movium.slu.se

Runnymede Junior and Senior Public School, Toronto. Foto: Eva Persson.

movium.slu.se

Odling i Kindergarden vid Runnymede Junior and Senior Public School, Toronto. Foto: Eva Persson.

movium.slu.se

Cassandra Public School i Toronto har plats för både studier och lek. Foto: Anders Wånge Kjellsson.

movium.slu.se

Jackman Avenue Junior Public School, Toronto. Foto: Eva Persson.

movium.slu.se

Odling på Bendale Business Technical Institute. Foto: Anders Wånge Kjellsson.

Nyhet

Skolgårdar blir stadsodling

Publicerad 29 november 2013

I Kanada, Australien och USA finns flera exempel där man gått mycket långt för att koppla odling till skolans uppdrag. I de flesta fall används skolgården eller närmiljön för denna odling. På så sätt involveras den fysiska miljön aktivt i undervisningen. Detta är något som också svenska skolor ska göra enligt svenska styrdokument: ”Alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön”(Lgr 11 s. 15).

 

I både svenskt och internationellt perspektiv ska undervisningen innehålla skapande inslag. Att så, sköta om och sedan skörda är att skapa. Elever ska på många olika sätt kunna utveckla och synliggöra sitt utforskande och lärande. De ska också ges många olika verktyg för sitt kunskapande: ”Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar /…./ Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig.” (Lgr 11, sid 10).

 

Utvecklad kompetens

 

I Ontarioområdet, Kanada, pågår flera odlingsprojekt, bland annat Imagine a Garden in Every School, Food Share, School Grown. Där finns även olika exempel på tematrädgårdar – fjärils-, krydd-, medelhavs-, och salsaträdgårdar – för att underlätta för barn att utveckla sin kompetens när det gäller mat, ekologi och hälsa. Målet är att odlingen ska ge fler barn mer kunskap om hur man lever hållbart och hur man kan få jordens resurser att fördelas mer rättvist och räcka till alla. Några av dessa projekt handlar om att odla i större kvantiteter för att både tillgodose elevernas matbehov i skolan, ge möjlighet till att sälja eller ge bort till grannar samt ge och se möjligheter för att som vuxen kunna försörja sig tack vare sina kunskaper om ekologisk odling.

 

Dessa kanadensiska exempel motsvarar liknande strömningar i västvärlden, som inte alltid är kopplade till skolans värld. De kan också vara föräldra- eller volontärdrivna, som det även finns exempel på i Sverige. Ett av dem är föreningen ABC:s projekt i Lund, Ett grönare Lund, som arbetar med odling och integration för att stärka människors lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Även projektet Stadsjord i Göteborg och Malmös Barn i stan arbetar på liknande sätt.

 

Liten skala

 

Exemplen ovan handlar om lite större utomhusprojekt. Om det inte finns möjlighet, eller om man har svårigheter att se hur man ska göra när man odlar utomhus, kan man gärna börja med att odla i mellanrummet, det vill säga på olika utrymmen mellan ute och inne, till exempel i fönstret. En internationell inspirationskälla på området är Leslie McBeth och hennes projekt The Indoor Farm Project som handlar om att utmana gymnasieelever att lyckas odla ätbara grödor mitt i vintern.

 

Ett annat enkelt sätt att odla, som förekommer på många skolgårdar i Toronto – och som ger god utdelning på liten yta – kallas Three sisters. Man sår ett majskorn i mitten, bönor runt majsen och squash runt bönorna. Majsen ger klätterstöd åt bönorna och squashen kan breda ut sig på marken.

 

Små projekt kan vara starten till något större, att till en början ge känslan av att mäkta med, att ha kontroll över en mindre odling. Vinsterna blir inte lika stora som när man odlar utomhus och i samspel med skolans grannar, men startar i alla fall en process där elevernas ekologiska kompetens ökar. I förlängningen kan det leda till mer medvetna samhällsmedborgare och ett mer hållbart samhälle.

 

Betydelsefull föräldramedverkan

 

På flera håll i världen lyfter man fram betydelsen av att involvera föräldrar och närsamhället i skolan. Ett exempel på detta är den kommunala skolan Sanchez School i San Francisco med i första hand immigrantelever. Skolans rektor, Raymond Isola, menar att huvudpoängen är universellt intressant genom att odling i skolan ger ett mer hållbart samhälle.

 

Han redovisar stora förbättringar genom att de odlar från sin skola, inte bara när det gäller kunskap om mat och hälsa. Han visar även att skolträdgårdsprojekt är samhällsekonomiskt fördelaktiga och bidrar till att bygga upp ett mer hållbart samhälle. Isola menar att odlingen har gett betydligt fler elever och familjer en chans till ett bättre liv genom att odla mat i skolan. Skolträdgården har inte bara resulterat i kunskaper om hur man odlar. Den har dessutom inneburit kunskaper om biologi, matematik, språk och samverkan med omgivande samhälle.

 

Elevernas hälsa och familjernas känsla av samhörighet har ökat. Familjerna känner att de förstår samhället de lever i och känner att de är en del av detta på ett mer inkluderande sätt. Många föräldrar har också med sig kunskaper om att odla från sitt ursprungsland och kan på så sätt stötta barnen och skolan i odlandet. De får lov att visa sina kompetenser och vara stolta över sin bakgrund.

 

Viktig länk

Erfarenheterna från Sanchez School överensstämmer med stora delar av den övriga världens. Skolledningen är viktig för att eleverna ska kunna lyckas, speciellt i en skola med elever med dåliga sociala och ekonomiska förutsättningar. Det här upptagningsområdet i San Francisco har låg utbildningsnivå, hög arbetslöshet och låg social status. Några föräldrar har inte haft eller fått någon egen skolgång alls. Här är rektorn inte bara den pedagogiska ledaren, utan har också blivit en viktig länk till det omgivande samhället.

 

På Sanchez School anställde Raymond Isola en person med särskilt ansvar att sköta kontakterna mellan skolan, föräldrarna och skolans grannar för att skapa förståelse för – och interaktion med – närsamhället. Genom denna samverkan utvecklades former för hur skolan kunde lära av närsamhället. Samtidigt blev det en väg för att skapa och sprida skolans visioner. Efter denna satsning kunde Isola konstatera att i princip ingen skadegörelse längre förekom på hans skola. Isolas vision och övertygelse är att ett sådant arbetssätt är hållbart och ekonomiskt lönsamt på längre sikt.

 

Från just den här skolan kan rektorn stolt citera en av sina elever som ett tydligt tecken på att odling ökar förståelsen för samband i samhället:”I´m planting vegetables for people and the environment” (Luis 8 år).

 

Motsvarande tendenser och tankar om att utbilda föräldrar kring mat och odling i Sverige är ännu inte allmänt utbredda, men dessa exempel kanske bidrar till att börja tänka i liknande banor?

 

Intressanta erfarenheter

 

I Berkeley, Kalifornien, finns Centre for Ecoliteracy. Här finns intressanta odlingserfarenheter. I projektet, som leddes av Centre for Ecoliteracy, engagerades enbart eleverna. Föräldrar och grannskap involverades inte i projektet. Detta ledde till radikalt annorlunda erfarenheter än på Raymond Isolas skola ovan: Odlingar hade förstörts, föräldrar ville inte att deras barn skulle delta och att odlingsprojekt överhuvudtaget skulle finnas i skolan ifrågasattes. 

 

Ett odlingsprojekt där initiativet kommer utifrån, och där föräldrar och grannar hålls utanför, behöver inte alltid falla i god jord. För att lyckas måste därför kommunikationen med föräldrar och närsamhälle tas på allvar, den är oerhört viktig. Genom att aktivt skapa förståelse för idéerna kan ett projekt växa och fortleva, och även bli en positiv del av omgivande samhälle, inte bara skolans tillgång och stolthet. Skolans odlingar kan bli en viktig samlingspunkt för många runt skolan, öka samhörigheten och kunskapen om att man kan förändra, påverka och vara stolt över sin insats i samhället.

 

Även i Sverige

 

Dessa tankar kan självklart även tillämpas i Sverige. Att på detta vis bygga upp strukturer som ökar integration och delaktighet ger även en vinst för den enskilda individen på det personliga och ekonomiska planet. Att ge människor möjligheter att odla själva bidrar också till mer grönska i staden. Görs detta medvetet kan staden även bli mer hållbar, inte bara på det ekologiska planet. Genom att främja grannsamverkan, att visa på möjligheten att odla i större skala och inte bara för personligt bruk, kommer också de sociala och ekonomiska delarna av hållbar utveckling med.

 

Att detta samtidigt leder till ett roligare och mer lustfyllt lärande där elevernas skolkunskaper blir mer beständiga är något man kan få på köpet.

 

Här följer Raymond Isolas modell för lyckade skolträdgårdssatsningar:

 

Raymond Isolas modell för lyckade skolträdgårdssatsningar bygger på att projektet bör vara så inkluderande och välkomnande som möjligt för att få förståelse och uppbackning. Detta hjälper också till att stävja eventuell skadegörelse. Trots det kan en viss grad av inhägnad behövas. Utvecklingen mot en mer hållbar skola bör ske i flera steg:

* Första steget: Skapa en mer naturlig läromiljö. Det kan innebära att man anlägger en instruktiv, ätbar trädgård med rabatter, upphöjda bäddar och, om man har möjlighet, ett grönt utelaboratorium.

 

* Andra steget: Öka tillgången till hälsosam mat. I första hand öka ytan av odlingsbar mark i skolan, till exempel genom gröna väggar. Anordna och handla med Bondens marknad eller liknande samt ha skolmåltidsprogram. I USA finns flera exempel på matmarknader där elever odlar, tillagar och säljer mat, ibland tillsammans med föräldrar.

 

* Tredje steget: Arrangera utbildning för vuxna, öka kunskapen och intresset hos lärare, föräldrar och grannar. Detta kan ske på skolan med hjälp av skolträdgård, skolkök med matlagningskurser, bibliotek, laboratorium och klassrum. Utanför skolan kan vuxna få kunskap via seminarier och så kallad community based learning. Detta innebär att skolan inventerar det omgivande närsamhället på tänkbara resurser och med hjälp av dem skapar olika forum på olika platser i grannskapet för att hjälpa inblandade vuxna till ökad medborgarkompetens och förmåga att agera för en hållbar utveckling.  

 

Länkar till några skolor och projekt som nämns i artikeln:

Sanchez School, San Francisco: edibleschoolyard.org/program/sanchez-college-preparatory-school-0

Ett Grönare Lund: hallbartuni.se/projects/ett-gronare-lund-urban-farming/

Stadsjord I Göteborg: stadsjord.se/

Odla i stan/Barn i stan: odlaistan.nu/bis/

 

Läs mer från Toronto: Detta är en av flera artiklar från ISGA:s andra internationella skolgårdskonferens, som hölls i Toronto hösten 2013. Här finns fler:

http://www.movium.slu.se/nyheter?article=att-leva-ar-att-utmana-sig-sjalv

http://www.movium.slu.se/nyheter?article=granslost-samarbete-motorn-i-global-skolgardsutveckling

Anna Ekblad
naturskolepedagog, Naturskolan i Lund

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.