Ganska precis ett år efter det att Vinnova i november 2017 beviljade medel för ett steg 2 i projektet kring Restorativa arbetsplatser samlades projektparter i Sickla i Nacka kommun för en workshop. Det blev en engagerad diskussion kring hittills genomförda bedömningar och enkäter. Nu fortsätter projektet i nästa fas, där bland annat definierade förbättringsförslag blir aktuella för genomförande. 

Vinnova-projektet har den formella rubriken Avstressande utemiljökvaliteter i arbetsområden för ökad trivsel, samarbete och produktivitet. Totalt är 16 olika parter involverade i projektet. Åtta av dessa tillhör kategorin fastighetsägare: Akademiska hus, Atrium Ljungberg, Hemsö, Malmö universitet, Region Jönköpings Län, Region Skåne, Stockholms stad/Fastighetskontoret samt Vacse. Fyra parter representerar användarsidan som hyresgäster eller brukare i fastigheter ägda av Akademiska hus: Lunds universitets byggnadsavdelning, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Karolinska Institutet samt Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet. En part representerar både fastighetsägare- och användarsidan – Krinova i Kristianstad. Dessutom har, utöver SLU som leder och koordinerar projektet, forskningsinstitutet Rise och Tankesmedjan Movium en aktiv roll i projektet.

Workshopen i Sickla den 15 november var det andra tillfället för projektparterna att träffas för erfarenhetsutbyte. Efter en formell start på projektet med två utbildningstillfällen i februari anordnades en första workshop i april i Malmö med diskussioner kring bedömningsformulär och poängberäkningsverktyg.

Workshop 2 innebar en ny avstämning och cirka 35 personer representerande de olika parterna samlades för att få ta del av resultat och erfarenheter kring de insatser som hittills gjorts i projektet. Workshopen ägde rum i Filmstadens lokaler i Sickla, belägna i Atlas Copcos före detta industribyggnad Dieselverkstaden. Värd var Atrium Ljungberg som äger en stor del av fastighetsbeståndet i det verksamhetsområde som under 1900-talet byggdes upp av det expanderande multinationella verkstadsföretaget, vars huvudkontor ännu finns kvar i Sickla. Workshopsdeltagarna fick möjlighet att sist under dagen göra en guidad tur till ett par av de projekt som Atrium Ljungberg för närvarande arbetar med inom området.

Senaste nytt om utemiljökvaliteter

Vinnova-projektets utformning bygger på de åtta olika karaktärer som forskare vid SLU i Alnarp identifierat när det gäller samband mellan stress och utemiljökvaliteter: Rofylldhet; Vildhet och natur; Rymdkänsla; Artrikedom och variation; Lustgård och trygghet; Allmänning och öppenhet; Kultur och historia; Centrumkänsla. Patrik Grahn, professor vid SLU Alnarp, delgav i en uppskattad föreläsning workshopsdeltagarna senaste nytt när det gäller internationell forskning kring värdet av utevistelse och natur för människors hälsa samt presenterade en sammanställning av insamlade data från en rad studier som fokuserat på de åtta karaktärerna. Patrik kompletterades av Jonathan Stoltz, Stockholms universitet, som höll en intresseväckande föreläsning om sitt pågående avhandlingsarbete kring mera teoretiska aspekter när det gäller planering och design av grön infrastruktur för hälsa och välbefinnande.

I de bedömningar som görs i projektets fastighetsbestånd sker poängsättning baserat på de åtta karaktärerna i tre olika zoner i kontakt med utemiljön: 1. Interiört i byggnaden inklusive utsikt från fönster; 2. Övergångszonen 0 – cirka 50 meter från entré eller inom tomtgräns (inklusive till exempel vinterträdgård, växthus, tak, balkong); 3. Utanför egen tomtgräns cirka 50 – 400 meter från byggnad.

Utveckling av verktyg och bedömning

Workshopen i Sickla inleddes med att projektledarna Anna Bengtsson och Erik Skärbäck, SLU Alnarp, presenterade resultaten av de bedömningar och enkäter som hittills utförts med syftet att få en bild av utgångsläget i de olika fastighetsbestånden innan förbättringsförslag realiseras. De olika objekten som studeras befinner sig i olika faser, huvuddelen är i full drift men några fastigheter är ännu ej byggda utan är i en projekterings- eller byggfas.

Ett drygt 30-tal bedömningsprotokoll har samlats in och en sammanställning visar, inte helt oväntat, på en variation i utgångsläget när det gäller de restorativa kvaliteterna. Det finns ju naturligtvis inget tävlingsinslag i hur poängberäkningsverktyget används – de olika fastigheterna har vitt skilda förutsättningar och användningsområden: från förskolor, äldreboenden och vårdbyggnader till lummiga campusområden och som en kontrast mera sterila miljöer inom kriminalvård och rättsväsende. Efter kommentarer och synpunkter som inkommit från bedömningsgrupper, samt för att stärka kopplingen till aktuell forskning, har forskare och experter från SLU och Sweco under hösten beslutat om vidareutveckling av olika delar av poängberäkningsverktyget som gör att bedömningar utförda före och efter utförda justeringar inte blir helt jämförbara.

Tillvägagångssättet i bedömningarna har skiljt sig åt mellan de olika parterna, bland annat när det gäller vilken kompetens som utnyttjats. Projektledningen betonade vikten av att verkligen prioritera bedömningsgruppens sammansättning i kommande bedömningar – både fastighetsägare, hyresgäst i form av exempelvis myndighet/organisation samt dagliga brukare bör vara representerade liksom experter med relevant kunskap om projektets fokusområden, till exempel konsulter inom inrednings- och landskapsarkitektur. Det är också en stor fördel om personer verksamma inom kommunal utemiljöförvaltning bereds tillfälle att delta, eftersom bedömningar i fastigheters närmiljö kan handla om offentligt ägd mark.

När bedömningsgruppen är fulltalig med sex representanter blir den en värdefull ”fokusgrupp” genom att alla diskuterar sig samman till en gemensam uppfattning som är starkare än vad summan av de sex personerna enskilt skulle ge. Dessutom ser sex par ögon fler möjligheter till förbättringar än vad en ensam ”expert” kanske skulle se. Involveringen av en kommunrepresentant som den sjätte personen i bedömningsgruppen förväntas leda till bättre samverkan mellan fastighetsägare och kommun till gagn för båda parter.

Enkät till brukare

Under sensommaren och hösten har hyresgäster/brukare i de berörda fastigheterna svarat på en enkät om utgångsläget – om hur de uppskattar miljön i de tre zonerna, hur de upplever de åtta karaktärerna, hur mycket de rör sig utomhus dagligen, samt deras självupplevelse av sin stress, sömnkvalitet och koncentrationsförmåga. Fastighetsparterna har tillhandahållit e-postadresser till projektledningen, enkäter har därefter skickats ut från SLU i Alnarp och svaren har sammanställts i undersökningsplattformen Netigate.

För några parter har det varit svårt att vidarebefordra lämpliga e-postadresser, bland annat i de fall brukarna tillhör kategorierna förskola och kriminalvård. EU:s nya direktiv, GDPR, om sekretess för persondatalagring gjorde de berörda osäkra. Mycket arbete fick läggas ner på klargörande av säkerheten i projektledningens datalagring, vilket innebar både försening av enkäten och sannolikt bortfall av respondenter. Totalt över 500 svar gav ändå en bra bild av brukarnas åsikter och uppskattning av utgångsläget.

Inspel från parter

Tre av fastighetsparterna fick under workshopen möjlighet att berätta om hur de arbetat med projektets olika delar under året: Akademiska hus, Vacse och Hemsö. För Akademiska hus del har bedömningar och enkäter lett till en rad konkreta förbättringsförslag och åtgärdsplaner, men företagets projektansvarige, Jerker Nyblom, poängterade att det är svårt att hitta nya pengar till åtgärder av restorativ karaktär utan de får inrymmas inom ordinarie driftsbudgetar. Han påpekade också vikten av att fastighetsägarnas kommunikatörer blir involverade i projektet för att både inom organisationen och utåt informera om betydelsen av restorativa arbetsplatser.

Vasces projektansvarige Albin Haglund berörde en problematik som har att göra med företagets inriktning kring sitt fastighetsägande – en stor del av företagets omsättning kommer från hyresgäster inom polismyndigheten, kriminalvården och domstolsverket. Nya, hårdare krav kring säkerhetsfrågor kommer att medföra att utemiljön kring denna typ av fastigheter riskerar att försämras och istället blir inomhusmiljöernas restorativa kvaliteter desto viktigare.

Hemsö har med hela 12 objekt i projektet, med huvudsaklig inriktning förskola, skola och äldreboende. Projektansvarige Robin Rushdi Al-Salehi har arbetat med färre personer i bedömningsgruppen, och upplevde större svårigheter med att tolka poängberäkningsverktyget, som justerades ett par gånger tidigt i startfasen.

Verktyg för bred spridning

Projektet löper nu vidare under 2019, nästa tillfälle för projektparterna att träffas blir den 19 mars. Efter att förbättringsförslag identifierats och verkställts ska nya bedömningar utföras och nya enkäter till användare/brukare skickas ut. Om ett år skall bedömningsprotokollet vara tillräckligt utprovat, justerat och klart för bredare spridning. Då skall också fler intresserade inom branschen ha fått tillfälle att utbilda sig så att det nya verktyget snabbt får en bred spridning.

Sammanfattningsvis uttryckte sig parterna mycket positivt om projektets start. Brukare och användare är allt mer välinformerade om den dagliga miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande, och förväntar sig alltmer av sin arbetsmiljö.