
Lek – om barnen själv får välja. Foto: Titti Olsson.
Alla vill barns bästa – men hur ska det gå till i planeringen?
Barns bästa ska alltid komma i första rummet i stadsplaneringen. Det är något de allra flesta skriver under på som har barns urbana livsvillkor i fokus. Men hur ska man gå tillväga i planeringsprocessen? Måndagen den 12 maj hölls i Göteborg den andra hearingen i Moviums och Boverkets vägledningsuppdrag.
Förskole- och skolgården är en komplex urban plats, en arena där flera lagar och rekommendationer gäller. Förutom Plan- och bygglagen, PBL, gäller det att förhålla sig dels till vad FN:s konvention om barns rättigheter säger, dels till de statliga miljömålen om god bebyggd miljö och hållbar utveckling, och dels till skollagen. En skolgård ska också vara så beskaffad att den främjar barnens hälsa, enligt folkhälsomålen. Allt detta måste en vägledning väga in.
Tillägg till PBL
Men vad är det då som ska sägas i en vägledning, som ska bli ett tillägg till PBL, för att planerare och arkitekter på bästa sätt ska kunna planera och designa förskole- och skolgårdar som är bra för barns lek och lärande, och som även ska ge en fingervisning om hur förvaltningen ska ske?
Boverket och Movium har det här året på sig för att ta fram svaren. 2015 ska resultatet redovisas för regeringen. Frågan diskuterades därför intensivt i Göteborg den 12 maj, då Movium och Boverket kallat till en andra hearing. Deltagarna var särskilt inbjudna arkitekter, planerare och andra personer med strategiska uppgifter på kommunal och regional nivå. I första fasen av vägledningsuppdraget handlar det om att ta fram en förstudie, där problem och möjligheter ringas in. Den första fasen är på väg mot sitt slut. I andra fasen sker en fördjupning av de kunskaper och erfarenheter som kommit fram i förstudien, och under hösten ska själva vägledningen skrivas. Det är alltså mycket som ska ske innan året är slut!
BKA som verktyg
Göteborg diskuterades barnkonsekvensanalyser, BKA, som verktyg både för att kunna anlägga ett barnperspektiv och för att kunna förstå barnets eget perspektiv och förhålla sig till det i planeringen. Det finns inte en enda metod för att göra BKA, därför är resultaten efter utförda sådana inte heller entydigt. Ofta hör man att BKA bara blir hyllvärmare.
Men det finns goda exempel som är värda att lyfta fram. Ett sådant är Aspuddens skola i Stockholm, där docent och miljöpsykolog Maria Nordström, Stockholms universitet, numera verksam vid SLU, fick i uppdrag att göra en lekutredning i mitten av 2000-talet, en tidpunkt då man ännu inte använde sig av uttrycket BKA. Lekutredningen, som beställdes av stadsbyggnadskontoret, resulterade i att en viktig del av en skogsmark, där barnen visade sig leka som mest, fick bli kvar och att staden lät bli att bygga så många bostadshus som man från början tänkt på platsen. BKA:n blev även en god vägledning vid designen av skolans utemiljö.
Revolution i planprocessen
Göteborgs stad arbetar, enligt arkitekt Ulrica Lundquist på stadsbyggnadskontoret, på ett revolutionerande nytt sätt med BKA – man har fått in BKA som ett givet och återkommande inslag under hela planprocessen.
I Göteborg, där barnperspektivet står inskrivet i den kommunala budgeten och där kulturbegreppet även omfatta arkitektur, har man i EU-projektet Rebus, resan till en bättre skolmiljö, också skapat en metod att gå efter när staden ska utveckla förskole- och skolgårdar. Detta sker i projekt i samverkan med de arkitekturpedagoger som finns i Göteborg, en verksamhet som Göteborg är ensam om i Sverige.
Lokalförvaltningen i Göteborg har även listat vad en gård bör innehålla för att den ska uppfylla läroplanens mål. Listan används vid all nybyggnation. Den baserar sig på de mål som läroplanen för förskolan säger att verksamheten ska uppnå. Utan en dialog med brukarna, med pedagogerna i det här fallet, kommer ju inte en miljö att användas som den var tänkt, hur arkitektoniskt väldesignad den än må vara.
Göteborgs stads arbete imponerar, och det finns all anledning för Movium och Boverket att fortsätta dialogen inför nästa fas av vägledningsarbetet.
Titti Olsson
Skolgårdskampanj jorden runt
International School Grounds Alliance, som uppmanar skolor att gå ut och ta för sig av skolgårdens möjligheter. Alla är välkomna att skicka bilder på liv och lust på skolgården.
Nordic Green Space Award till Trädgårdsföreningen i Göteborg
Som andra park i Sverige mottog Trädgårdsföreningen i Göteborg NGSA-utmärkelsen bland annat för de många trädgårdsupplevelser parken erbjuder, som lockar både Göteborgare och turister. >>
Underhållsskulden – hur gör vi med den?
Eftersatt underhåll är inom många samhällssektorer förklaringen till höga upprustningskostnader. Inom Movium Partnerskaps projekt om underhållsskulden utreds problematiken. Under sommaren presenteras en handlingsplan. >>
KONFERENS OM VIKTEN AV MÅNGFALD BLAND TRÄD
16-18 juni samlas några av världens främsta experter på stadsträd i Alnarp för konferensen Urban Tree Diversity. Movium bad konferensens koordinator, Johan Östberg, berätta mer. >>
Obligatoriska planer för vård och underhåll
Kyrkogårdar och begravningsplatser är några av de äldsta trädgårdsanläggningarna som finns bevarade. Movium arrangerade ett seminarium om hur vård- och underhållsplaner för dem upprättas. >>
Kommuner söker stöd hos varandra vid miljökompensation
Hur kompenserar en kommun förlorade miljövärden vid exploatering så att vardagslandskapet värnas? Under en Movium Partnerskapsträff i Lomma var alla eniga om att svenska kommuner måste samarbeta för att få fram svaren. >>
JOGGARES RYTM GER NYA STADSRUM
De urbana joggarna blir fler och fler. Det nya forskningsprojektet I joggingens spår – om nya rörelsemönster och hälsosam stadsutveckling ska titta på hur städer för fotgängare i flera hastigheter kan se ut. >>
Vägledningsarbetet har startat!
Nu har arbetet med regeringsuppdraget att ta fram en vägledning för barns och ungas utemiljö i förskola och skola startat! Fredagen den 28 februari hölls första fokusmötet med en rad inbjudna nyckelpersoner. >>
Barnens mosaikarbete deltar i internationell arkitekttävling
Gröna skolgårdars arbete med Augustenborgsskolan i Malmö är nominerat till Golden Cube Awards i kategorin ”Skola”. Landskapsarkitekt Lena Jungmark, som jobbat med projektet, är glad och stolt. >>
HÖR THORBJÖRN ANDERSSON ARGUMENTERA FÖR FLER VÄLMÅENDE STADSTRÄD
Varför behövs välmående stadsträd? Den 19 mars föreläser landskapsarkitekt Thorbjörn Andersson om detta samt hur vi får träden att må bra. Föreläsningen hålls i Ultuna genom projektet Grågröna systemlösningar för hållbara städer.
Föreslå Årets kyrkogårdsförvaltning 2014!
Var finns den kyrkogårdsförvaltning som på ett långsiktigt och förtjänstfullt sätt utvecklar och sköter sin verksamhet?
Samverka över förvaltningsgränser strategi för grönare skolgårdar
Alla aktörer som är inblandade i att skapa och förvalta utemiljöer för barn bör ha en gemensam syn på och förståelse för vad som är viktigt för barns lek. Lund har utvecklat en samverkansmodell som väcker internationell uppmärksamhet.