movium.slu.se

movium.slu.se

movium.slu.se

Nyhet
Torgdagen 29 nov 2011

Torget har hamnat i fokus

Publicerad 29 november 2011

Ett paradigmskifte är på gång i Stockholm. Från att tidigare främst ha fokuserat på byggnader och fasader betonar stadens stadsplanerare nu betydelsen av det liv som levs, eller som skulle kunna levas, utomhus mellan byggnaderna.

 

Allmänna platser i staden – trottoarer och gaturum, parker och torg – är det kitt som binder samman stadsbebyggelsen. Där människor kan komma och gå utifrån egna önskningar och behov uppstår ett eftersträvansvärt stadsliv. Ju fler personer med olika preferenser och agendor som väljer att vistas på samma ställe och genom samma stråk, desto brokigare blir livet.

 

Paradigmskifte

Stockholms stadsarkitekt Karolina Keyzer anser att något som närmast kan betecknas som ett paradigmskifte är på gång: synsättet bland stadens stadsplanerare har förändrats. Från att tidigare främst ha fokuserat på byggnader och fasader betonas nu betydelsen av det liv som levs, eller som skulle kunna levas, utomhus mellan byggnaderna.

 

Hon vill även inkludera inomhustorgen och galleriorna i den offentliga miljön; flera av stadens privatägda gallerior fungerar i praktiken under öppettid som uppskattade klimatskyddade torg. Det gäller enligt Karolina Keyzer att hitta former som möjliggör en förening av privat ägande och allmän platsmark, mellan de inskränkningar som den privata äganderätten medger, och de rättigheter som gäller lika på allmän plats.

 

Hos företrädare för park- och grönytor på kommuner och arkitektkontor är vikten av platser utomhus redan väl rotad. Men Stockholms stadsarkitekts inställning pekar på att landskapsarkitektur åter håller på att få ett inflytande på stadsplaneringen. Runt om i landet anläggs och rustas torg som byggs med noggrant formgivna mönster i sten och med god byggteknik. Att rita ett torg är ett prestigeuppdrag för landskapsarkitekter. Det har en tyngd och beständighet i stadsrummet som närmar sig byggnadens.

 

Social arena

Men torget är inte endast ett byggnadsverk, det är också en viktig social arena. Nästa lite högtidligt har ordet torg efter årets händelser i Nordafrika och Mellanöstern kommit att bli en symbol för demokrati och mötesfrihet.

 

På Sergelstorg sker samlingar för demonstrationer, mottagande av idrottshjältar, dansföreställningar, julmarknader och här står mindre protestgrupper med namninsamlingar och insamlingsbössor. Ungdomar tillhörande olika subkulturer träffas på olika platser på torget, några i en trappa, andra utanför hamburgerrestaurangen, socialt utsatta människor håller till vid T-banans entré, de som är på väg till och från butiker och arbetsplatser rör sig där emellan. Kulturhuset vid torgets ena långsida påverkar platsen utanför genom alla de olika grupper av människor från hela staden inklusive förorterna som gör sig ärende dit.

 

Kungsträdgården ett par kvarter bort, Mynttorget i Gamla stan, Medborgarplatsen på Södermalm, är andra exempel på platser i centrala Stockholm där motsvarande aktiviteter sker i olika utsträckning och med olika intensitet. Stockholm, och alla andra städer i Sverige, har alla platser – torg – för samhällsaktivism.

 

Framtidens torg

Vilka aktiviteter som kommer att utspelas i framtiden på torg som byggs för handel, som nod i kollektivtrafiken eller både och, går inte att förutspå, även om det som sker i byggnaderna runt torget ger en fingervisning om vem som har anledning att passera eller vistas på platsen.

 

Vi ser hårdgjorda platsbildningar som alternativ till parker i ny tättbebyggda bostadsområden där ytorna inte räcker till för vegetation. Men vi ser också exempel där torget troligen medvetet valts istället för att anlägga en grönare park. Kanske för att ett torg signalerar mer urbanitet än vad en park gör? Det mycket tättbebyggda bostadsområdet Årstadal i Stockholm fick inte en park utan ett torg, Sjövikstorget, ritat av Thorbjörn Andersson och Pege Hillinge, Sweco FFNS Arkitekter.

 

Hårdgjorda ytor

Sjövikstorget är en öppen plats som domineras av hårdgjorda ytor. Träd är placerade i anläggningens ytterkanter, av arter med skir grönska och relativt låg sluthöjd. Tre stora, och mycket tunga, stenblock är de enda objekt med höjd inne i anläggningen. De är en konstnärlig utsmyckning av Jan Svenungsson. Ingenstans bryts sikten. Torget är elegant formgivet och exklusivt byggt. Årstavikens vatten inkluderas i anläggningen genom träbryggor. Torget har visuell och rumslig kontakt med Tantolunden som ligger på Södermalm på andra sidan vattnet.

 

Stenbeläggningarna bekräftar bilden av Årstadal som en innerstadsdel som bara tagit ett skutt över Årstaviken från Söders höjder. Varma dagar är bryggor och däck fulla av solande människor. Kapsyler från öl- och läskflaskor har fogats över bultarna på trädäcket som spår av aktivitet men också som tecken på besittningstagande – ett sätt att göra en strikt och stram plats mer personlig.

 

Städad förlängning

Sjövikstorget är en städad förlängning av bostäderna, och ingår som en vacker plats i ett längre promenadstråk – men knappast ett forum för demonstrationer, eller en mötesplats för olika samhällsgrupper. Inte just nu i alla fall.

 

Skejtarna har inte hittat fram till murarna, trapporna eller gradängerna på Sjövikstorget, åtminstone visar naturstenen inga slitmärken. Det uppskattas av kommunen. Barnen i området är nog överlag för unga för att åka skejtboard, och kanske finns det ingen skejttradition bland de som är lite äldre. Men framför allt ligger inte Sjövikstorget så till att det är en naturlig plats för ungdomar att hitta, eller söka sig till.

 

Landskapsarkitekt Thorbjörn Andersson berättar om Sjövikstorget under Moviums Torgdag i Stockholm den 29 november. På andra sidan vattnet, på Södermalm, syns Tantolundens koloniområde.

 

Personliga avtryck på Sjövikstorgets trädäck.

 

Befolka ytan

I Köpenhamn ser stadsplanerarna det som positivt när skejtare hittar nya platser, de är välkomna eftersom de bidrar till att befolka ytan och bjuda på underhållning. Karolina Keyzer ger SEB Bank & Pensions kontor i centrala Köpenhamn som ett spännande exempel på hur privatägd mark kan bidra till fler allmänt tillgängliga platser i staden. Entréområdet som däckar över ett garage har utformats som ett landskapsrum med stenlagt golv och stora träd.

 

Det är folklivet i samspel med arkitekturen som är attraktivt, inte ägoförhållanderna eller arkitekturen i sig. Stockholm har enligt Karolina Keyzer en hel del att lära från sin grannhuvudstad.Fotnot:

Karolina Keyzer var en av talarna på Movium Partnerskaps nätverksträff med temat Torg i Stockholm den 29 november. Torgdagen arrangeras även den 30 mars i Malmö.

 

Text: Anna Lenninger, Landskapsarkitekt
Foto: Göran Nilsson och Caroline Dahl, Movium

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.