Ledaren

Dags att SKROTA SKOLGÅRDEN?

Publicerad 10 april 2008
 
Dags att skrota skolgården?
 
När barn beskriver sin skoldag spelar skolgården en framträdande roll. Samtidigt tillåter svenska kommuner skolverksamhet i lokaler som saknar skolgård. Man bryter mot lagen, nonchalerar barns och ungas behov av fysisk rörelse, och man struntar i deras rätt till en tillfredsställande arbetsmiljö. Internationellt ses Sverige som ett föregångsland när det gäller barnets ställning, bland annat för att vi värnar barns frirum i staden. I skolans värld tycks motsatsen råda. Skolgården är ingens hjärtefråga – ”bara” barnens.
 
Ingen vet exakt hur många skolor som saknar egen gård, eller hur många förskolor som finns i bostadshus med ingen, eller mycket liten egen gård. Men vi vet att brist på bra lekytor är ett växande problem för den pedagogiska verksamheten och för förvaltare när offentliga parker och bostadsgårdar ersätter skol- respektive förskolegårdar.
Vad ska barnen ha skolgården till? Arbetsmiljöverket menar att det
saknas forkning som visar att den behövs. Foto: Anna Lenninger
 
Tillräcklig yta
 
I gällande Plan och bygglag (PBL) står det att det ska finnas tillräcklig stor friyta för lek och utevistelse när mark tas i anspråk för förskola och skola, men utan närmare precisering. Det står även att vid brist på utrymme ska friyta prioriteras framför parkering. Dessutom ska barnkonventionen tillämpas i den fysiska detaljplaneringen – barns rätt att göra sin röst hörd ska därmed tas tillvara.
 
Fram till år 1991 fanns riktlinjer och normer för byggnader, skolgårdar och
förskolegårdar. Det fanns normer för gårdarnas storlek, men inga direktiv för gårdarnas innehåll. Gården kunde alltså bestå av stora nakna fält av asfalt, grus eller gräs. Syftet med att slopa normerna var att fokusera på innehåll och kvalitet istället för att låsa fast arkitekter vid rigida ytmått. Att barn skulle ha tillgång till bra och funktionell utemiljö i form av skolgård ansågs självklart 1991. De som då företrädde barns intressen kunde helt enkelt inte föreställa sig en framtid då dessa platser ifrågasattes.
 
Idag hävdar Arbetsmiljöverket att det inte är vetenskapligt bevisat att barn behöver skolgårdar. Därför kräver verket inte att en skolgård ska beaktas vid inspektion, Arbetsmiljöverket menar därmed att skolgårdar inte är en arbetsmiljöfråga. Skolmyndigheterna vacklar i frågan. Å ena sidan har man låtit göra en kunskapssammanställning över skolans fysiska miljö, å andra sidan hävdar man att man inte har något uppdrag att bevaka var undervisningen bedrivs.
 
Förklaringar saknas
 
Detta är inte bra. Kunskaper saknas inte om skolgårdens positiva effekter på lek, lärande och fysisk aktivitet. Som strutsen stoppar vi huvudet i sanden och tycks inte vilja se – hur kan man annars förklara att vi tar ifrån barnen deras skolgårdar?
 
Vi vet ju att skolgårdens storlek har betydelse för rastaktiviteterna. Forskning vid bland annat SLU visar att det sker mer varierande lekar på skolgårdar som har inslag av naturmark, också på ytor utanför naturmarken. Forskning om förskolemiljöer visar att utemiljöer med hög kvalitet samspelar med och påverkar barns fysiska aktivitet positivt, samt att barn med tillgång till omväxlande natur på sina förskolegårdar är ute längre tid än barn i torftigt utrustade miljöer, men samtidigt utsätts för mindre skadlig UV-strålning.
 
I Storbritannien görs just nu en mångmiljonsatsning på om- och nybyggnation av skolor, där utemiljön ingår. Personer inom skol- och fritidsledarsektorerna i andra länder baxnar när de hör om våra skolgårdslösa skolor. Det är hög tid att vi ser om vårt hus, tar ett vuxenansvar och tillämpar barnkonventionen.
 
Anna Lenninger, landskapsarkitekt, Skolans Uterum
Petter Åkerblom, koordinator för Moviums samordningsuppdrag att främja barns utvecklande utemiljöer
 
 
 
 

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd> <img>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Filtered comments

  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.

plain_text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.