg till PBL
Men vad är det då som ska sägas i en vägledning, som ska bli ett tillägg till PBL, för att planerare och arkitekter på bästa sätt ska kunna planera och designa förskole- och skolgårdar som är bra för barns lek och lärande, och som även ska ge en fingervisning om hur förvaltningen ska ske?
Boverket och Movium har det här året på sig för att ta fram svaren. 2015 ska resultatet redovisas för regeringen. Frågan diskuterades därför intensivt i Göteborg den 12 maj, då Movium och Boverket kallat till en andra hearing. Deltagarna var särskilt inbjudna arkitekter, planerare och andra personer med strategiska uppgifter på kommunal och regional nivå. I första fasen av vägledningsuppdraget handlar det om att ta fram en förstudie, där problem och möjligheter ringas in. Den första fasen är på väg mot sitt slut. I andra fasen sker en fördjupning av de kunskaper och erfarenheter som kommit fram i förstudien, och under hösten ska själva vägledningen skrivas. Det är alltså mycket som ska ske innan året är slut!
BKA som verktyg
Göteborg diskuterades barnkonsekvensanalyser, BKA, som verktyg både för att kunna anlägga ett barnperspektiv och för att kunna förstå barnets eget perspektiv och förhålla sig till det i planeringen. Det finns inte en enda metod för att göra BKA, därför är resultaten efter utförda sådana inte heller entydigt. Ofta hör man att BKA bara blir hyllvärmare.
Men det finns goda exempel som är värda att lyfta fram. Ett sådant är Aspuddens skola i Stockholm, där docent och miljöpsykolog Maria Nordström, Stockholms universitet, numera verksam vid SLU, fick i uppdrag att göra en lekutredning i mitten av 2000-talet, en tidpunkt då man ännu inte använde sig av uttrycket BKA. Lekutredningen, som beställdes av stadsbyggnadskontoret, resulterade i att en viktig del av en skogsmark, där barnen visade sig leka som mest, fick bli kvar och att staden lät bli att bygga så många bostadshus som man från början tänkt på platsen. BKA:n blev även en god vägledning vid designen av skolans utemiljö.
Revolution i planprocessen
Göteborgs stad arbetar, enligt arkitekt Ulrica Lundquist på stadsbyggnadskontoret, på ett revolutionerande nytt sätt med BKA – man har fått in BKA som ett givet och återkommande inslag under hela planprocessen.
I Göteborg, där barnperspektivet står inskrivet i den kommunala budgeten och där kulturbegreppet även omfatta arkitektur, har man i EU-projektet Rebus, resan till en bättre skolmiljö, också skapat en metod att gå efter när staden ska utveckla förskole- och skolgårdar. Detta sker i projekt i samverkan med de arkitekturpedagoger som finns i Göteborg, en verksamhet som Göteborg är ensam om i Sverige.
Lokalförvaltningen i Göteborg har även listat vad en gård bör innehålla för att den ska uppfylla läroplanens mål. Listan används vid all nybyggnation. Den baserar sig på de mål som läroplanen för förskolan säger att verksamheten ska uppnå. Utan en dialog med brukarna, med pedagogerna i det här fallet, kommer ju inte en miljö att användas som den var tänkt, hur arkitektoniskt väldesignad den än må vara.
Göteborgs stads arbete imponerar, och det finns all anledning för Movium och Boverket att fortsätta dialogen inför nästa fas av vägledningsarbetet.
Titti Olsson
Unga vann lekmiljötävling
Arkitekttävlingen Lekpark Lill-Valla i Linköping är avgjord. Vinnare blev fyra nybakade landskapsarkitekter från Ultuna med förslaget Samspel.
Seger för utomhuspedagogiken
Nu är det bevisat att utomhuspedagogik leder till bättre skolresultat. Det kommer fram i en avhandling av Emilia Fägerstam vid Linköpings universitet.
Människan i det urbana kulturlandskapet
Movium medverkar på konferensen med ett inspel om barns och ungas rätt till det urbana landskapet och hur den europeiska landskapskonventionen kan kopplas till lek, lärande och hälsa.
Vad vi vet om barn och byggd miljö
Den 28 november träffas nätverket Barn, unga och byggd miljö i Alnarp för en eftermiddag med temat Barns medverkan, påverkan och perspektiv i stadens planering och gestaltning.
Hur går inventeringen, Johan?
Vi har träffat Johan Östberg som är huvudpersonen bakom Standard för trädinventering i urban miljö som under september och oktober varit på kursturné tillsammans med Movium.
Program för säkrare kyrkogårdar
Många gravstenar är instabila. Nu finns rekomendationer för hur de ska säkras.
Höstens kommande publikationer!
Hösten i Moviums bokhandel bjuder både på gamla favoriter i nytryck och nya utgivningar.
Trendiga planteringar kräver sin skötsel
För att hålla hög kvalitet på offentliga perennplanterigar fordrar de rätt underhåll, vilket i sin tur förutsätter stor kunskap – något som kursens deltagarna fick insikt i.
Utomhuspedagogik på export
När Torsten Kellander, utomhuspedagog och samordnare Movium Mattelabb, nyligen hade studiebesök av pedagogikstudenter från Frankfurt pratade han om vikten av att vara utomhus med sina elever.
Nordic Green Space Award till park i Ålborg
Den 12 september delades Nordic Green Space Award ut för första gången. Utmärkelsen tilldelades parken Østre Anlæg i Ålborg.