


Torget har hamnat i fokus
Ett paradigmskifte är på gång i Stockholm. Från att tidigare främst ha fokuserat på byggnader och fasader betonar stadens stadsplanerare nu betydelsen av det liv som levs, eller som skulle kunna levas, utomhus mellan byggnaderna.
Allmänna platser i staden – trottoarer och gaturum, parker och torg – är det kitt som binder samman stadsbebyggelsen. Där människor kan komma och gå utifrån egna önskningar och behov uppstår ett eftersträvansvärt stadsliv. Ju fler personer med olika preferenser och agendor som väljer att vistas på samma ställe och genom samma stråk, desto brokigare blir livet.
Paradigmskifte
Stockholms stadsarkitekt Karolina Keyzer anser att något som närmast kan betecknas som ett paradigmskifte är på gång: synsättet bland stadens stadsplanerare har förändrats. Från att tidigare främst ha fokuserat på byggnader och fasader betonas nu betydelsen av det liv som levs, eller som skulle kunna levas, utomhus mellan byggnaderna.
Hon vill även inkludera inomhustorgen och galleriorna i den offentliga miljön; flera av stadens privatägda gallerior fungerar i praktiken under öppettid som uppskattade klimatskyddade torg. Det gäller enligt Karolina Keyzer att hitta former som möjliggör en förening av privat ägande och allmän platsmark, mellan de inskränkningar som den privata äganderätten medger, och de rättigheter som gäller lika på allmän plats.
Hos företrädare för park- och grönytor på kommuner och arkitektkontor är vikten av platser utomhus redan väl rotad. Men Stockholms stadsarkitekts inställning pekar på att landskapsarkitektur åter håller på att få ett inflytande på stadsplaneringen. Runt om i landet anläggs och rustas torg som byggs med noggrant formgivna mönster i sten och med god byggteknik. Att rita ett torg är ett prestigeuppdrag för landskapsarkitekter. Det har en tyngd och beständighet i stadsrummet som närmar sig byggnadens.
Social arena
Men torget är inte endast ett byggnadsverk, det är också en viktig social arena. Nästa lite högtidligt har ordet torg efter årets händelser i Nordafrika och Mellanöstern kommit att bli en symbol för demokrati och mötesfrihet.
På Sergelstorg sker samlingar för demonstrationer, mottagande av idrottshjältar, dansföreställningar, julmarknader och här står mindre protestgrupper med namninsamlingar och insamlingsbössor. Ungdomar tillhörande olika subkulturer träffas på olika platser på torget, några i en trappa, andra utanför hamburgerrestaurangen, socialt utsatta människor håller till vid T-banans entré, de som är på väg till och från butiker och arbetsplatser rör sig där emellan. Kulturhuset vid torgets ena långsida påverkar platsen utanför genom alla de olika grupper av människor från hela staden inklusive förorterna som gör sig ärende dit.
Kungsträdgården ett par kvarter bort, Mynttorget i Gamla stan, Medborgarplatsen på Södermalm, är andra exempel på platser i centrala Stockholm där motsvarande aktiviteter sker i olika utsträckning och med olika intensitet. Stockholm, och alla andra städer i Sverige, har alla platser – torg – för samhällsaktivism.
Framtidens torg
Vilka aktiviteter som kommer att utspelas i framtiden på torg som byggs för handel, som nod i kollektivtrafiken eller både och, går inte att förutspå, även om det som sker i byggnaderna runt torget ger en fingervisning om vem som har anledning att passera eller vistas på platsen.
Vi ser hårdgjorda platsbildningar som alternativ till parker i ny tättbebyggda bostadsområden där ytorna inte räcker till för vegetation. Men vi ser också exempel där torget troligen medvetet valts istället för att anlägga en grönare park. Kanske för att ett torg signalerar mer urbanitet än vad en park gör? Det mycket tättbebyggda bostadsområdet Årstadal i Stockholm fick inte en park utan ett torg, Sjövikstorget, ritat av Thorbjörn Andersson och Pege Hillinge, Sweco FFNS Arkitekter.
Hårdgjorda ytor
Sjövikstorget är en öppen plats som domineras av hårdgjorda ytor. Träd är placerade i anläggningens ytterkanter, av arter med skir grönska och relativt låg sluthöjd. Tre stora, och mycket tunga, stenblock är de enda objekt med höjd inne i anläggningen. De är en konstnärlig utsmyckning av Jan Svenungsson. Ingenstans bryts sikten. Torget är elegant formgivet och exklusivt byggt. Årstavikens vatten inkluderas i anläggningen genom träbryggor. Torget har visuell och rumslig kontakt med Tantolunden som ligger på Södermalm på andra sidan vattnet.
Stenbeläggningarna bekräftar bilden av Årstadal som en innerstadsdel som bara tagit ett skutt över Årstaviken från Söders höjder. Varma dagar är bryggor och däck fulla av solande människor. Kapsyler från öl- och läskflaskor har fogats över bultarna på trädäcket som spår av aktivitet men också som tecken på besittningstagande – ett sätt att göra en strikt och stram plats mer personlig.
Städad förlängning
Sjövikstorget är en städad förlängning av bostäderna, och ingår som en vacker plats i ett längre promenadstråk – men knappast ett forum för demonstrationer, eller en mötesplats för olika samhällsgrupper. Inte just nu i alla fall.
Skejtarna har inte hittat fram till murarna, trapporna eller gradängerna på Sjövikstorget, åtminstone visar naturstenen inga slitmärken. Det uppskattas av kommunen. Barnen i området är nog överlag för unga för att åka skejtboard, och kanske finns det ingen skejttradition bland de som är lite äldre. Men framför allt ligger inte Sjövikstorget så till att det är en naturlig plats för ungdomar att hitta, eller söka sig till.
Landskapsarkitekt Thorbjörn Andersson berättar om Sjövikstorget under Moviums Torgdag i Stockholm den 29 november. På andra sidan vattnet, på Södermalm, syns Tantolundens koloniområde.
Personliga avtryck på Sjövikstorgets trädäck.
Befolka ytan
I Köpenhamn ser stadsplanerarna det som positivt när skejtare hittar nya platser, de är välkomna eftersom de bidrar till att befolka ytan och bjuda på underhållning. Karolina Keyzer ger SEB Bank & Pensions kontor i centrala Köpenhamn som ett spännande exempel på hur privatägd mark kan bidra till fler allmänt tillgängliga platser i staden. Entréområdet som däckar över ett garage har utformats som ett landskapsrum med stenlagt golv och stora träd.
Det är folklivet i samspel med arkitekturen som är attraktivt, inte ägoförhållanderna eller arkitekturen i sig. Stockholm har enligt Karolina Keyzer en hel del att lära från sin grannhuvudstad.Fotnot:
Karolina Keyzer var en av talarna på Movium Partnerskaps nätverksträff med temat Torg i Stockholm den 29 november. Torgdagen arrangeras även den 30 mars i Malmö.
Text: Anna Lenninger, Landskapsarkitekt
Foto: Göran Nilsson och Caroline Dahl, Movium
Finland kammar hem Moviums utmärkelse Årets Äppelträd 2011
Lagmans skola i Jakobstad, Finland, får Moviums utmärkelse Årets Äppelträd 2011 för en genomtänkt skolgårdsförnyelse som resulterat i en vacker, lekfull och kreativ utemiljö.
Lokal erfarenhet ger global kunskap
Malmö vill vara bäst i världen på hållbar stadsbyggnad. Ett steg på vägen är ett globalt utbyte av erfarenheter kring hållbar stadsutveckling och metoder för att möta världsomspännande utmaningar i den ökande urbaniseringen. Det är även syftet med utbytesprogrammet Supporting Urban Sustainability som under året sammanför trettio deltagare från fem länder för att dela kunskaper och erfarenheter. I början av sommaren var programmet i Malmö. Lokala erfarenheter appliceras på globala fenomen.
Konsten att parkera en park
Vad är en park? Vad är en parkeringsplats? Om jag betalar för den, får jag parkera vad jag vill på den då? Dessa frågor ställdes världen över under fredagen den 16 september då den globala Park(ing) day inföll. På parkeringsplatser världen över parkerades parker, små gröna öar som tillfälligt tog plats i staden.
Examensstipendium från FSK till Nina Ramsauer
På Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefers och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations kongress i Varberg den 6-7 september 2011, mottog Nina Ramsauer ett stipendium på 15 000 kronor från Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer för sitt examensarbete om särskilt skyddsvärda träd.
Kjell Lundquist har avlidit
Vår vän och kollega på SLU, Moviums rådgivare Kjell Lundquist avled den 9 september efter en tids sjukdom.
Två pristagare på årets FSS-kongress
Vid den årliga konferensen och årsmötet för FSS, Föreningen Sveriges stadsträdgårdsmästare, som gick av stapeln 24 till 26 augusti i Lund, delades enligt tradition föreningens Dalecarlica- och kommunpris ut. Dalecarlicapriset tilldelades i år Roland Gustavsson, professor vid SLU i Alnarp, och kommunpriset mottogs av Gunnar Ericson, tidigare stadsträdgårdsmästare i Malmö stad.
Mälarpaviljongen, en grön oas mitt i storstan
Det finns många pärlor i Stockholm, en av dem är sommarcaféet och restaurangen Mälarpaviljongen vid Norr Mälarstrand. Den har blivit en lummig och grönskande mötesplats för stockholmarna, där den sociala gemenskapen sitter i högsätet.
Textur och struktur inspirerar
Sista helgen i augusti gick Den Stora Trädgårdsfesten av stapeln på Sofiero Slott utanför Helsingborg. Idéträdgårdar, försäljning och Sofieros första land art-festival stod på programmet.
Botanisk takträdgård en våning upp
Både träd och krypande sedumväxter ryms i den botaniska trädgården i Augustenborg i Malmö. En våning upp, på husens tak, samsas områdets boende med internationella forskare i en trädgård som erbjuder både rekreation och tekniska framsteg.
Lapidarium i Sibbhult bevarar historia
Gamla gravstenar bär vittnesbörd om vår historia, de är en del av vårt kulturarv. Stenarna berättar med sina inskriptioner om människor och deras liv, om staden och det samhälle de uppförts i. I Sibbhult planeras nu ett lapidarium, ett utomhusmuseum för gamla gravstenar som är värda att bevara för framtiden.
Uppeldning vapnet mot svampangrepp på buxbom
Efter en osedvanligt regnig och varm sommar har den befarade svampen Cylindrocladium buxicola, som aggressivt angriper buxbom, fått en betydligt snabbare tillväxt och spridning än vad Charlotte Rosander befarade i våras då hon skrev om sjukdomen i Gröna Fakta nr 2. Movium får många samtal från oroliga buxbomsinnehavare som alla ställer samma fråga – vad ska vi göra?
Lägg till ny kommentar