Krönika

Mångfald ger trygga stadsrum

Publicerad 3 april 2013

”Om kvinnor och barn vistas på en plats uppfattas den som trygg.”

 

Påståendet yttras ofta i offentliga samtal om trygghet i stadsmiljöer.

 

Ändå visar brottsstatistiken att män löper större risk än kvinnor att bli utsatta för våld i det offentliga rummet och att de flesta övergrepp mot kvinnor sker i deras egna hem.

 

Men trygghet baseras på upplevelse, inte på brottsstatistik. Och kvinnor upplever större otrygghet i det offentliga rummet än män. Därför skulle kvinnors närvaro vara ett bevis på hur trygg en plats är.

 

Offentliga rum farliga

 

En anledning till att kvinnor känner större utsatthet är framställningen av kvinnor som offer som måste skyddas. När en kvinna blev brutalt våldtagen och mördad av en grupp män i Delhi, Indien, tidigare i år svara Bombay med att införa utegångsförbud – för kvinnor. När en serie våldtäkter begåtts av en man i en svensk byggd uppmanas kvinnor att hålla sig inomhus. Offentliga rum framställs som farliga för kvinnor.

 

Ofta får också debatten om grönska och belysning en nytändning när något liknande händer, buskar ska tas bort och fler gatlampor ska sättas upp. Quick fix för tryggare städer.

 

Kvinnor och barn ingen homogen grupp

 

Men det finns ytterligare problem i påståendet i textens inledning: Kvinnor och barn betraktas som en homogen grupp. Som om alla kvinnor och barn skulle ge samma intryck av trygghet.

 

Så är det såklart inte. Att prata om kvinnor och barn som en homogen grupp är en väldig förenkling av verkligheten. En person ingår aldrig enbart i en enda social kategori, en kvinna är aldrig ”bara” kvinna, ett barn är aldrig "bara" ett barn.

 

Intersektionell maktanalys

 

När jag intervjuade Carina Listerborn, forskare vid Urbana studier vid Malmö Högskola, berättade hon att hon inte längre jämför enbart kvinnor och män som sociala grupper utan nu använder intersektionell maktanalys i sin forskning. Det betyder att hon inkluderar fler maktfaktorer än genus när hon analyserar olika gruppers relation till varandra.

 

En intersektionell maktanalys innefattar även faktorer som ålder, etnicitet, socioekonomisk status och sexuell läggning. En sådan analys visar hur olika maktordningar är sammanflätade och hur de samverkar. En intersektionell maktanalys ser människor som komplexa varelser med ursprung i många identitetskategorier.

 

 

Berikande mångfald

 

Svenska städer är traditionellt planerade och byggda av män. Att många kvinnor nu arbetar som planerare, landskapsarkitekter och arkitekter är bra. Mångfald berikar och en intersektionell medvetenhet hjälper till att öka mångfalden.

 

För vi är alla en del av strukturer som är större än oss själva som enskilda individer och som vi ständigt måste förhålla oss till. Ju mer skilda erfarenhetsvärldar som möts, desto mer kan förståelsen för andra människors upplevelser öka och desto mera toleranta kan våra städer bli.

 

Befolkade stadsrum tryggare

 

Det bästa sättet att öka tryggheten, både den upplevda och den faktiska, på offentliga platser är att befolka stadsrummen. Platser med människor på upplevs som tryggare, och de lockar även fler människor.

 

Stadsrum befolkas genom aktiviteter och genom att skapa ett engagemang bland medborgare. När staden bjuder in sina invånare att delta i skapandet och det ständiga omskapandet av den visar staden att den bryr sig. På detta vis kan strukturer brytas ner, vi upplever varandra som komplexa människor och inte som stereotypa grupper.

 

Utan strukturella förändringar kan vi skövla alla stadens parker och sätta upp tusentals lyktstolpar utan att staden upplevs som tryggare.  

 

Karin Andersson

Kommentarer

Bra trygghetsargument!

En krönika som behövs! Samhällsproblem kan inte lösas med lyktstolpar hur god vilja vi än har. Det är viktigt att våga se svårigheterna i vitögat och inte förenkla allt i tid och otid!

Om inte jag missförstod

Om inte jag missförstod texten - så människor i rörelse på en viss plats minskar våldsbrotten på den platsen? Hur förklarar man då att till exempel det mest våldsbrottsförekommande området i Sthlm är runt Stureplan, där det just rör sig mycket människor?
Troligen alkohol och droger mer än fina akademiska begrepp som socioekonomisk status och könsmaktsordning. Alkholen tar fram reptilhjärnan hos både män och kvinnor med olika kosekvenser. Vistas mindre i miljöer med alkohol och droger så löper du betydligt mindre risk att åka på en snyting så enkelt är det nog till stor del. Då ett alkholförbjud nog blir svårt att driva igenom. Hur löser man det då med arkitektur och samhällsplanering?

Hej Le.

Hej Le.
Poängen med min text är att inte förblindas och tro att människor endast tillhör en social kategori. En grupp kvinnor med missbruksproblem på Sergels torg i Stockholm i Stockholm skänker, som du skriver, inte en bild av en trygg plats. När man i citatet i textens inledning pratar om ”kvinnor” menas ju enbart de kvinnor som passar in i den vita medelklassnormen. De som menas är kvinnor med pengar och kulturellt kapital som har möjlighet att välja var de vill befinna sig. Något kvinnorna på Sergels torg med största sannolikhet saknar.

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.